Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Siffrorna visar: Partierna som är bäst rustade för extraval

Lööf har tillsammans med Löfven och Kristersson bäst ekonomiska förutsättningar att klara ett extraval.Foto: OLLE SPORRONG
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Annie Lööf, Stefan Löfven och Ulf Kristerssons har miljonerna på sin sida om det blir extraval.

Jan Björklund och Ebba Busch Thor spelar i en lägre ekonomisk division - men KD räds inte ett nyval efter att ha gnetat sig till en valframgång.

Jimmie Åkessons finanser räddas av högst medlemsintäkter.

Det visar Expressens kartläggning av partiernas ekonomiska förutsättningar.

Framgångarna i valet kommer inte direkt att märkas i fördelningen av partibidrag. Ansökningarna lämnades in före valet och när pengarna nu ska fördelas baseras det till största del på valresultatet 2014. Det är först under mandatperiodens tredje och fjärde år som valframgångarna får rejält genomslag i fördelningen av partibidragen.

Det innebär att Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centern och Vänsterpartiet inte har någon nytta av sina valframgångar inför ett extraval – samtidigt fortsätter Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Moderaterna att kvittera ut partibidrag som inte tar hänsyn till årets valförlust.

Partierna får också en extra slant i partibidrag om de sitter i regering och det har gynnat Miljöpartiet.

Utöver partibidragen fick även partiernas kvinnoorganisationer ett bidrag på sammanlagt 15 miljoner kronor samt ett ”kanslistöd” till riksdagspartierna.

 

Statligt miljonregn över partierna

Så här fördelades partibidragen för perioden oktober 2017 till oktober 2018:

Socialdemokraterna: 45,3 miljoner kronor

Moderaterna: 37,2 miljoner

Sverigedemokraterna: 21,7 miljoner

Miljöpartiet: 14,5 miljoner

Centerpartiet: 13,7 miljoner

Vänsterpartiet: 13,3 miljoner

Liberalerna: 12,9 miljoner

Kristdemokraterna: 11,9 miljoner

Källa: Partibidragsnämnden

 

Annie Lööf har goda ekonomiska förutsättningar vid ett extraval.Foto: OLLE SPORRONG

Centern fick 90 miljoner extra

En färsk sammanställning från Kammarkollegiet av partiernas inkomster under förra året när valkassorna byggdes upp visar på stora skillnader i extrainkomster utöver de statliga partibidragen:

• Centern fick 90 miljoner kronor i utdelning från Randello Invest AB som förvaltar miljardvinsten från partiets försäljning av tidningsverksamheten.

• Socialdemokraterna fick in 97 miljoner kronor från lotterier och annan försäljning och drygt 20 miljoner i bidrag från LO och andra stödorganisationer.

• Moderaterna fick drygt 20 miljoner kronor i bidrag från andra organisationer och privatpersoner och hade under 2017 andra inkomster på 281 miljoner tack vare försäljningen av partihögkvarteret i Gamla stan i Stockholm.

• Kristdemokraterna fick 364 280 kronor i bidrag från privatpersoner och organisationer.

• Liberalerna fick 979 702 kronor i bidrag vid sidan av det statliga stödet men kunde dryga ut partikassan med en försäljning som gav drygt sex miljoner.

• Sverigedemokraterna har låtit riksorganisationen ta hand om lokala partistöd från kommuner och landsting. 2017 handlade det om drygt 17,8 miljoner. SD hade också högst inkomster från medlemsavgifter: 4,3 miljoner kronor.

 

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Åkesson har högst inkomster från medlemmar

För att snabbt fylla på partikassan har SD sålt dyrare ”livstidsmedlemskap” i partiet. Totalt har SD fått in 11,5 miljoner i medlemsavgifter de tre senaste åren.

S och M kommer närmast efter med medlemsintäkter på runt fyra miljoner kronor och resten av partierna fick in omkring en miljon i medlemsavgifter till riksorganisationerna.

Centern har råd med att låta alla medlemsavgifter stanna hos lokalföreningarna.

I årets valrörelse satsade Socialdemokraterna mest på valbudgeten: 100 miljoner kronor. Socialdemokraternas partikassör Roger Berzell försäkrar ändå att ekonomin i partiet är god:

– Som parti behöver man tänka långsiktigt och inte göra av med allt på en gång.

Näst störst valbudget hade Centern med 70 miljoner och M respektive SD lade 50 miljoner vardera.

 

Kristdemokraterna fick gneta sig till en valframgång med en budget på 20 miljoner kronor och skulle inte kunna spendera lika mycket i ett extraval.Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT

KD gnetade sig till valframgång

Liberalerna var mest sparsamma med en valbudget på drygt 15 miljoner, enligt SVT.

Kristdemokraterna fick gneta sig till en valframgång med en budget på 20 miljoner kronor och skulle inte kunna spendera lika mycket i ett extraval men partisekreteraren Peter Kullgren är inte orolig:

– Vi skulle inte ha lika mycket som ett ordinarie val men kommer kunna göra en bra valrörelse med det vi har.

– Det är en lång väg kvar tills vi hamnar i det läget men vi räds inte ett extraval. Vi har en stark organisation som är taggad efter valframgången i september, säger Kullgren.

Stefan Löfven kan hoppas på miljoner från LO om det blir nyval.Foto: MARIUS GULLIKSRUD / STELLA PICTURES

S: Vi står väl rustade

Socialdemokraterna gjorde av med mest pengar i valrörelsen men kan hoppas på miljoner från LO om det blir nyval. Inför hotet om extraval 2015 lovade LO att bidra med 20 miljoner kronor och inom S finns ingen oro för att partikassan ska klara en ny valrörelse inom kort.

– Vi står väl rustade för att ställa om till valrörelse, säger partikassören Roger Berzell.

Även Centern försäkrar att det finns ekonomiska muskler för en ny valrörelse och att det finns pengar kvar i partikassan och förvaltarbolaget.

– Vi redovisar inga exakta siffror utöver årsredovisningen, men det finns ekonomiska resurser som täcker våra behov, säger partisekreteraren Michael Arthursson (C).