Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Så vill partierna påverka klimatet

Sedan 1970 har bilismen ökat med 70 procent, rapporterar Trafikverket, och förväntas öka ytterligare. Foto: MARTIN MEISSNER / AP TT NYHETSBYRÅN

Växthusgaser absorberar värmestrålning som är på väg från jorden och bidrar till global uppvärmning. 

Här är några av partiernas planer för att minska utsläppen.

Sedan 1990 har Sveriges växthusutsläpp minskat med 26 procent, enligt Naturvårdsverket. Orsak: Koldioxidfri el med kärnkraft, vatten-, vind- och biokraft, fjärrvärme i stället för oljepannor, avfallsbränsle, bränsleskifte inom industrin och minskad deponering av avfall. 

Enligt SCB har dock utsläpp från transportbranschen ökat senaste året.

– Slutsatsen är att det inte handlar om hur mycket pengar man satsar utan om vad man faktiskt gör, sa nyligen Richard Nordin (C), energi- och klimatpolitisk talesperson. 

– Utsläppen minskar i alla sektorer utom inom internationella transporter, där är det oförändrat. Det som ökar mest är flyget, sa Isabella Lövin (MP), klimat- och biståndsminister.

Ska dieselbilar tillåtas i städerna? Riksdagspartierna ger sin syn på frågan. Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mycket utsläpp från vägtrafiken

Ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från vägtransporter. Biodrivmedel och energieffektivare fordon har minskat utsläppen, enligt Naturvårdsverket

Sedan 1970 har bilismen ökat med 70 procent, rapporterar Trafikverket, och förväntas öka ytterligare. Godstransporterna förväntas öka ännu mer.

Regeringen vill att utsläppen från vägtransporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. 

Tidigare betalade flygbolagen inte skatt på bränsle, till skillnad från vägtrafiken. Därför införde regeringen i april en flygskatt: 60 kronor inom Europa, 250 och 400 kronor för längre resor. Foto: JOHAN NILSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN

Flygskatt och fordonsskatt

Samtidigt ökar utsläpp från flyget, enligt Naturvårdsverket. Tidigare betalade flygbolagen inte skatt på bränsle, till skillnad från vägtrafiken. Därför införde regeringen i april en flygskatt: 60 kronor inom Europa, 250 och 400 kronor för längre resor. Skatten ska minska utsläppen med upp till 2 procent men alliansen och SD är kritiska. 

– Vill man minska dem ska man förändra internationella konventioner, som skulle kunna börja beskatta det utsläppsdrivande i flygbränslet så att vi kan få mer biobränsle i flygplanen, sa M-ledaren Ulf Kristersson i Expressens statsministerduell.

– Det är märkligt att flyget inte ska vara med och betala sina klimatkonsekvenser. Det är klart att flyget ska göra det. Då får vi pengar för att göra mer klimatinsatser. Allt som görs ska räknas, sa statsminister Stefan Löfven (S).

Den 1 juli införs även det så kallade bonus-malussystemet för nya bilar. Köper du en ny bil med låga utsläpp får du en bonus, för en ny miljösmutsig bil ökar skatten. Enligt regeringen leder det till lägre koldioxidutsläpp. Kritiker menar dock att bilköpare riskerar att välja gamla, mer miljöovänliga bilar framför nya miljövänligare.

 

Så tycker partierna i tre viktiga frågor

FLYGSKATT

 

Vänsterpartiet

Står bakom flygskatten som regeringen införde den 1 april. Sverige ska enligt partiet bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och man vill därför minska flygets klimatpåverkan, rusta upp järnvägen, satsa på nya stambanor och höghastighetståg.

 

Socialdemokraterna

Regeringen införde den 1 april en flygskatt. Man vill också öka inblandningen av förnybart i bensin och diesel, satsa på höghastighetståg, utöka resurserna till järnvägsunderhåll och att mer gods ska transporteras med tåg och båt.

 

Miljöpartiet

Drivande i frågan om flygskatten med motiveringen att flyget var helt befriat från miljöskatt. Man vill också se en ökad användning av biobränsle inom flygsektorn framöver, satsa på höghastighetståg, prioritera kollektivtrafik och cykel och rusta upp järnvägen.

 

Centerpartiet

Vill inte ha en flygskatt. Man vill i stället öka användningen av förnybart flygbränsle då det enligt partiet stärker möjligheterna att fasa ut flygens fossila drivmedel och även skapar arbetstillfällen och vill också ha höghastighetståg.

 

Liberalerna

Vill avskaffa flygskatten. Partiet vill se en europeisk flygskatt, olika landningsavgifter utifrån inblandning av biobränsle, obligatorisk miljödeklaration vid bokning av flygresor samt rusta upp och bygga ut befintlig järnväg. 

 

Moderaterna

Säger nej till flygskatt. Man vill se globala lösningar som EU:s handel med utsläppsrätter, öka klimatbiståndet utomlands, göra det obligatoriskt att blanda i mer biobränsle i bensin och diesel, att flygbolag ska erbjuda klimatkompensation vid biljettköp och vill rusta upp och bygga ut befintlig järnväg. 

 

Kristdemokraterna

Vill stärka det svenska flygets konkurrenskraft och säkerställa de regionala flygplatsernas finansiering, satsa mer pengar och forskning mot ett fossilfritt flyg och utveckla bioflygbränsle, vill verka internationellt för att minska flygets klimatpåverkan och är positiva till höghastighetståg.

 

Sverigedemokraterna

Säger nej till en flygskatt. Ska man minska utsläppen ska man fokusera på andra sektorer i stället, tycker partiet, framför allt globalt. Man vill även öka järnvägsunderhållet och rusta upp befintliga banor för att höja driftsäkerheten och kapaciteten i hela landet.

 

DIESELBILAR I STÄDERNA

 

Vänsterpartiet

Vill ha ett förbud av nybilsförsäljning av bensin- och dieselbilar redan 2025. Vänsterpartiet vill också att miljözoner införs i vissa gator i städer där vissa dieselbilar med höga utsläpp kan förbjudas redan 2020 och vill få bättre förutsättningar för kollektivtrafik, cykel och gång.

 

Socialdemokraterna

Vill att kommunerna ska ges möjlighet att införa miljözoner där äldre dieselbilar kan komma att portas från och med 2020 men där kraven om förbud för bilar med högre utsläppskrav skärps först 2022. Syftet med miljözonerna är att förbättra luften i stadskärnorna. 

 

Miljöpartiet

Vill ge kommuner möjlighet att införa miljözoner där dieselbilar med höga utsläpp förbjuds 2020, föreslår ett förbud mot att sälja fossila bränslen i Sverige 2030, vill investera i förnybara drivmedel, främja bilpooler samt el- och biogasbilar, ta bort subventioner för p-platser och ha laddstationer för elbilar vid större vägar.

 

Centerpartiet

Vill att lokala miljözoner med förbud mot dieselbilar med höga utsläpp beslutas lokalt, att Sverige låter biltillverkarna massåterkalla och rena dieselbilar, som en del andra länder gjort efter Volkswagens utsläppsskandal och att kommuner får undanta miljöbilar från trängelskatt och får p-platser.

 

Liberalerna

Är försiktigt positiv till miljözoner om de används i områden där de behövs och ger medborgare en rimlig chans att ställa om. Man vill också förbättra laddinfrastrukturen för elbilar, höja förmånsvärdet på icke-miljöbilar, värna kärnkraften, satsa på forskning kring exempelvis återvinning av batterier och se över reseavdraget där det är god kollektivtrafik.

 

Moderaterna

Säger nej till planerna på lokala förbud för dieselbilar men kan överväga att ge kommunerna verktyget i någon form. Partiet vill ha högre skatt på nya fordon som har högre utsläpp, ha sammanhängande cykelstråk som underhålls året om, utbyggd laddinfrastruktur, reduktion av utsläpp och billigare p-platser för miljöklassade bilar.

 

Kristdemokraterna

Är skeptiska till miljözoner. Partiet menar att förslaget straffar ut dem som utifrån tidigare miljörekommendationer köpt en bränslesnål dieselbil. Man vill satsa på laddinfrastruktur ute i landet, underlätta för bensinmacksägare att tillhandahålla el, skapa elmotorvägar för tyngre lastbilar och öka utbyggnaden av båttrafiken.

 

Sverigedemokraterna

Är helt emot miljözonerna, som enligt partiet är för dyra och inte gör någon nytta och menar att teknikutvecklingen kommer att lösa problemet. Man vill hjälpa andra länder med att minska beroendet av fossila bränslen och att Sverige låter biltillverkarna massåterkalla och rena dieselbilar, som en del andra europeiska länder gjort efter Volkswagens utsläppsskandal. 

 

SKATT PÅ FORDON

 

Vänsterpartiet

Vill ha ett utökat bonus- malussystem (premie eller straffskatt beroende på utsläpp av koldioxid vid köp av ny bil). Man vill också ha ett bidrag för att efter ett köp kunna bygga om motorn till en miljövänligare variant. Bidraget ska täcka hälften av kostnaden för ombyggnationen. 

 

Socialdemokraterna

Inför den 1 juli med regeringen bonus- malussystemet. Köpare av nya bilar som släpper ut mycket koldioxid beskattas extra hårt de första tre åren och en bonus ges till ägare vars fordon har låga utsläpp. Köpare av den allra miljövänligaste nya bilen får 60 000 kronor tillbaka. 

 

Miljöpartiet

Inför den 1 juli med regeringen bonus- malussystemet. Köper man en ny bil som släpper ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer straffas man med en höjd skatt. 

 

Centerpartiet

Föreslår i stället 100 000 kronor i bonus för den som köper en elbil, snål laddhybrid, och i framtiden vätgasbil och 50 000 kronor för de näst bästa bilarna. Vill se straffavgift för nya bilar: 50 000 kronor för de med högst utsläpp och 25 000 kronor för de med näst högst utsläpp.

 

Liberalerna

Säger nej till bonus- malussystemet, som de kallar bidrag för privata bilinköp. Den som köper en ny bil som drivs av fossila bränslen ska betala mer i skatt än den som köper en ny elbil. Vill höja förmånsvärdet för icke-miljöbilar, se en koldioxidskatt på EU-nivå och utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar. Målet är en fossilfri fordonsflotta senast 2030.

 

Moderaterna

Vill införa någon form av bonus-malus, vill att alla som säljer drivmedel ska blanda in mer biobränsle i den bensin och diesel som säljs, ge kommuner möjlighet att ha olika parkeringsavgifter utifrån fordonets miljöklassning och skapa parkeringsytor för bilpooler och föreslår utbyggd infrastruktur för elbilar i form av laddstolpar.

 

Kristdemokraterna

Är positiva till någon form av bonus- malussystem. Man vill att utsläpp av koldioxid blir dyrare, elektrifiera transportsektorn, få fler laddstolpar, underlätta cykling och kollektivtrafik genom samhällsplanering, överföra godstrafik från lastbil till tåg och sjöfart och ställa om flyget till biobränsle.

 

Sverigedemokraterna

Har inga planer på att stödja ett bonus- malussystem. Enligt partiet skulle det straffa de som inte har råd att köpa en ny och dyrare bil. Elbilarna måste bli billigare för att slå ut de fossila bränslena, menar partiet. Satsningen på elbilar ska säkerställas genom koldioxidfri elproduktion och kärnkraft.