Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Borgs okända siffror skulle sänka Åkesson

Jimmie Åkesson ställdes inför en ny, dittills okänd, uträkning om kostnaderna för partiets a-kasseförslag under SVT:s partiledarutfrågning. Foto: Sven Lindwall
Uträkningen gjordes av finansdepartementet och skickades till SVT av departementets politiska ledning, där finansminister Anders Borg ingår. Foto: Izabelle Nordfjell

Jimmie Åkesson ställdes inför en ny, dittills okänd, uträkning om kostnaderna för partiets a-kasseförslag under SVT:s partiledarutfrågning.

Siffrorna - som skiljer sig från SD:s egna - ledde till ett bråk mellan partiledaren och SVT.

Uträkningen gjordes av finansdepartementet och skickades till SVT av departementets politiska ledning, där finansminister Anders Borg ingår.

– Det var väl en bedömning som den politiska ledningen gjorde, säger finansdepartementets kommunikationschef Fredrika Lindsjö Hermelin.

SVT:s partiledarutfrågning ledde till ett häftigt sifferbråk mellan SD och SVT.

Ett av SD:s politiska förslag inför valet handlar om att de vill avskaffa avgifterna för a-kassan samt flytta över ansvaret från fackföreningarna till en myndighet.

Enligt SD kommer ett slopande av a-kasseavgiften kosta 2,2 miljarder kronor under 2015 och 2,5 miljarder 2016. I SVT:s partiledarutfrågning konfronterades Åkesson med nya siffror från regeringskansliet där kostnaden var runt 1 miljard kronor högre per år, 3,6 miljarder kronor 2015 och 3,4 miljarder 2016.

"Snudd på skandalöst"

Åkesson hade svårt att svara på frågor om de nya siffrorna och gick efter utfrågningen till hårt angrepp mot SVT som han menade betedde sig ohederligt.

Bråket fortsatte på onsdagen då Jimmie Åkesson kallade till en presskonferens där han kallade det "snudd på skandalöst" att SVT lade fram de nya siffrorna i direktsändning.

SD stod också fast vid sina siffror som riksdagens utredningstjänst, RUT, tagit fram åt partiet. Även RUT försvarade sin uträkning.

Regeringskansliets siffror hade tagits fram av finansdepartementet åt dess politiska ledning, där bland annat finansminister Anders Borg ingår. Den politiska ledningen hade sedan skickat underlaget till SVT inför utfrågningen.

Skickades från finansdepartementet

Fram till att beräkningen skickades från departementet betraktades det som arbetsmaterial, som medier och privatpersoner inte hade tillgång till.

Fredrika Lindsjö Hermelin, kommunikationschef på finansdepartement, kan inte svara på varför underlaget skickades till SVT inför utfrågningen.

– Det var väl en bedömning som den politiska ledningen gjorde, säger hon.

– Det används av den politiska ledningen i en mängd olika sammanhang, som i intervjuer, debattartiklar och liknande. De bestämmer själva hur de vill använda våra underlag.

"Inte ovanligt"

För att få tag på andra uträkningar om a-kassekostnaderna hörde SVT först av sig till Socialdemokraterna, som också har ett förslag om a-kassan. Sedan hörde de av sig till finansdepartementet för att se om de hade någon beräkning på kostnaden.

– Det är så vi jobbar. Vi försöker ta reda på och värdera olika uppgifter. Gäller det budgetuppgifter så är det inte ovanligt att man vänder sig till finansdepartementet, säger Rolf Tardell, redaktör för "Utfrågningen" på SVT.

Under onsdagen publicerade finansdepartementet ett PM där de redovisade sina beräkningar.

– Det var för att det var så många frågetecken och så många som undrade hur vi räknade, säger Fredrika Lindsjö Hermelin.

Inte så stor skillnad

När Olle Eddesten, sektionschef på avdelningen för ekonomisk analys på RUT, ser finansdepartementets PM säger han att skillnaderna mellan de olika beräkningarna inte är så stora som det först verkar.

En höjd a-kassa innebär nämligen högre skatteintäkter för kommunerna på runt 1 miljard kronor eftersom a-kassan är skattepliktig. Så mycket är RUT och finansdepartementet överens. Men sedan skiljer sig uträkningarna åt då RUT drar av skatteintäkterna från kostnaderna. Finansdepartementet gör inget avdrag eftersom de antar att kommunerna använder sitt ökade ekonomiska utrymme till att antingen sänka sitt skatteuttag eller öka sina konsumtionsutgifter.

– Vi brukar alltid räkna så för det är upp till politikerna att bestämma hur skatteintäkterna ska användas. Det skulle ju kunna beslutat om minskade statsbidrag till kommunerna i samma storlek, till exempel, säger Olle Eddesten.