Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Val 2018: Så väljs riksdagens talman

En viktig uppgift för talmannen är att lägga fram förslag på ny statsminister. Foto: MELKER DAHLSTRAND / RIKSDAGEN
Här leder talman Urban Ahlin ett sammanträde i kammaren. Foto: MELKER DAHLSTRAND / RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN

Det första den nyvalda riksdagen ska göra är att välja en talman, och tre vice talmän.

Valet är viktigt eftersom det bara är talmannen som får föreslå en ny statsminister.

Måndagen den 24 september avgörs vem som ska leda arbetet i riksdagen de närmaste fyra åren.

Valet av talman och de två vice talmännen ser ut att bli riksdagens första stora strid.

Sedan 1982 har riksdagen kommit överens om att talmannen utses av det ledande blockets största parti, vice talman från det andra blockets största parti och andra vice talman ur riksdagens tredje största parti.

Posten som talman är viktig ur två synpunkter. Det är formellt den högsta position någon kan väljas till i Sverige. Talmannen står under statschefen (kungen) och över statsministern. 

Det är också bara talmannen som kan föreslå en blivande statsminister, vilket sker efter överläggningar med representanter från samtliga riksdagspartier. 

För att en statsminister ska nomineras måste talmannen göra en bedömning att den nya statsministerns budget ska godkännas i riksdagen.

Nytt för i år – om det bara finns en kandidat

Finns det bara en kandidat till talmansposten ska valet ske genom acklamation, skriver riksdagen på sin hemsida.

”Det betyder att ledamöterna i kammaren svarar ja eller nej till förslaget med utrop. Samma sak gäller vid val av de tre vice talmännen, finns bara en kandidat till respektive post ska valet ske genom acklamation.”

Tidigare har ledamöter kunnat kräva omröstning med slutna sedlar även om det bara finns en kandidat. Sedan 1 september 2018 går inte det.

Så sker valet av talman – om det finns flera kandidater

Finns det fler än en kandidat går det till så här. Då röstar riksdagens ledamöter på den kandidat de vill ha till talman. De röstar alltså inte ja eller nej, utan på en person. Om någon vill ha sluten votering blir omröstningen hemlig. Då skriver alla ledamöterna ett namn på ett papper och lägger i en valurna. När alla lagt sina röster, en efter en, räknas rösterna. 

För att bli vald krävs att en kandidat får fler än hälften av rösterna, 175. Sker inte det görs omröstningen på nytt. Får ingen kandidat 175 röster då sker en tredje omröstning, där den kandidat med flest röster blir talman.

Förutom att skriva ett namn på sin röstsedel kan riksdagsledamöter rösta blankt.

Talmansomröstningen på måndag ser ut att kunna bli en hård strid om både talmansposten och andre vice talman. 

För närvarande tyder mycket på att det blir en sluten omröstning – i alla fall om andre vice talman. V har begärt en sådan, vilket gör det enklare för ledamöter att rösta efter egen övertygelse snarare än partilinjen

Då sker en ny omröstning

Det har funnits en praxis i riksdagen att utse talman från största partiet i den grupp av partier som har riksdagsmajoriteten, vice talman från näst största partiet, och så vidare. 

Det rödgröna blocket och alliansen tolkar reglerna på olika sätt. De rödgröna räknar in Vänsterpartiets röster i sitt block, även om de inte sitter i regeringen. Alliansen hävdar att de är störst eftersom bara Socialdemokraterna och Miljöpartiet sitter i regeringen.

Efter valet av talman väljs första vice talman och andra vice talman enligt samma modell.

Striden om andra vice talman 2014

Vid valet av andra vice talman 2014 valdes sverigedemokraten Björn Söder, efter flera timmar. Många ledamöter, främst från det rödgröna blocket, ansåg att Söder gjort sig omöjlig uppdraget eftersom han påståtts ha sagt att samer och judar inte var svenskar.

Björn Söder ansåg att han feltolkats i en intervju med Dagens Nyheter. I december 2014 sade han till Expressen:

– Jag har aldrig påstått att samer inte är svenskar, jag har pratat om olika nationer och minoriteter. Jag menar att det är upp till varje individ själv att känna vad som är ens identitet.

Så gick omröstningen till

För att bli vald krävs 175 röster under de två första omröstningarna. Under tredje krävs enkel majoritet.

Vid första omröstningen 2014 fick Söder 53 röster, mot 292 blankröster.

Omröstning två slutade med 51 röster för Söder, 294 blankröster.

Vid omröstning tre fick Söder en majoritet av rösterna 57 röster för, 292 röstade blankt.

Alla riksdagsledamöter fanns då inte i salen under omröstningen.