Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Politiska slaget om LSS delar Sverige

Besparingarna på en av samhällets mest utsatta grupper har inneburit att funktionshindrade blivit utan assistans. Montage: Privat/Martina Huber
Selma kan kvävas när som helst, men familjen nekas hjälp. Foto: Privat
Eijas familj tvingas lämna sitt hem för att få hjälp. Foto: MARTINA HUBER

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade har seglat upp som en av valrörelsens hetaste frågor. 

Men vad är sant och falskt om LSS? Vad avgör vem som får stöd och hur har kostnaderna för reformen kunnat skena?

– De som lyckas få ersättningarna till sina barn är ofta mer vältaliga, starka föräldrar. De som inte kan föra sin talan får ingen ersättning, hävdar nationalekonomen och journalisten Micael Kallin.

– Det kan kosta 700 miljoner eller en miljard. Det spelar ingen roll.

Beskedet från Lena Hallengren, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, på en presskonferens med tio dagar kvar till valet var inte bara en pudel och en dörr på glänt, det var vidöppet tak. Och ett nytt tonläge. 

Redan efter att regeringen hade lagt sin första budgetproposition började finansminister Magdalena Andersson prata om att "dämpa kostnadsutvecklingen", Lena Hallengrens företrädare Åsa Regnér hävdade "felanvändning av medlen" och 2016 tillsatte regeringen en utredning för se över hur kostnaderna för den statliga assistansersättningen skjutit i höjden. Kritiken blev massiv. 

Besparingarna på en av samhällets mest utsatta grupper har inneburit att funktionshindrade blivit utan assistans och regeringens hantering av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, har på debattsidorna kallats såväl "haveri" som "humanitär katastrof". 

Vid torsdagens presskonferens öppnade Socialdemokraterna inte bara för blocköverskridande samarbete i frågan om LSS, beskedet nu löd att man skulle göra "vad som än krävs" för att förbättra situationen. 

– När det blivit fel måste politiken kunna säga det och ändra på det så att det blir rätt, sa Lena Hallengren.

Selma kan kvävas när som helst – familjen nekas hjälp

Foto: Privat

■ Nio månader gamla Selma Rohdin i Älmhult saknar en sväljreflex, och riskerar att när som helst kvävas av sin egen saliv.

■ Trots det beviljas hon inte dygnet runt-övervakning, kommunen kan bara erbjuda hjälp nattetid och sporadiskt under dagen.

■ Det innebär en tung uppgift för föräldrarna som också måste ta hand om sin andra dotter.

– Selma har en storasyster som snart är två år och hon behöver en person som ser till att hon får blöjan bytt och att maten är lagad, säger Selmas mamma Katarina Rohdin.

Mammans vädjan: ”Tagit slut”

Samma förmiddag kom ett mejl till Expressen, ett rop från en mamma som inte orkar mer. 

"Min vuxna dotter 53 år har en förvärvad hjärnskada med kortminnesförlust samt svåra balansstörningar. Ramlar i stort sett varje dag, med främst skador på sig själv, blåslagen och hemmet i spillror. Minimal hjälp, man räknar minuter för tillsyn, helt otillräckligt. Jag som anhörig gammal mamma gör mitt bästa men har tagit slut. Jag får besked om att det inte ens lönt att söka personlig assistans för det blir ändå avslag. Vad ska jag göra?"

Brevet sätter fokus på den ömma punkten med LSS. 

Vem har rätt till assistans?

Vem ska inte få?

Vad går miljarderna till?

Eijas familj tvingas lämna sitt hem för att få hjälp

Foto: Martina Huber

■ Eija Winblad von Walter, 3 år, är född med en allvarlig hjärnskada. Hon kan inte äta själv, inte förflytta sig, och behöver hjälp dygnet runt.

■ Men kommunen och Försäkringskassan har nekat hennes föräldrar assistansersättning enligt LSS.

■ Nu tvingas familjen flytta från Stockholm till Boden, för att komma närmare sin familj som kan hjälpa till.

– Det är rätt sjukt att vi ska behöva säga upp oss och flytta på grund av det här, säger Eijas pappa Mattias Isaksson. 

LSS – dyraste förmånen

Vi går tillbaka till 1993-1994, en het fotbollsommar men också brinnande finanskris.

På regeringskansliet sliter finansminister Anne Wibble (L) dygnet runt för att försöka sanera utgifterna, tio meter bort sitter partikollegan och socialministern Bengt Westerberg och utformar den dyraste förmån som landet skådat: Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, med den statliga assistansersättningen.

Bilden och orden som målas upp här ovan är nationalekonomen Micael Kallins, vid den tiden ekonomiskt sakkunnig åt Anne Wibble. I dag jobbar han som fotograf och frilansjournalist med bakgrund i flera grävredaktioner. 

Micael Kallin som har ägnat stor research åt att specialstudera LSS och som skrev en lång essä i Kvartal med rubriken "ett slukhål i statsbudgeten", blev delvis förvånad efter Socialdemokraternas gir.

– Lena Hallengren är pressad såklart, det är en otroligt otacksam uppgift i valrörelsen. Regeringen har gjort de här neddragningarna som man har gjort under sin tid. Men de är alla samma goda kålsupare. Alliansen vill dra ner mer än sossarna på sjukförsäkringen. 

– Hade det inte varit valrörelse nu hade det definitiv kommit ett tak, hävdar Micael Kallin. 

Lena Hallengren. Foto: VILHELM STOKSTAD / TT NYHETSBYRÅN

LSS pris: Fyra gånger EU-snittet

När LSS lanserades den 1 januari 1994 låg kostnaderna för reformen på samma nivå som i de andra nordiska länderna. Ett decennium senare var de nästan dubbelt så höga i Sverige och fyra gånger så höga som i genomsnittet i EU.

Sedan 2000 har statens utgifter för assistansstödet i LSS, det statliga bidrag som är ämnat dem med allra störst omsorgsbehov och som är den insats som ger tydligast uttryck för intentionerna i LSS, ökat från 14 miljoner till uppskattade 24-25 miljarder kronor i dag (30 miljarder om man adderar kommunernas kostnader). 

Trots att antalet personer med assistansersättning har minskat efter regeringens hårdare tag och Försäkringskassans striktare bedömningar (från 16 000 personer 2014 till 14 522 i juli 2018), har kostnaderna inte minskat. 

Förklaringen syns enligt Micael Kallin i mängden beviljad tid för assistans, som har gått från i genomsnitt 81 timmar till 129 timmar i veckan per brukare i dag.  

– När man avslår ansökningar med hänsyn till olika domar går fler timmar till färre och färre. Många som har stort behov av assistanshjälp nekas, samtidigt som de som kryper igenom nyckelhålet får fler timmar, hävdar nationalekonomen och poängterar att han inte anser att kostnaderna äventyrar statsfinanserna men har invändningar på hur kakan fördelas.

Kampen om LSS är en av världens hetaste. Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT NYHETSBYRÅN

Priset för LSS: 30 miljarder om året

Assistansersättning till drygt 1,5 promille av befolkningen kostar totalt cirka 30 miljarder kronor om året, motsvarande två-tre procent av statsbudgeten. Det innebär i genomsnitt nästan två miljoner kronor årligen per brukare. 

Vad är det som kostar? 

En avgörande del för de stora kostnaderna menar Kallin vidare finns i lagens paragraf 5, som berör "andra personliga behov”, stöd och hjälp som den assistansbeviljade kan få vid sidan av de grundläggande behoven, oavsett om det är kommunen eller staten som är huvudman. 

För "andra personliga behov” finns det i dag inte någon övre gräns vad gäller antalet timmar, hävdar Micael Kallin och ger exempel:

– Allt kan ingå i ersättningen. Har du en villa i Stockholm och har rätt att få gräsmattan klippt, kan du också få hjälp med huset på landet eller om du har ett hus i Portugal.

”Överkompensation”

Dessutom, hävdar han, finns det som lagen är utformad i dag ett problem med överkompensation till anhöriga. 

– Det som är mest upprörande förutom de fall som avslås, är att egenföretagare får 300 000 kronor för mycket per år. När en anhörig tvingas eller själv vill bilda en firma för att ta hand om en anhörig som är funktionshindrad, får den assistansersättning som ligger på 200-300 kronor på timme. Men i stället för påslaget 50 procent som är på F-skatt får de 90 procent. De får en massa pengar till lokaler som de inte har, till utbildningsresor som de inte gör och utvecklingssamtal med personal som de inte har. 

– Det är inte deras "fel", det är staten som skänker bort de här pengarna. Hur kan staten medvetet skänka så mycket pengar i överkompensation, samtidigt som andra funktionshindrade knappt får något?

Han hänvisar till en tidigare LSS-kommitté från 2008 som slog fast att ”Föräldrar till barn med assistansersättning har i mindre utsträckning än andra sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd" och menar att stödet fördelas orättvist. 

– De som lyckas få ersättningarna till sina barn är ofta mer vältaliga, starka föräldrar. De subjektiva bedömningarna som görs av Försäkringskassans handläggare gynnar socio-ekonomiskt starka grupper. De som inte kan föra sin talan får ingen ersättning. Det är djupt omoraliskt, hävdar Micael Kallin. 

”Världsfrånvänt”

Harald Strand som är ordförande i Riksförbundet FUB menar att påståendet är världsfrånvänt. 

– Tillhör man personkrets 1 (grad av funktionsnedsättning, reds anm) där jag har min son till exempel, kan man varken prata eller föra sin egen talan, det är det inte många som kan i den gruppen. Har man inte föräldrar så måste man ha juridisk hjälp för att klara sig i Sverige i dag, säger Harald Strand och fortsätter: 

– De som får LSS på den här nivån har inga pengar. De är fattiga. Hade de inte haft föräldrar så skulle de ha fått gå på socialbidrag. 

Han tycker att Micael Kallin dels siktar fel i sina beräkningar och poängterar att det SKA finnas skillnader i stödet till funktionshindrade.  

– Han pratar bara om assistansersättning men det är 17 procent av alla som har LSS som har assistansersättning och att bara prata assistans blir fel. 

– Det är behov som ska styra, så man kan inte säga så, då är man ute och cyklar rejält. Jag vet inte vad han är ute efter, säger Harald Strand.

Välkommet besked om LSS

Den 15 december ska regeringens utredning av LSS vara klar. För FUB-ordföranden var Socialdemokraternas besked veckan före valet välkommet.

– Jag brukar tjata om det som står i LSS, att det är behov och inte pengar som ska styra och det är det de säger nu. Nu säger även Moderaternas Ulf Kristersson att han är på samma linje, att behovet ska styra. 

Kommer de hålla fast vid detta även efter valet?

– Jag litar inte på politikerna men det blir svårare för dem att prata ekonomi när de nu har sagt att det är behov som ska styra. 

Micael Kallin tror att vilket styre det än blir i höst kommer det innebära en förändring av LSS.

– Alla regeringar kommer på något sätt att försöka stoppa den här utvecklingen, för den lever sitt eget liv. Forskare som har tittat på LSS anser att det kommer att ta flera decennier innan lagen är fullt ut implementerad. Om det inte blir en förändring kommer kostnaderna fortsätta att öka i trettio år till. 

– Utan ett timtak kommer det bli som i dag att man förvränger lagen och gör ogenerösa tolkningar av lagstiftningen för att hindra ersättning, avslutar nationalekonomen. 

 

FAKTA LSS OCH ASSISTANSERSÄTTNING

■ LSS-reformen, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, genomdrevs 1994 av dåvarande socialminister Bengt Westerberg. Assistansersättningen var en central del av reformen.

■ Assistansersättning är ett statligt bidrag som kan tillfalla den som har behov av mer än 20 timmars assistans i veckan för de så kallade grundläggande behoven (kunna gå på toaletten, sköta personlig hygien, föra mat till munnen, klä av och på sig och att kommunicera med andra). Utöver dem har den som får assistansersättning även rätt till assistans för alla andra behov. För dessa finns det inte någon övre gräns vad gäller antalet timmar.

■ För att omfattas av LSS måste en person bedömas tillhöra en av tre så kallade personkretsar: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd; personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom; eller personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. 

■ Det finns två ansvariga huvudmän för personlig assistans, kommunen eller staten. Vem som har ansvaret beror på antalet beviljade timmar. Färre än 20 timmar per vecka är kommunen ansvarig huvudman och står för hela kostnaden för den personens assistanshjälp.  

■ Den som beviljas statlig assistansersättning kan fritt välja utförare, vilken kan vara kommunen, ett brukarkollektiv, ett privat företag eller att den funktionshindrade själv anställer sina personliga assistanser. 

 

Källa: Personlig assistans.se, Socialstyrelsen, Försäkringskassan

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!