Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Valet 2018: Så förklarar du valet för barn

Författaren Matilda Westerman.

Det är lätt att förklara valet för barn, om du gör det på rätt sätt. Du ska inte berätta, utan fråga, enligt proffset. 

"Ni är fem vid matbordet, två vill äta köttbullar, två pannkakor och en femte fil. Vad gör ni?".

Det kan du som förälder säga, berättar Matilda Westerman, författare till boken "Så funkar Sverige" och tidigare stabschef på Regeringskansliet.

– Demokrati är något positivt för alla, säger Matilda Westerman om hur man förklarar valet och demokrati för barn.

Som exemplet med köttbullarna som på ett enkelt sätt kan jämföras med hur det ser ut i riksdagen i höst:

– Efter valet har vi ett valresultat där två vill ha köttbullar (rödgröna blocket) och två pannkakor (alliansen) plus ett gäng som vill ha fil (SD). Det gör att filgänget skulle kunna ändra sig till köttbullar eller pannkakor för att då få övervikt för just den maträtten (om du nu tänker dig att maträtten är en möjlig regeringskonstellation). Det är vad som kallas en "vågmästare". Du har makten att antingen välja det ena eller andra. Men det skulle ju också kunna vara så att någon från köttbulle eller pannkaksgänget ändrar sig, och då kan det uppstå en helt annan grupp som kan bilda regering i Sverige, förklarar Matilda Westerman.

 

LÄS MER: Experterna svarade på läsarnas frågor om valet 

 

Du behöver inte kunna allt om politik

Du behöver inte kunna allt om partiprogram och riksdagsarbete för att förklara hur valet till riksdagen går till. Eller varför det är viktigt. Det räcker att tala om att det är roligt att ha inflytande och kunna vara med och bestämma om våran framtid. 

– Barn ska känna hopp och veta att de kan förändra. Då är det är viktigt att veta var och hur besluten fattas, säger Matilda Westerman.

Utgå från barnen, låt dem ställa de frågor de vill och börja där. 

 

Snabbfakta: Riksdagsvalet 2018

■ Sverige är en demokrati. Alla är med och bestämmer.

■ Alla som fyller 18 senast valdagen och är svenska medborgare får rösta.

■ För att rösta får du hem ett röstkort i brevlådan. Där står det var du ska rösta.

■ Det är bara du som bestämmer hur du ska rösta. Läs på och tänk efter.

Efter valet räknas hur många röster partierna fått. Rösterna räknas för hand, två gånger för att det inte ska bli fel.

■ Ju fler röster ett parti får, desto fler platser får de i riksdagen (349 platser).

■ När den nya riksdagen öppnas efter ett val ska de rösta fram en talman som håller ordning i riksdagen. Hen träffar sedan alla partiledare för att kunna föreslå en statsminister. Riksdagen röstar sedan om de vill ha talmannens förslag till statsminister.

■ Statsministern utser regeringen som alla är ansvariga för olika områden, som försvar eller skolor.

■ Regeringen kan inte bestämma på egen hand. För att regeringens förslag ska gå igenom måste riksdagen rösta om dess förslag.

 

Källa: Så funkar Sverige

 

Elevinflytande är också demokrati

I barnets värld kan det handla om hur hemsk skolgården är, eller om matteboken som är så dålig. Ett tips är att börja där.

Eller just vad ni ska äta till middag eller i skolmatsalen.  

– Då handlar den om elevinflytande på skolan, säger Matilda Westerman.

Det gäller att veta vart du ska vända dig, för att skolgården ska förbättras eller matteboken bytas ut. Så att du försöker påverka rätt person eller rätt beslut. Principen är att det går att förändra, men det kan kräva både arbete och ta tid.

 

LÄS MER: Det händer efter valet 2018 – steg för steg 

 

 

Så kan du påverka

Ta reda på vem som är ansvarig för det du tycker är fel eller inte funkar. Är det politikerna i din hemkommun, eller kanske skolans rektor?

■ Gå med i elevrådet.

■ Samla namnunderskrifter som visar att ni är många som tycker samma sak.

■ Ring och be om ett möte med de ansvariga politikerna.

■ Skriv en insändare i lokaltidningen, eller starta ett upprop i sociala medier.

■ Gå på lokala politiska möten och ställ frågor.

■ Gå med i en klubb eller förening som är engagerad i frågan.

 

Källa: Så funkar Sverige

 

Så förklarar du demokrati

– Allmänna och lika val är en del av demokratin. Och att allas röster är lika mycket värda. Det spelar ingen roll vem du är, du har endast en röst, säger Matilda Westerman.

Hon ger ett annat exempel om glass:

– Om barn röstar om glass är gott kommer kanske 99 barn att rösta ja och en nej. Då kan man säga att de tycker om glass, eftersom de flesta röstade ja.

Då får den som inte tycker om glass ändå respektera de som gillar glass. Det är så det funkar med demokrati. Vi gör som de flesta tycker att vi ska göra. 

Riksdagsvalet – ur barnets perspektiv

När du förklarar riksdagsvalet – eller vad som helst för den delen – är det viktigt att utgå från barnets egna erfarenheter. Barn är experter på sitt eget liv och är kapabla att förstå.

– Lita på kraften i barnens frågor. Då kommer det att bli rätt, säger Westerman.

Ovanligt med majoritet i riksdagen

Balansen i riksdagen efter 2018 års val skiljer sig inte väldigt mycket från tidigare val. Det är mycket ovanligt att ett parti eller block har egen majoritet i riksdagen:

– Det är ganska sällan vi har regeringar som har en egen majoritet i riksdagen. De allra flesta regeringar i Sveriges historia har behövt samarbeta med andra på olika sätt. Så det skulle kunna gå att säga att demokrati och politik är att kompromissa och förhandla med varandra. Det är få partier som bara kan bestämma exakt som de vill. I riksdagen måste det finnas en majoritet för ett beslut för att de ska gå igenom och bli så. Så ju bättre du är på att prata med andra och hitta lösningar, desto bättre kommer du att lyckas med att förändra saker, förklarar Matilda Westerman.