Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Riksdagsvalet 2018 – allt du behöver veta

Valhemligheten ska skyddas. Foto: ALEXANDER DONKA
Partier som fått mer än 1 procent får sina valsedlar tryckta av staten. Foto: SANNA DOLCK / KVP
Stefan Löfven blev statsminister efter 2014 års riksdagsval. Foto: JENS L'ESTRADE
Ett sådant röstkort ska komma senast 18 dagar före valet. Foto: VALMYNDIGHETEN / TT NYHETSBYRÅN

9 september 2018 är det val till riksdag, kommun och landsting i Sverige.

Vi ska då välja dem vi vill ska representera oss nationellt i riksdagen, men också lokalt på kommunnivå och regionalt i landstinget.

Här får du veta allt det viktiga inför de tre valen.

Hur ofta är det val i Sverige?

Sverige håller allmänna val vart fjärde år. Då väljer vi bland annat en ny riksdag som ska styra Sverige under de kommande fyra åren. Riksdagen röstar sedan fram en statsminister som ska sätta ihop och leda regeringen.

Alla röstberättigade har var sin röst i de tre valen. Du röstar på partier och eventuellt en nominerad kandidat. Det du röstar på är hemligt, ingen ska få veta vilket parti eller person du vill ska företräda dig.

Riksdagen har 349 platser som fördelas efter valresultatet. För ett parti ska få plats i riksdagen krävs minst 4 procent av rösterna (eller 12 procent i en valkrets).

 

5 frågor och svar om riksdagsvalet

1. När är riksdagsvalet 2018?

Söndagen den 9 september. 

2. Vem får rösta i riksdagsvalet?

Svenska medborgare som fyllt 18 år, senast på valdagen. 

3. Hur många procent måste ett parti få i riksdagsvalet?

Det krävs 4 procent för att ett parti ska på representanter i riksdagen. Eller 12 procent för ett valdistrikt.

4. Hur röstar man i riksdagsvalet?

Rösta i vallokal eller på ställe för förtidsröstning. Ta med röstkort och legitimation.

5. Vem ska jag rösta på i riksdagsvalet?

Du ska rösta på det parti vars politik och ideologi stämmer bäst överens med dina åsikter och hur du vill att Sverige ska styras de närmaste fyra åren. Finns inte röstsedel för ditt parti i vallokalen kan du ta en blank röstsedel och skriva hela partinamnet på valsedeln.
Vill du ha tips om vilket parti du ska rösta på kan du få hjälp av Expressens valkompass.

När är valet 2018 – vilket datum?

Valen är den andra söndagen i september, vart fjärde år. Valen är alltid på söndagar för att så många som möjligt ska ha chans att rösta. Datumet som gäller 2018 är den söndagen den 9 september.

När öppnar och när stänger vallokalerna?

Vallokalerna är i de flesta fallen öppna klockan 08.00–20.00. Förtidsröstning startar 18 dagar före valet.

Valurna från 2003. Ett fack för varje val. Foto: JENNY LEYMAN / KVP

Vem får rösta riksdagsvalet?

Du måste ha fyllt 18 år senast valdagen 9 september för att rösta. Du ska vara svensk medborgare och någon gång ha varit folkbokförd i Sverige, uppger Valmyndigheten.

Är du bosatt utomlands har du rösträtt i riksdagsvalet, du måste förnya din plats i röstlängden vart tionde år. Läs mer här. 

För kommun- och landstingsval finns andra regler. Du måste inte vara svensk medborgare, men du ska vara skriven i Sverige, i vissa fall i mer än tre år.

Hur går valet i Sverige till?

30 dagar före valet upprättar valmyndigheten en röstlängd, en lista, med namnen på alla röstberättigade. 

De får sedan ett röstkort hemskickat till folkbokföringsadressen. 

På ditt röstkort finns uppgifter om den vallokal du kan rösta i och öppettiderna under valdagen. Du ska ha med kortet och giltig legitimation på valdagen. Om väljaren inte är känd eller kan styrka sin identitet får väljaren inte rösta

Förtidsrösta – så går det till

Kan du inte rösta i din vallokal på valdagen så kan du i stället förtidsrösta i vilken röstningslokal som helst i hela landet. Det är kommunerna själva som bestämmer vilka lokaler det kan förtidsröstas i. Förtidsrösta kan du göra från den 22 augusti, 18 dagar före valet. Förtidsröstar du i en annan kommun kan du behöva ta med egna valsedlar. Du måste ta med röstkortet och giltig id-handling när du förtidsröstar. Har du ingen id-handling kan du låta någon annan person intyga din identitet. Den personen som intygar måste i så fall kunna visa en id-handling.

Har du inte röstkortet med dig kan du få ett dubblettröstkort utskrivet av röstmottagarna i de flesta förtidsröstningslokaler. Annars kan det beställas hos kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten. För att få ett dubblettröstkort behöver du vara upptagen i röstlängden, listan över alla som är röstberättigade. Om du som utlandssvensk vill förtidsrösta i Sverige så behöver du ett dubblettröstkort.

Skulle du ångra din förhandsröst kan du ångra dig på valdagen. Eftersom du lämnat ifrån dig röstkortet måste du då ta med en giltig legitimation.

Rösta från utlandet – poströsta eller rösta på ambassad eller konsulat

Som svensk medborgare bosatt i utlandet har du rösträtt i riksdagsval och val till Europaparlamentet. Som utlandssvensk behöver du dock anmäla dig till röstlängden, listan över alla som är berättigade att rösta, vart tionde år för att finnas kvar i den.

För att anmäla dig till röstlängden behöver du fylla i blanketten "Ny adress/röstlängd för utvandrad" och skicka in den till Skatteverket. 

En inkommen röst från utlandet vid ett val räknas även som en anmälan till röstlängden. Rösten räknas dessutom i det aktuella valet om den inkommer senast dagen innan valdagen.

Om du bor utomlands men är röstberättigad i Sverige så finns det två sätt att rösta på.

Rösta på en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat: För att förtidsrösta på en ambassad eller ett konsulat måste du ha med dig en giltig id-handling, det vill säga ett svenskt pass, ett svenskt id-kort eller en lokal officiell legitimation. Har du ingen id-handling kan du låta någon annan person intyga din identitet. Har du inte ditt röstkort med dig kan ett dubblettröstkort eller ett adresskort oftast skrivas ut av röstmottagarna i röstningslokalen.

Poströsta/brevrösta: Svenskar som är bosatta utomlands kan rösta genom att skicka sin röst med posten. Brevrösten får skickas från utlandet tidigast 45 dagar före valdagen. De utlandssvenskar som fallit ur röstlängden måste se till så att deras brevröst kommer fram senast dagen innan valdagen för att räknas.

Särskilt material behövs för att brevrösta. För att brevrösta från utlandet behöver du ett särskilt material som kan beställas från Valmyndigheten, kommunen, svenska ambassader eller konsulat. 

Här kan du läsa mer om hur du röstar från utlandet! 

Var kan jag rösta i valet 2018?

Som väljare är du knuten till ett visst geografiskt område som kallas för valdistrikt. Det valdistrikt du tillhyr styrs av din folkbokföringsadress. I varje valdistrikt finns också en vallokal och det är dit du går för att rösta på valdagen. Där blir du avprickad i röstlängden och lägger din röst. På röstkortet du får hem i brevlådan står det vilket valdistrikt du tillhör samt adress öppettider till vallokalen.

Är du utlandssvensk behöver du ett dubblettröstkort för att kunna se vilken vallokal du kan rösta i eftersom den informationen inte står med på utlandsröstkortet.

 

LÄS MER: Här är alla viktiga datum inför valet 2018 

 

Vad/vilka/vem ska man rösta på?

Är du röstberättigad så kan du välja mellan att bara rösta på ett parti eller att personrösta på en särskild kandidat.

Rösta på parti

Vill du bara rösta på ett parti så kan du göra det på tre olika sätt:

Genom att rösta med en valsedel där partiets namn redan är förtryckt på valsedeln, en så kallad partivalsedel

Genom att rösta med en valsedel som både har partiets namn och kandidatnamn förtryckta, en så kallad namnvalsedel, men strunta i att kryssa för en kandidart.

Genom att skriva partiets namn på en blank valsedel.

Rösta på en särskild person

Genom att kryssa för en kandidats namn på en namnvalsedel eller skriva personens namn själv på en blank valsedel kan du personrösta.

Kryssa för en kandidat: Har ett parti anmält ett visst antal kandidater så är det endast en av dessa kandidater du som väljare kan välja mellan genom att använda namnvalsedeln. 

Skriva till en kandidats namn: Har ett parti inte anmält kandidater så kan du skriva till  namnet på den du vill rösta på i valet på en namnvalsedel, en partivalsedel eller en blank valsedel. Använder du en blank valsedel måste du även skriva till partiets namn. 

Val till riksdagen

När det gäller val till riksdagen så kan du endast rösta på en av de kandidater som är förtryckta på valsedeln för din riksdagsvalkrets. En del partier har dock namnvalsedlar som gäller för alla valkretsar. I dessa fall står det "Hela landet” på valsedeln. De valsedlarna kan du använda om du vill personrösta, oavsett vilken valkrets du tillhör.

Val till kommun- och landstingsfullmäktige

När du röstar i valen till kommun- och landstingsfullmäktige ska du använda den namnvalsedel som gäller för din kommun och ditt landsting. Kommunerna och landstingen kan delas upp i valkretsar men du kan rösta en kandidat från en annan valkrets än den du bor i om valkretsen finns inom din kommun/ditt landsting.

Personröstar du på en kandidat från en annan kommun/annat landsting räknas din röst endast som en röst på partiet om du det partiet deltar i valet i din kommun/landsting.

Osäker inför valet 2018 – gör Valkompassen

Tycker du det är svårt att välja vilket parti som ska få din röst i valet 2018? Lugn, du är långt ifrån ensam.

Expressen har därför satt ihop ett test, Valkompassen, där du genom att svara på ett antal frågor kan se vilket partis åsikter som stämmer bäst överens med dina.

Testet tar bara några minuter, är enkelt och dessutom kan du som är osäker lära dig mer om frågan av Expressens politiske expert Jenny Madestam.

Här kan du göra Valkompassen! 

Hur gör man när man röstar?

När du kommer till vallokalen ska det finnas röstsedlar på plats från alla partier som haft minst 1 procents röster i något av de två senaste valen. Valsedlarna bekostas av staten. Det finns också blanka valsedlar om du skulle sakna något partis valsedlar. 

Därefter får du valkuvert efter hur många val du får rösta i. Varje vals röstsedlar har var sin färg, gul för riksdagsvalet, vit för valet till kommunfullmäktige och blå för landstingsvalet. Kuverten har hål på sidorna så att det syns att du inte röstat flera gånger i samma val. Hålen är inte så stora att din valhemlighet avslöjas.

Därefter går du bakom en skärm och lägger en röstsedel från varje val i ett kuvert. Vill du personrösta kryssar du i kandidatens namn på valsedeln.

Med en blank valsedel kan du skriva dit partiet du vill rösta på och en kandidat. Tänk på att stava rätt till partiet och personen du anger måste ha godkänt att hon eller han ställer upp. Du kan alltså inte lura en kompis.

När du är klar och klistrat igen kuverten ställer du dig i kö för att rösta.

Vad säger opinionsmätningarna om valresultatet 2018?

Den 5 juni kom Statistiska centralbyråns sista partisympatiundersökning före valet.

Den visar att om Sverige gått till val i maj i så skulle regeringspartierna (S+MP) ha fått 32,6 procent av rösterna. Allianspartierna (C+L+M+KD) skulle ha fått 38,6 procent, Sverigedemokraterna 18,5 procent, Vänsterpartiet 7,4 procent och övriga partier 2,9 procent av rösterna.

Skulle Sverige ha gått till val i maj i år så skulle regeringspartierna (S+MP) ha fått 32,6 procent av rösterna enligt SCB. Foto: SCB

Sifos "hemskhetsindex" – så uppfattar väljarna partierna

I maj i år publicerade även SvD Sifos:s "hemskhetsindex" som mäter hur väljarna uppfattar de olika partierna. 

Enligt Sifo:s mätningar är de som anser att Miljöpartiet vara ett "hemskt parti" nästan dubbelt så många som för fyra år sedan. Opinionsinstitutet har under många år ställt frågan "När du väger in allt som är viktigt för dig när du väljer politiskt parti, hur vill du värdera följande partier?". 

Svaren har därefter placerats in på en tiogradig skala – från 1 för "hemskt på alla vis" till 10 för "perfekt på alla vis".

 

Andel svenskar som tycker att partierna är "hemska" respektive "perfekta" 2017:

Vänsterpartiet (i procent)

Hemskt 51

Perfekt 10

Socialdemokraterna

Hemskt 29

Perfekt 20

Miljöpartiet

Hemskt 49

Perfekt 5

Kristdemokraterna

Hemskt 49

Perfekt 5

Centern

Hemskt 25

Perfekt 12

Liberalerna

Hemskt 27

Perfekt 6

Moderaterna

Hemskt 28

Perfekt 11

Sverigedemokraterna 

Hemskt 64

Perfekt 12

Feministiskt Initiativ

Hemskt 64

Perfekt 4

Vad händer med din valsedel?

När du är framme hos valförrättaren visar du id-handling så blir du avprickad i röstlängden. Sedan lämnar du över kuverten. En kontrollant ser till att allt går rätt till. 

Har du ingen id-handling kan du låta någon annan person intyga din identitet. Den person måste då visa en id-handling. Om du är känd av röstmottagaren kan även denne intyga din identitet.

Dina kuvert läggs i en springa i förslutna valurnor. De är låsta när vallokalerna är öppna för att ingen ska kunna manipulera valresultatet.

Efter vallokalerna stängs räknas rösterna preliminärt, riksdagsvalet först, sedan kommunvalet och sist landstingsvalet. Rösträkningen är offentlig för att minska risken för fusk. Läs mer på Riksdagens hemsida här. 

På onsdagen efter valet ska valnämnden sammanträda för att granska och räkna de röster som inte räknats i vallokalerna. Sammanträdet är offentligt och preliminärt.

Först därefter sker den slutliga rösträkningen av länsstyrelsen.

Rösterna räknas om i början av veckan, när sena poströster och röster som lämnats in i andra vallokaler kommit fram. 

 

Riksdagens plenisal med plats för samtliga 349 riksdagsledamöter. Foto: MELKER DAHLSTRAND / RIKSDAGEN

Hur funkar riksdagsvalet?

Riksdagsvalet är grunden till den svenska demokratin. Med din och alla andras röster utses 349 riksdagsledamöter för de kommande fyra åren.

För att få geografisk spridning på riksdagsledamöterna är Sverige uppdelat i 29 valkretsar som utser 310 ledamöter. De övriga 39 platserna är utjämningsmandat för att fördelningen av riksdagsplatser ska överensstämma proportionerligt med antalet röster. 

Valet 2018 – dag för dag

Året före: Indelningarna i valdistrikt och valkretsar görs i kommunerna.

10 april: Sista dagen för partierna att anmäla sina kandidater till respektive länsstyrelse. Sista dagen för partierna att beställa namnvalsedlar från länsstyrelsen.

30 april: Sista dag för Valmyndigheten att besluta om antal fasta valkretsmandat för varje valkrets.

26 juli: Väljare utomlands kan börja brevrösta från utlandet.

10 augusti: Sista dag för partier att anmäla deltagande i valet 2018.6 Sista dag för partier att anmäla deltagande i valet 2018.

16 augusti: Första dag för väljare utomlands att rösta på en utlandsmyndighet.

22 augusti: Väljare kan förtidsrösta i Sverige.

28 augusti: Sista dag att begära rättelse i röstlängden.

7 september: Sista dag för kandidater att samtycka till kandidatur i valet.

9 september: Valdag.

10 september: Länsstyrelsen påbörjar slutlig sammanräkning.

12 september: Valnämndernas preliminära rösträkning av förtidsröster som inte granskades på valdagen.

19 september: Sista dagen att överklaga valet eller valresultatet.

Efter 19 september: Riksdagsvalet avslutas genom att Valmyndigheten meddelar resultatet i Post- och Inrikes Tidningar. Kommun- och landstingsvalen avslutas genom att länsstyrelsen i sina lokaler lägger fram protokollen för granskning.

Källa: Valmyndigheten.

Hur gick valet förra gången, 2014?

Åtta partier klarade 4-procentsspärren och valdes in i riksdagen 2014: Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildade regering med stöd av Vänsterpartiet. Tillsammans fick de tre partierna 159 mandat (45,6 procent av platserna). Alliansen med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet fick 141 mandat (40,4 procent) och Sverigedemokraterna 49 mandat (14,0 procent).

Vem blev Sveriges statsminister efter valet?

Stefan Löfven, S, har varit statsminister och regeringschef sedan valet.

Så här röstade de svenska väljarna i valet 2014 (valet 2010 inom parentes) i storleksordning på väljarstöd:

Socialdemokraterna: 31,01 procent (30,66) 113 mandat (+1)

Moderaterna: 23,33 procent (30,06) 84 mandat (-23)

Sverigedemokraterna: 12,86 procent (5,70) 49 mandat (+29)

Miljöpartiet: 6,89 procent (7,34) 25 mandat (0)

Centerpartiet: 6,11 procent (6,56)  22 mandat (-1)

Vänsterpartiet: 5,72 procent (5,60) 21 mandat (+2)

Liberalerna (Folkpartiet): 5,42 procent (7,06) 19 mandat (-5)

Kristdemokraterna: 4,57 procent (5,60) 16 mandag (-3)

Exakta valsiffror finns på valmyndighetens hemsida här. 

 

Valet 2014 i siffror

Valdeltagandet ökade från 84,63 procent till 85,81 procent från 2010 års val.

24,58 procent av väljarna personröstade. En minskning med 0,5 procentenheter.

2 672 615 väljare, eller 42 procent, förtidsröstade.

 

Statschefen, kung Carl Gustaf, är den ende som står över talmannen i rang i Sverige. Foto: ROGER VIKSTRÖM / TT / TT NYHETSBYRÅN

Hur går valet av statsminister till?

Talmannen leder och planerar arbetet i riksdagen. Det är även talmannens uppgift att föreslå en ny statsminister efter ett val. Detta står fastslaget i regeringsformen. 

Det är vanligt att talmannen för den gamla riksdagen ger en eller flera partiledare uppdraget att undersöka möjligheterna att bilda en regering som kan få stöd i riksdagen.

När detta är gjort väljer riksdagen en ny talman. Hon eller han föreslår en ny statsminister för den nyvalda riksdagen. Talmannen berättar också vilka partier som ska ingå i regeringen. 

Riksdagen röstar därefter, fast på ett omvänt sätt. Om fler än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget måste talmannen försöka hitta en ny statsminister. Detta har dock aldrig inträffat i den svenska riksdagen.

Talmannen har fyra försök att hitta en ny statsminister, annars blir det extraval inom tre månader.

Urban Ahlin, S, är Sveriges talman fram till valet i höst. Foto: MELKER DAHLSTRAND / RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN

Hur sker valet av talman?

Talmannen är det högsta ämbetet någon kan väljas till i Sverige. Talmannen rankas under statschefen, kungen, men över statsministern.

Den nytillträdda riksdagen väljer talman efter ett val. Det finns inga givna regler. Praxis är att en kandidat från det största partiet i regeringsställning valts till talman. De tre vice talmännen kommer från de tre största partierna (talmannens parti uteslutet).

Talmannen ska sitta i riksdagen, men uppdraget är opolitiskt. Talmannen deltar inte i debatten eller det partipolitiska arbetet. Talmannen röstar inte heller.

Hur mycket tjänar en statsminister och riksdagsledamöterna?

En talman har samma lön som statsministern, vilket bestäms av Statsrådsarvodesnämnden. 2017 var lönen 168 000 kronor i månaden.

Riksdagsledamöternas löner bestäms av Riksdagens arvodesnämnd.

2017 tjänade en riksdagsledamot 65 400 kronor. Mer om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor på Riksdagens hemsida. 

Många vill rösta digitalt. Då skulle Bank-ID vara ett säkert sätt, anser de.

Kan jag rösta digitalt hemifrån?

Nej, det kan du inte än. Det har förekommit förslag att rösta med hjälp av bank-ID. Det stora problemet är att man lättare skulle kunna utsättas för påtryckningar. 

Vad kostar ett val?

Dagens Nyheter räknade ihop kostnaderna från 2014 års val till 242 miljoner. 155 miljoner kronor går till statsbidrag till kommunerna som arrangerar valen. 17 miljoner för annonser, lika mycket till tryckning. 13 miljoner kronor åt porto, 9 miljoner för papper till valsedlar och 4 miljoner kronor till kuvert. Dessutom ersätts länsstyrelserna som bland annat gör sluträkningen med 27 miljoner kronor.

Vilket var första valet med allmän rösträtt?

Sverige införde allmän rösträtt för kvinnor 1919. Första gången lagen tillämpades var vid valen 1921 då fem kvinnor röstades in i riksdagen. Manlig rösträtt infördes 1922, då även vapenvägrare fick rätt att rösta. Tidigare ansågs det vara rätt att ge rösträtt åt de män som var villiga att dö för sitt land. De som vägrade göra detta skulle heller inte få rösta.

Det hade förekommit kvinnlig rösträtt sedan 1718, men då var valen varken fria eller allmänna. 

Vid många val före 1919 fick man fler röster ju med man tjänade. Dessutom var man tvungen att vara myndig, vilket gifta kvinnor inte var.

Många är engagerade i att arbetet på valdagen. Foto: SANNA DOLCK / KVP

Hur gör jag för att jobba med valet?

Vill du arbeta i vallokalen på valdagen som röstmottagare ska du ta kontakt med valnämnden i din kommun. Vill du arbeta som rösträknare vid den slutliga rösträkningen ska du kontakta din länsstyrelse. 

Vill du arbeta som valobservatör i utlandet ska du vända dig till utrikesdepartementet eller Sida.

Hur gick det för kronkursen efter valet?

Kronan sjönk svagt mot dollarn. Veckan före valet 2014 kostade en dollar 7.12, efter valet 7,14. 

Kronan stärktes mot euron från 9,21 till 9,19.

 

LÄS MER: Följ Expressens nyhetsrapportering kring valet 2018 

 

Vilka är oddsen för att SD blir största parti?

Flera utlandsregistrerade spelbolag som LeoVegas, Unibet och Betsson erbjuder odds på riksdagsvalet 2018. Oddsens styrs dels av hur folk spelar, dels opinionsmätningarna som kommer tätt före valet.

Det finns ett antal samlingssidor för politikodds, där presenteras bettingbolagens odds. 

Just nu kan du spela på vilket parti som får flest röster i riksdagsvalet. Två veckor före valet stod det lika, 1,85 i odds mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. En vecka före valet har SD tappat något och ger runt 2,30 i odds för största parti, medan Socialdemokraterna ger runt 1,50–1,60, med Moderaterna på tredje plats med runt 12–20 gånger pengarna.

Ett annat spel är vilket parti eller koalition som bildar regering efter valet, där spelbolagen är tämligen överens en vecka före valet att Alliansen med M, L, C och KD bildar regering, till runt 2,50–3,00 gånger pengarna. Det ska tolkas som resultatet inte är lika övertygande som att S blir största parti.

LeoVegas ger till exempel 15 gånger pengarna på att den nuvarande regeringskoalitionen med S och MP håller, vilket är mer än dubbelt så höga odds som att M kommer att regera med SD efter valet.

Politikoddsen varierar mellan spelbolagen, så det kan vara en poäng att jämföra de olika erbjudanden noga innan du spelar. Tänk också på att oddsen ändras snabbt. Det parti som såg ut som en säker vinnare i dag kan kännas som en lika självklar förlorare i morgon. Ta oddsen med en stor skopa salt.

Hur är läget i opinionsundersökningarna i september?

För den som vill se alla siffror med statistik har Wikipedia en samlingssida här.

Hur görs då opinionsmätningarna? Vem har rätt? Minst nio företag gör opinionsmätningar före valet. Resultatet av mätningarna kan skilja sig åt dramatiskt mellan de olika opinionsinstituten. 

Man brukar säga att som man frågar får man svar, och det viktiga är att veta hur undersökningen gjorts? 

Vilken fråga har ställts?

Hur har urvalet av tillfrågade gjorts?

Hur många har svarat? 

Hur många har avstått?

När ställdes frågan?

Till valet har samtliga nio opinionsföretag ställt samma fråga, men formulerat sig lite olika: ”Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det vore val i dag?” (Sifo).

Vilka mätmetoder använder företagen?

Demoskop, Ipsos, Novus, SCB, Sifo och Skop använder telefonintervjuer.

Inizio använder webbenkät.

Yougov och Sentio använder webbpanel. 

Vilka svagheter har opinionsmätningarna?

Man talar om två typer av fel som kan uppstå: Dels ett metodfel, där gruppen som tillfrågats inte representerar ett snitt på befolkningen. Yougov använder en webbpanel med frivilliga deltagare, men kompenserar svaren för att komma verkligheten så nära som möjligt.

Den andra felkällan är ett systematiskt fel, där de tillfrågade antingen inte vill svara, eller svarar fel, medvetet eller av misstag. Statistiker talar om den så kallade Bradleyeffekten, där många med kontroversiella åsikter väljer att inte svara, eller välja ett mer politiskt korrekt alternativ. 

Namnet kommer från guvernörsvalet i Kalifornien 1982 där den afroamerikanske kandidaten Tom Bradley ledde alla opinionsundersökningar, men förlorade knappt till den vite motståndaren George Deukmejian. 

Bradleyeffekten har visat sig i Sverige tidigare när Sverigedemokraterna fått fler röster i valen än vad opinionssiffrorna sagt.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!