Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Missnöjet gror mot polisens gängsatsning

Polisen Fredrik Gårdare diskuterar problemen med gängen.Foto: EXPRESSEN
Svensk polis har sedan 1990-talet arbetat med insatser med särskilt fokus på att slå ut gängkriminaliteten. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.Foto: FRITZ SCHIBLI / EXPRESSEN/KVP

Polisen hyllar sin egen insats mot gängkriminaliteten – men internt gror missnöjet. 

Men polisen tappade kontrollen redan för tre år sedan då gängspecialisterna kallades hem från gatan.

Flera gånger i år har Stockholmspolisen gått ut och sagt att deras insatser i år har minskat de dödliga skjutningarna. Men trots den särskilda insatsen mot gängkriminalitet, Max, lyckas polisen inte stoppa det dödliga våldet. 

På försommaren blossade de dödliga konflikterna upp igen i Stockholm.

I början av juni sköts en av ledarna för Tenstanätverket ihjäl på en parkering utanför Ica Maxi. Kort därefter sköts fyra personer i Tensta, och veckan därpå dödades en person i skottlossning i Hässelby. Dessutom skedde en skottlossning mot en bil i Östberga i början av juni.

Internt gror nu missnöjet med polisens satsning. Fokus är att få bort vapnen för att få slut på det dödliga våldet. Satsningen har lett till att insatserna mot narkotika prioriterats ned, berättar flera poliser för Expressen: 

"Man måste se det som en helhet och hur saker är beroende av varandra. När vi fokuserar på vapen så väller narkotikan in i stället och nätverken växer sig starkare. Det kommer inte leda till något slut på våldet på längre sikt", säger en polis som arbetar mot kriminella nätverk.

Få spaningsgrupper får rekrytera eftersom alla tillgängliga resurser måste gå till polisens generella 112-verksamhet, uppger flera poliser för Expressen. Situationen har varit ansträngd i flera år.

 

LÄS ÄVEN: Rånade, bestulna och lurade – polisen hinner inte utreda 

 

Våldet eskalerade – 40 dödades på tre år

Svensk polis har sedan 1990-talet arbetat med insatser med särskilt fokus på att slå ut gängkriminaliteten. Men 2015 packade polisen ihop sina punktinsatser när myndigheten skulle omorganiseras. 

Gatulangningsgrupperna upplöstes. Flera poliser som Expressen pratat med beskriver det som att gatorna i stort sett lämnades åt de kriminella. 

Våldet eskalerade. 40 gängkriminella dödades på tre år, bara skjutningar i Stockholm. Gängledare sköts ned mitt på dagen, på öppen gata och intill en förskola med lekande barn. De sköts ned i sina bilar, på parkeringar, utanför mataffärer. Hotfull stämning uppstod på akutmottagningar där upprörda och chockade anhöriga samlades och hotade personal för att få komma in.

– Våldet är centralt i gängkriminalitet. Så har det alltid varit, säger polisen Fredrik Gårdare.

Han är en av de poliser i Sverige som är mest rutinerade på att bekämpa gängkriminalitet. Han har snart tre decenniers erfarenhet av att arbeta i riktade insatser mot kriminella nätverk och han anser att det finns anledning till självkritik efter den stora omorganisationen.

– Det var inte så att vi lämnade gator och torg helt tomma, det blev mer av en akutverksamhet. Men specialisterna backade hem, till exempel en hel del effektiva narkotikaenheter i gängmiljöerna och en särskild gängenhet som jobbade långsiktigt på djupet. Så visst kan det finnas en förklaring där, säger han.

Polisen slog larm till regeringen

Polismyndigheten larmade tidigt till regeringen. När myndigheten förstod att den inte klarade sitt uppdrag vädjade dåvarande rikspolischef Dan Eliasson 2016 till regeringen om mer pengar. 

“Även polisens långsiktiga och trygghetsskapande arbete i särskilt prioriterade områden behöver förstärkas. För att säkerställa resursbehovet behöver antalet civilanställda öka dels för att frigöra polisiära resurser, dels för att tillföra civil kompetens i kärnverksamheten till prioriterade verksamhetsområden”, skrev Dan Eliasson i budgetunderlaget till regeringen för åren 2017 till 2019. 

Trots det eskalerade våldet sa dåvarande inrikesminister Anders Ygeman och finansminister Magdalena Andersson nej. Polisen fick för 2017 nöja sig med 100 miljoner kronors ökning. 

Ett halvår senare, våren 2017, var krisen på myndigheten akut. Regeringen beviljade en extrautbetalning på 700 miljoner kronor. 

I dag låter det annorlunda. Med bara några veckor till riksdagsvalet strösslar de politiska partierna med vallöften.

Tusentals poliser är, enligt Fredrik Gårdare, inte den bästa lösningen. Foto: EXPRESSEN

”Bekymrad över den nivå debatten ligger på”

Men Fredrik Gårdare är tveksam till om fler poliser är lösningen på problemet med gängkriminaliteten. Han är besviken på de politiska partiernas budgivning. Tusentals poliser är, enligt honom, inte den bästa lösningen. 

– Vi kanske ska ha fler fritidsledare, fler socionomer, fler som jobbar i skolan i stället, säger han och fortsätter: 

– Vi har haft ett stort internationellt utvecklingsprojekt tillsammans med forskare över hela världen. Bilden är samstämmig. Polisen har en viktig del att bekämpa de värsta gängbildningarna och förhindra akut dödligt våld. Men samhällets huvudsatsning måste ske mot att förebygga så det här inte uppstår. Att ett land som Sverige får narkotikabrukande tonåringar som inte tvekar att bära och använda skjutvapen bör analyseras noga.

Är du besviken på politikerna?

– Jag förstår att nu gäller det att jobba för valet. Men jag är bekymrad över den nivå debatten ligger på. Enligt oss som har jobbat med det här dygnet runt i många år så finns ingen enkel lösning på ett mycket svårt problem.