Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Frågan om skolbetyg oviss – men vårdbesluten är akuta

Beslut om vårdsatsningarna är akuta, menar SKL:s chefsekonom.Foto: TT NYHETSBYRÅN

De fyra partiernas överenskommelse kan slå den klubbade M/KD-budgeten ur spel. 

Det gör att framtiden för betygsbeslut inom skola och vårdsatsningar är oviss – totalt hänger satsningar för 5 miljarder i luften. 

– Det är bekymmersamt, säger chefsekonom Annika Wallenskog på SKL.

Blir det betyg för alla elever från fjärde klass i grundskolan? Ja, enligt den i riksdagen klubbade M/KD-budgeten. Nej, enligt de fyra partiernas 73-punktsöverenskommelse. 

Förra mandatperioden gick alliansen fram med en gemensam vilja – med Jan Björklund i spetsen – att tidigarelägga betygsättningen. Men enligt den nya överenskommelsen har L kompromissat med S, som motsatt sig detta. I överenskommelsen står (punkt 50) att skolor som vill ska kunna införa tidigare betyg från 2020, precis som det försök som pågått sedan 2017. I det försöket anmälde sig dock bara 12 skolor att göra det. 

Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén tror att överenskommelsens beslut är det rätta valet.

– Det finns ett motstånd i lärarkåren för att införa betyg för eleverna i de åldrarna som det ser ut i dag. Vi som förbund är positiva till tidigare betyg, men jag tror att det är jätteviktigt att se både utifrån ett arbetsmiljöperspektiv för lärarna, men också hur man utformar betyg, de behöver ju inte alltid se ut på samma sätt. Och så måste man se till syftet med betygen, så som vi pratar om tidigare betyg handlar det om en tydlighet när man måste sätta in insatser, säger hon.

Satsningar för fem miljarder kronor osäkra

Det är alltså långt ifrån säkert att riksdagens klubbade beslut om tidigare betyg ens kommer att se dagens ljus. Detta kan, och lär utifrån överenskommelsen, ändras när den nya regeringen lägger sin vårändringsbudget, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

– Ska man införa betyg från fjärde klass måste man ju först utreda och se vad det kostar, så det är en sak som ligger lite längre fram. Vi vet ju inte, antagligen blir det för de skolorna som vill, jag kan tänka mig att man kopplar det till något slags riktat bidrag, men vi vet ju inte alls hur det är tänkt. 

Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.Foto: ©New Art Production AB (rickarderiksson.com) inf

Mest akut är dock inte skolfrågan, enligt Annika Wallenskog. Flera av SKL:s överenskommelser med staten om hälso- och sjukvårdssatsningar gick ut vid årsskiftet – och nu vill staten inte skriva nya innan det finns tydligare besked om satsningarna faktiskt kommer att bli av. Några exempel är kömiljarden, och satsningar på cancervård och psykiatri: Totalt handlar det om satsningar på 5 miljarder kronor.

– Det finns antal saker som är för 2019 och det är bekymmersamt eftersom 2019 redan har börjat. 

– Det är uppemot 5 miljarder i olika överenskommelser som det handlar om, så det är väldigt mycket pengar. 

Detta gör läget svårt för SKL just nu. Kommuner, landsting och regioner hör av sig med frågor om vad som kommer att gälla – och SKL har i nuläget inga svar att ge. 

– Vi kan bara säga att vi inte vet, vi får väl hoppas att de flesta av de här överenskommelserna kommer att tecknas men det går ju inte att säga definitivt att det blir så. 

LÄS MER: Hårda domen mot nya regeringen 

 

Satsningar på 5 miljarder osäkra

Detta innebär satsningarna som är klubbade i M/KD-budgeten.

 

Kömiljarden:

Syftet med att införa den så kallade kömiljarden är enligt budgeten att ge kommuner, landsting och regioner runtom i landet incitament för att korta vårdköerna. Därför vill man rikta en miljard kronor mot den somatiska slutenvården. Detta ska enligt budgeten omfatta första besöket och operationer inom specialistvården, samt återbesök och rehabilitering.

 

Cancervården: 

500 miljoner riktas enligt budgeten mot cancervården för att korta köerna.

 

Psykiatrin:

I budgeten lägger man på 120 miljoner kronor på de 380 miljoner kronor till barn- och ungdomspsykiatrin som fanns med i övergångsregeringens budgetproposition. Totalt vill man alltså satsa 500 miljoner på barn- och ungdomspsykiatrin.