Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fredrik Reinfeldt
ställd mot väggen

Utfrågning. Annie Reuterskiöld, Fredrik Reinfeldt och Karl-Johan Karlsson i Expressens studio.

Fredrik Reinfeldt tänker gå till val på nya reformer på bostadsområdet.

Och han kommer att bekämpa varje försök till en feministisk revolution.

- Den som begär mandat för att starta en revolution ska veta att i mig får man en motståndare, säger statsministern.

Vi börjar med EU-valet. Där fick Moderaterna 13,6 procent, ert sämsta valresultat någonsin. Hur påverkar det här resultatet moralen i partiet?

- Det är ett dåligt valresultat, men vi har lärt oss att det här är ett val med en typ av röstbeteende, det såg vi också 2009 och 2004, som sedan verkar skilja sig från röstbeteenden i allmänna val.

Efter EU-valet skrev två moderata studentpolitiker på Svenska Dagbladets debattsida "Brännpunkt" att "Moderaterna har undervärderat HBTQ, miljö och jämställdhetsfrågor". Har de en poäng?

- Jag tycker att det finns samhällsproblem kopplade till jämställdhetsfrågor där många kvinnor, tjejer, upplever att Sverige fortfarande inte är jämställt, att män släpps fram när kvinnor i stället möter glastak, och som vi absolut måste adressera som parti. Men jag är också klar över att en grund för att rösta på Moderaterna brukar mer handla om att man vill ha ordning i ekonomin, att se till att jobben blir fler, den typen av frågor som avgörs den 14 september.

Du uttrycker dig ofta så, att kvinnor och flickor upplever en brist på jämställdhet. Gör inte du det?

- Jo, absolut, men vad jag vill säga med det är att det inte är så att alla har en enhetlig uppfattning. Det är inte heller så att alla våra samhällsproblem är centrerade till kvinnor som tycker sig komma till korta. Vi har också problem med unga grabbar som det inte går bra för i skolan, som har en svårare arbetsmarknad nu än för kanske ett par generationer tillbaka, som tenderar att bli arga män som känner sig vilsna i samhället. Det vill säga, det finns inte bara en genusfråga i svensk samhällsdebatt, och så behöver vi inte prata om männen. Jag tror på en hel samhällsanalys och att människor har lite olika utgångspunkter.

 

Många har reagerat på att du i SVT:s "Agenda" sade att du inte vet hur en feministisk revolution skulle "drabba" Sverige. Vad menade du när du använde ordet "drabba"?

- Att jag inte tror på revolution. All revolution handlar om att omstörta samhället. Den som begär mandat för att starta en revolution ska veta att i mig får man en motståndare. Vi kommer att mobilisera krafter som misstror dem som jobbar på revolution.

I april 2014 var arbetslösheten bland inrikes födda 6,6 procent, medan den då bland utrikesfödda var 18,2 procent. Tittar man på när ni tillträdde i oktober 2006 så var arbetslösheten 12,5 procent bland utrikesfödda och 5 procent bland inrikes födda. Det går alltså ungefär 2,5 arbetslösa invandrare på en inrikes född, oavsett om man kollar på oktober 2006 när ni tillträde eller nu i april 2014. Varför har ni inte lyckats jämna ut den här klyftan under de åren ni har suttit vid makten?

- Jag tycker att detta är ett av våra stora framgångsfält, eftersom vi har haft en kraftig ökning av utrikesfödda. Men vad som har skett sedan 2006 är att vi har dels haft en finanskris, som i sig har skadat delar av arbetsmarknaden och har gjort att vi förlorade en hel del jobb. Det håller vi på att återhämta. Och det pågår krig i vår omvärld. Människor flyr från förtryck. Under de första åren jag var regeringschef så såg vi ett stort tryck från Somalia, Afghanistan, många som kom utan utbildningsbakgrund, som hade mycket höga trösklar för att komma in i arbete i Sverige.

- Nu har det skiftat om. Nu är huvuddelen av dem som kommer till Sverige från Syrien. Lite annan bakgrund, förmodligen på sikt lite lättare att komma in i arbetsmarknaden, men det tar ett tag. Så länge som Sverige står öppet mot sin omvärld i en utsträckning som är mer omfattande än andra länder, då tar det en stund innan människor som kommer hit kommer in i arbete. Men de gör det och det har skett en kraftig ökning av antalet utrikesfödda som får jobb.

Men Sverige har bland de största skillnaderna i världen när det gäller arbetslöshet bland inrikes och utrikes födda. Har du gjort allt du har kunnat?

- Nej, det har jag inte sagt. Jag motsäger väldigt mycket av det här att försöka beskriva det som att nu har vi fått växande problem med utrikesfödda. Jag menar att det är en bild av hur Sverige har sett ut de senaste åren, med stora krig och oro i vår omvärld, växande tal av asylsökande. Det är väl känt att den som kommer till Sverige och inte kan det svenska språket får inte jobb direkt, men de kommer in i arbete.

Låt oss titta på den vårbudget som ni släppte i våras. Den innehöll främst satsningar på skolan, vilket är investeringar på framtiden och kan ge jobb på sikt. Samtidigt har vi en arbetslöshet i dag på 8,7 procent. Varför hade ni inte fler direkta och snabbverkande åtgärder för att få ner arbetslösheten i er vårbudget?

- Sett över hela mandatperioden har vi haft väldigt stora satsningar för att skapa ökad sysselsättning och vi har framför allt mött den avmattning som har funnits med att hålla uppe efterfrågan, att vi inte har fått jobbförstörande effekter i ekonomin. Nu var vi tydliga med att vi tycker att det finns vissa saker som vi vill rätta till när det gäller kunskapsproblemen i svensk skola. Sedan kommer vi att återkomma i valmanifest och inför valet med annat som är mer jobbskapande åtgärder.

Så vilka jobbskapande reformer går Moderaterna till val på?

- Ja, det mest jobbskapande nu är att säkerställa att de reformer som vi har inte förändras och tas bort, som partier till vänster vill, och i stället ersätts det med den gamla bidragslinjen, ersättningar, borttagande av olika tidsgränser som kommer att göra att förtidspensioneringar återigen blir svaret. Håll ordning på de offentliga finanserna, annars kommer vi att se företag och jobb försvinna. Det vi gör måste också finansieras. Svensk ekonomi är i en fas där tillväxten nu tar fart, där det blir lite bättre drag i delar av ekonomin, och då tycker vi att det är viktigt att återföra svensk ekonomi till balans och överskott. Vi rustar våra skyddsvallar för att vara beredda om det kommer en ny finanskris, en ny lågkonjunktur.

 

Då handlar det alltså om att hålla kvar de reformer som finns, inte att ni går till val på nya reformer?

- Vi förbereder nu reformer inom skolans område och vi kommer att återkomma när det gäller en del av byggandet och boendet. Det är jobbskapande. Om vi bygger mer så ger det mer av arbete. Det är en sektor som nu tar fart, som en följd av att vi har gjort rätt mycket reformer för att korta ned beslutsprocesser, för att underlätta byggande. Där kan man göra mer.

För att få fler unga i jobb lanserade ni 2013 yrkesintroduktionsanställningarna, YA-jobben. På sikt var det tänkt att de skulle ge 30 000 nya jobb för unga. En granskning i SVT i maj visade att det hittills bara har gett 87 jobb. Vad måste ni göra för att få fart på den här reformen?

- Det var tre parter som närmade sig varandra. Det är arbetsmarknadens parter som måste sluta branschavtal och vi som är med och finansierar handledarstöd. Det liknar väldigt mycket den typ av lärlingsstruktur, alltså att man blandar arbete och utbildning på en arbetsplats, som har fungerat i många andra länder och som oftast i samtal med företagare är någonting som de beskriver att de önskar. Nu har de här branschavtalen utformats lite olika i olika branscher. Man ställer krav på vissa gymnasieprogram som ungdomar måste ha gått igenom, de måste ha en viss ålder. Det har naturligtvis begränsat lite hur mycket man kan använda de här avtalen.

Måste ni göra något för att förändra det?

- Vi tror ju på den svenska modellen. Vi tycker att det är viktigt att avtalsslutande parter har gjort detta i olika branscher, Metall, Handel, SKL. Men sedan så måste naturligtvis både arbetsgivare och fack stå upp för och göra reklam för de här avtalen och säga att de här behöver nu också de facto användas. Min erfarenhet är att alldeles för många arbetsgivare söker den perfekta arbetskraften, det vill säga inte den unge person som saknar erfarenhet eller som behöver lite handledarstöd.

Om vi tittar lite på ekonomin. Sverige hade under 2012 det minsta budgetunderskottet i hela EU, ett underskott på 0,2 procent, enligt EU:s statistikorgan Eurostat. Det var bara Tyskland som var bättre, med ett överskott. Men om man tittar på arbetslösheten så låg Sverige vid samma tidpunkt först på plats 10. Varför har ni inte lyckats få det ekonomiska läget att återspeglas i arbetslöshetssiffrorna?

- Den stora skillnaden mellan Sverige och många andra länder är att vi har en mycket större andel av befolkningen som försöker få jobb. Det brukar man kalla för den totala arbetskraften. Vi har det största arbetskraftsdeltagandet i hela EU. Vi har också högst sysselsättningsgrad i hela EU, där vi precis har gått om Holland. Så vi har en mycket större andel av befolkningen som arbetar. Vi har många fler kvinnor som jobbar jämfört med många andra länder och vi har många fler äldre som stannar kvar i arbetskraften. Så ansträngningen i Sverige ser lite annorlunda ut jämfört med många andra länder. Vi har mera att lära om hur man växlar in unga och att få en modell där man accepterar att det är en blandning av arbete och utbildning.

 

Du har under våren flera gånger sagt att du inte ser några skattesänkningar framför dig under nästa mandatperiod. Hur tror du att moderata väljare som röstar på er för att ni brukar sänka skatterna reagerar på ett sådant besked?

- Dels kan vi konstatera att väldigt mycket av de skatter som många moderater engagerade sig för att sänka eller ta bort, det har vi nu justerat. Fastighetsskatten är borta, vi har tagit bort förmögenhetsskatten, bolagsskatten är sänkt, inkomstskatterna är sänkta, rutavdraget är infört. Det är viktigt att se att det är en ny miljö. Det är mycket bättre förutsättningar för arbete, att äga och driva företag, än vad som var före vi gjorde de här förändringarna. Nästkommande mandatperiod, eftersom vi har sagt att vi vill ha ordning i offentliga finanser, är ett sätt att säkra att vi inte får framtida skattehöjningar. Det tror jag att många moderater uppskattar.

Men Moderaternas stämma beslutade i höstas att bolagsskatten ska sänkas, ett sjätte jobbskatteavdrag ska införas och brytpunkten för statlig skatt ska höjas. Enligt Socialdemokraterna handlar det om 35-40 miljarder i skattesänkningar som er stämma tog beslut om. Hur går det ihop, att stämman beslutar om detta samtidigt som du säger att det inte blir några skattesänkningar?

- Ja, det beror på att Socialdemokraterna är dåliga på att läsa våra stämmohandlingar. Det står mycket entydigt att detta kopplas helt till förutsättningarna för hur de offentliga finanserna utvecklas. Det är överordnat allt annat. Om det visar sig finnas ett utrymme kan vi som parti tänka oss vissa skattesänkningar, och också andra utgiftsökningar, vill jag understryka. Många tycker att det är viktigt med satsningar på infrastruktur, forskningsresurser och satsningar på skolan. Vi är ett parti som vill mycket, men vi vet vad som är viktigast, att det ska finnas utrymme i offentliga finanser. Vi gör bedömningen att det inte finns ett utrymme för de kommande åren, förmodligen fram till 2018. I så fall ska det finansieras med utgiftssänkningar eller skattehöjningar.

Nu ska vi prata om regeringsfrågan. Efter valet ska riksdagen rösta om du ska sitta kvar eller inte, enligt en ändring i grundlagen. Om inte en majoritet röstar bort dig sitter du kvar, vilket betyder att du kan sitta kvar även om det rödgröna blocket är större än alliansen. Men det förutsätter att Sverigedemokraterna röstar för dig eller lägger ned sina röster. SD kommer dock inte göra det gratis. Är du beredd att ge Jimmie Åkesson någonting för att sitta kvar i ett sådant läge?

- Nej.

Finns det inget utrymme alls för förhandlingar med Jimmie Åkesson?

- Nej. Jag har gett det entydiga beskedet. Den enda fråga där Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna existerar och söker inflytande, det är för att ge sig på invandrare. Alltså gjorde vi upp med Miljöpartiet, som har en helt annan uppfattning, om att liberalisera och öppna upp svenska regler efter valet 2010. Vi har dessutom kort före det infört en arbetskraftsinvandringsreform som totalt sett gör att Sverige nu har förmodligen västvärldens mest öppna asyl-, migrations- och arbetskraftsinvandringspolitik.

 

Efterlyser du samma skarpa besked från Stefan Löfven?

- Ja, det har jag gjort sedan tidigare, men han är inte villig att göra en överenskommelse. Jag tycker att ni ska notera vilken valrörelse Socialdemokraterna hade till Europaparlamentsvalet. Var det en signal om att det är berikande med en öppenhet mot omvärlden, att det är bra att det kommer människor från andra länder, eller ägnar de sig åt att skapa problem och mörkare bilder av det? Den som följt valrörelsen får själv döma.

Säger du att Stefan Löfven och Socialdemokraterna flörtade med sverigedemokratiska väljare?

- Jan Larsson sade i en intervju med Dagens Industri att vi måste ha en ordning där alla som finns i Sverige först får jobb, innan vi öppnar upp för att man ska kunna komma utifrån och få jobb. Det är kärnan i hur högerextrema runtom i Europa diskuterar. Det har varit för mycket sådant här nu, att beskriva det som att människor som kommer från andra länder blir ett problem, snarare än att beskriva deras längtan efter ett bättre liv och hur öppenhet och möjligheter att jobba över gränser faktiskt skapar bättre förutsättningar för människor. Jag tycker att det är mycket illavarslande att Jan Larsson uttryckte sig som han gjorde.

När alliansföreträdare får frågor om opinionsläget brukar ni säga att det såg illa ut även inför förra valet, men att ni ändå vann. Enligt Ekot och Novus väljarindex, Svensk väljaropinion, så ligger ni nu runt 11,8 procentenheter efter det rödgröna blocket. Innan förra valet, i maj 2010, var gapet mellan blocken 0,7 procentenheter. Ser det inte väldigt mörkt ut?

- Jo, det är mycket allvarligare nu. Det är naturligt, eftersom väldigt mycket frågor nu riktas mot vad som egentligen står emot oss. Vi har som allians i åtta år tagit ansvar. Vi har svarat på frågor kring hur Sverige utvecklas och vilket ansvar vi har för det. Vi har partier som vill ha regeringsmakten, men som inte vill berätta vad de vill göra med den. De vill inte berätta det var och en, inte gemensamt och de har inte förberett något. Det finns inte ens reformer som de har gjort annat än att skissat på. Det oroar mig.

Kan ni vända det här?

- Ja, vi kan vända detta om vi visar att vi har mer att göra. Vi har mer att göra när det gäller resultaten i skolan. Vi har mer att göra för att utrikesfödda ska kunna få jobb, att det är grupper som står långt ifrån som måste få bättre stöd. Vi har mer att göra vad det gäller att korta byggprocesser för att folk ska kunna få fler bostäder. Så det finns mer att göra.

 

Under regeringens första mandatperiod pratade du väldigt mycket om klimatförändringarna. Det var ett klimatmöte i Köpenhamn 2009. Efter det mötet verkar luften ha gått ur dig. Tittar man på hur ofta du har nämnt klimatet i dina regeringsförklaringar är det nästan dubbelt så många gånger förra mandatperioden jämfört med den här mandatperioden. Är inte den här frågan lika viktig för din regering i dag?

- Det var i förberedelse för klimatmötet 2009. Det var i formulerandet av både nationell och EU-gemensam klimatpolitik, men den har vi formulerat och den följer vi. Så vi har både ett 20 procents reduktionsmål för hela EU gemensamt och vi har ett 40 procents nationellt mål om att minska våra växthusgasutsläpp jämfört med 1990. När vi gör genomgångar, det gör vi årligen, så ser vi att Sverige ligger på den bana som vi ska för att möta vårt mål. Nu blir frågan snart mer aktuell igen. Sent i december 2015 ska vi ha ett nytt internationellt klimatmöte i Frankrike och då ska EU återigen ha ett mål. Nu talar vi alltså om 2030. Då har kommissionen föreslagit att det här gemensamma målet på 20 procent ska lyftas upp till 40 procent. Det står regeringen bakom. Vi vill dessutom lägga på ytterligare 10 procent i så kallade internationella krediter, det vill säga att man mycket resurseffektivt kan hjälpa fattiga utvecklingsländer med klimatomställning.

Då ska vi prata om brott och straff. I juli börjar lagändringen om skärpta straff för mord att gälla. Livstidsstraff ska nu bli normalstraffet. Regeringen presenterar i propositionen att antalet fall av dödligt våld minskar och man tror inte heller att livstid får potentiella gärningsmän att avstå från att mörda. Varför vill ni se hårdare straff?

- Av det enkla skälet att vi hade tidigare en ordning där det var upp till 10 år utdömt eller livstid. Livstidsstraffet har i realiteten förlängts. Man sitter i verkställighet mycket längre än förr, oftast uppåt 20 år, och till och med i en del fall i över 20 år i fängsligt förvar. Vi tyckte att det gapet blev för stort och sade att vi lyfter upp maxstraffet till 18 år, men behåller också livstidsstraffet. Då skedde en av oss icke önskad förflyttning, bort från livstidsstraffet till att vi fick fler tidsbestämda. Vad spelar det för roll? Ja, den som döms till 12 år för mord släpps ju efter 8 år. Man sitter bara två tredjedelar av strafftiden, så vad som i realiteten skedde var att en straffskärpning ledde till strafförkortningar av morddömda. Det var inte vår avsikt och därför säger vi att vi tycker att livstid ska vara normalpåföljden för det allvarligaste brott en människa kan begå.

 

Den sista frågan handlar om pensionärerna. Expressen får ofta samtal från kvinnor i 60-70-årsåldern som är arga och besvikna på sin låga pension. En tredjedel av pensionärerna har en inkomst under EU:s definition på fattigdom, 10 800 kronor i månaden, enligt siffror från PRO. Vilka löften kan du ge till pensionärerna inför valet i höst?

- Dels så skulle jag gärna vilja gå igenom om de har tagit in helheten i ekonomin. Vi har när vi analyserar ålderspensionärernas ekonomi i Sverige konstaterat att man inte bara kan titta på själva pensionen. Man måste också se på de olika bidrag som man får, bland annat för bostad. Det är ett av de bidrag vi har kraftigt höjt på senare år. Man får en mycket stor kostnadstäckning av sin egen boendekostnad.

Så PRO:s siffror stämmer inte, menar du?

- Jag har inte haft möjlighet att gå igenom dem. Jag har lärt mig att allting måste granskas och kontrolleras, framför allt när man kastar in ord som "fattigdom" och liknande. Vi har kunnat se att vi genom att skjuta upp bostadstilläggen har förbättrat situationen för de ålderspensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna.

Vill ni på sikt täppa igen gapet mellan skatten för pensionärer och löntagare?

- Vi har sagt att det inte är ett självändamål att det finns en skillnad i beskattning och vi lovade i valet 2010 att den ska minska när vi kommer till valet 2014. Det kommer vi kunna bocka av som ett vallöfte som vi har klarat av. Sedan är det, liksom mycket annat, beroende av vårt besked att vi nu inte ser utrymme för stora skattesänkningar. Det är bara Socialdemokraterna som ägnar sig åt stora ofinansierade skattesänkningslöften i den här valrörelsen. Jag har sagt att vi återigen ska titta igenom pensionärernas situation. Vi hade ett svagt år vad gäller pensionsuppräkning just 2014. Däremot så visar våra prognoser att det kommer att blir bättre nu de kommande åren. Det är väldigt kopplat till tillväxt och hur många som jobbar. Det betyder väldigt mycket för vilken pensionsnivå som vi får i slutändan.