Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Nyval skulle kosta Norlén 105 000 i månaden

Foto: FOTO: FREDRIK WENNERLUND COPYRIGHT: S / STELLA PICTURES
Foto: FOTO: FREDRIK WENNERLUND COPYRIGHT: S / STELLA PICTURES

Talmannen Andreas Norlén har minst 1,2 miljoner skäl att försöka förhindra ett extra val. 

Så mycket skulle han nämligen förlora i årsarvode om svenskarna tvingas till valurnorna på nytt – och riksdagen sedan väljer en annan talman. 

– Frågan om arvode är inte en aspekt som jag väger in, säger Norlén, som tjänar lika mycket som statsministern: 172 000 kronor i månaden. 

Talmannen Andreas Norlén vill till varje pris undvika ett extra val eftersom det skulle "skada den allmänna tilltron för partierna". 

– Min uppfattning är att ett extraval vore ett stort nederlag för det politiska systemet, deklarerade han redan för tre veckor sedan.  

Ett extra val skulle också vara ett misslyckande för honom personligen – eftersom talmannens viktigaste uppgift just nu är att hitta en statsminister som kan tolereras av riksdagen.

Om Andreas Norlén misslyckas vid fyra omröstningar blir det automatiskt ett extra val inom tre månader, och då kan den nya riksdagen byta ut honom.

Det skulle innebära en rejäl ekonomisk smäll.

Som talman har han nämligen samma arvode som statsminister Stefan Löfven: 172 000 kronor i månaden.

Talmannen Andreas Norlén föreslog partikamraten Ulf Kristersson som statsminister – men riksdagen sa nej.
Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU

Norlén riskerar förlora 105 000 i månaden

Om Andreas Norlén tvingas bort som talman, men får behålla sin riksdagsplats efter ett extra val, innebär det att han skulle förlora 105 100 kronor i månaden.  Riksdagsarvodet är nämligen "bara" 66 900 kronor i månaden. 

Men för skattebetalarna skulle ett extra val blir mycket dyrare än så.

Enligt valmyndigheten kan det kosta 400 miljoner kronor – lika mycket som valet i höstas. 

– Den stora utmaningen i det svenska systemet är att få till produktion och distributionen av valsedlar och valmaterial, sade nyligen kanslichefen Anna Nyqvist till Dagens Nyheter

Enligt statsvetarprofessorn Elin Wihlborg skulle många partier "ha mycket att förlora" på ett extra val. 

– De som har något att vinna är sannolikt SD, som skulle kunna mobilisera sina väljare genom att säga: titta, vi har inflytande över om det går att få till en regering, säger hon till DN. 

Göran Persson tror på nyval

I en intervju med Expressen nyligen deklarerade förra statsministern Göran Persson att regeringsbildningsprocessen mycket väl kan leda fram till ett nyval. 

Tidigare statsministern Göran Persson tror att ett extra val kan lösa upp en del knutar.
Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

– Det är kanske ett nyval som behöver genomföras för att partierna ska få mandat att göra någonting som de sa i förra valrörelsen att de definitivt inte skulle göra.


Statsminister Stefan Löfven håller dock inte med sin företrädare om att det behövs ett extra val för att lösa krisen. 

– Jag är mindre säker på det, det vill jag ha sagt. Det är inte mycket som tyder på att opinionen förändrats så dramatiskt. Risken är större att vi får samma resultat igen.

Centerledaren Annie Lööf fick i torsdags talmannens uppdrag att sondera möjligheterna för en ny regering. På torsdag den här veckan ska hon rapportera hur det gått – och hon kan då begära mer tid. 

Norlén: "Partiledarna håller med"

Enligt talmannen Andreas Norlén väntar ytterligare minst en statsministeromröstning innan riksdagsledamöterna går på julledighet den 21 december. 

I en skriftlig kommentar till Expressen på måndagseftermiddagen skriver Andreas Norlén: 

"Min uppfattning är att det vore ett nederlag för det svenska politiska systemet och skulle riskera att allvarligt skada allmänhetens tilltro till partierna och till politiken – inte minst mot bakgrund av det höga valdeltagandet på 87 procent. Vi som är politiskt förtroendevalda har helt enkelt ett ansvar för att hantera den situation och den riksdag som väljarna har gett oss. Jag har under mina samtal med partiledarna fått intrycket att flertalet bland dem håller med om att ett extra val vore olyckligt. Mitt arbete handlar om regeringsbildningen men resultatet avgörs ytterst av hur partierna röstar i kammaren. Frågan om arvode är inte en aspekt som jag väger in.”