Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Regeringen svarar – efter kritiserade migrationsavtalet

Stefan Löfven. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationsminister Heléne Fritzon. Foto: ALEX LJUNGDAHL
SD-ledaren Jimmie Åkesson mötte på torsdagen Stortingsledamöterna Christian Tybring-Gjedde och Per-Willy Amundsen från Fremskrittspartiet. Foto: Sverigedemokraterna
En kvinna räddas från en träbåt med över sjuhundra flyktingar norr om Libyen 2016. Foto: EMILIO MORENATTI / AP TT NYHETSBYRÅN
Stefan Löfven. Foto: ANDERS WIKLUND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Nu – drygt två veckor före godkännandet – bryter regeringen tystnaden om FN:s globala migrationsramverk ”Global compact” och kommer till riksdagen för att svara på frågor om avtalet.

I Finland har regeringen agerat annorlunda och hållit riksdagen informerad under hela processen, kan Expressen nu berätta. 

"Eftersom migrationsfrågan är politiskt viktig anser statsrådet att det var synnerligen viktigt att ramverket behandlades i riksdagens stora utskott, i utrikesutskottet  och i förvaltningsutskottet", skriver den finska regeringen. 

FN:s omdiskuterade migrationsramverk, som fått namnet "Global Compact for Safe, Orderly and Regular Migration”, ska godkännas vid en högnivåkonferens i Marrakech i Marocko den 10-11 december. Det ska sedan antas i form av en resolution i FN:s generalförsamling i januari nästa år. 

Den 13 juli i år deltog Sverige vid det sjätte och sista förhandlingstillfället i New York och dagen därpå ställde sig FN:s medlemsländer bakom överenskommelsen. 

USA:s president Donald Trump meddelade dock redan i december förra året att landet drar sig ur.

Expressen har tagit del av den delvis sekretessbelagda UD-rapporten som skrevs efter slutförhandlingarna. Av den framgår bland annat: 

"Slutdokumentet utgör för svensk del ett balanserat dokument. Ramverket lägger grunden för stärkt hantering av möjligheter och utmaningar kopplade till internationell migration. Vidare är det positivt att ramverket syftar till att minimera grundorsaker till ofrivillig migration; stärker internationellt samarbete för att rädda liv och göra migration mer säker; samt stärker samarbetet kring återvändande, återtagande och återintegrering."

Sverige kommer alltså att godkänna avtalet – såvida inte ett regeringsskifte kommer emellan. 

”Det är möjligt att regeringen har gjort vad man behövt göra, men det är märkligt att oppositionen inte fått någon information”, säger Johan Forssell (M). Foto: ALEX LJUNGDAHL

Regeringen bryter tystnaden om avtalet

På torsdagen krävde Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell att regeringen kommer till riksdagen och redogör för förhandlingarna som skett i sex steg under det senaste året. 

– Det är möjligt att regeringen har gjort vad man behövt göra, men det är märkligt att oppositionen inte fått någon information. 

Hittills har det bara varit ett informationsmöte i riksdagen – i mars i år. 

Men nu bryter regeringen tystnaden. 

I ett sms till Expressen på fredagsmorgonen hävdar migrationsministern Helene Fritzons pressekreterare Joanna Abrahamsson att Moderaterna "tidigt i november" fick erbjudande om att få information från berörda departement. 

"Det visades inget intresse då från Moderaterna. Nu har regeringen fått en kallelse till en dragning om frågan. Detta hörsammas förstås."

Samtidigt kan Expressen visa att den finska regeringen agerat helt annorlunda. 

Vid inte mindre än fem tillfällen det senaste halvåret har ministrar och berörda tjänstemän besökt riksdagen och informerat om avtalet. 

"Eftersom migrationsfrågan är politiskt viktig anser statsrådet att det var synnerligen viktigt att ramverket behandlades i riksdagens stora utskott (15.6.2018 och 7.9.2018), i utrikesutskottet (12.6.2018) och i förvaltningsutskottet (5.9.2018)", skriver regeringen på sin hemsida

Moderaterna har ännu inte tagit ställning till om dokumentet bör skrivas under. 

– Vi tror på internationellt samarbete, inte minst i migrationsfrågorna – och det kan finnas en del gott i detta. Många migranter far väldigt illa runtom i världen. Men det finns också frågetecken. Risken är ju att det här avtalet kan bli tvingande på sikt, säger Johan Forssell. 

Han efterlyser också tydligare skrivningar om hur återvändandet ska gå till. 

UD-rapporten om FN:s migrationsavtal har delvis hemligstämplats.

SD gör gemensam sak med systerpartierna

Sverigedemokraterna har dock tagit tydlig ställning – och säger nej till avtalet. 

– Vi är bestämt emot ett undertecknande. Avtalet är spretigt, otydligt och svåröverblickbart, säger partiets migrationspolitiska talesperson Paula Bieler.

SD gör därför gemensam sak med systerpartierna i Norge och Danmark, Fremskrittspartiet respektive Dansk Folkeparti. 

– Det här avtalet kommer att bli bindande efterhand, vilket vore förödande, menar Fremskrittspartiets Stortingsledamöter Christian Tybring-Gjedde och Per-Willy Amundsen som under torsdagen besökte SD-ledaren Jimmie Åkesson i riksdagen.

SD-ledaren Jimmie Åkesson och Frp-ledamöterna Christian Tybring-Gjedde och Per-Willy Amundsen. Foto: Sverigedemokraterna

Frp-politikerna hävdar samtidigt att det norska regeringspartiet Höyre undanhållit Fremskrittspartiet, som sitter i samma regering, viktig information om avtalet – med motiveringen att det inte är rättsligt och juridiskt bindande. 

SD-ledamöterna Paula Bieler, Aron Emilsson, Lars Andersson och Markus Wiechel åt på torsdagen lunch med Stortingspolitiker från Fremskrittspartiet. Foto: Sverigedemokraterna

Fremskrittspartiets ambition är att samarbeta närmare med Sverigedemokraterna framöver – både om FN-avtalet och i andra frågor. 

– Vi har jobbat starkt för det. Vi måste normalisera och ha ett bra samarbete mellan de partier som anser att vi ska begränsa invandringen, säger Per-Willy Amundsen. 

Paula Bieler och SD-ledamoten Aron Emilsson, som sitter i Nordiska rådets svenska delegation, konstaterar att systerpartierna framöver vill se en gemensam yttre nordisk gräns – och norrmännen nickar instämmande. 

De 23 målen är inte bindande

Ett stort antal länder är i dag tveksamma inför signeringen i december och menar att FN-avtalet, som utgörs av 23 olika mål, innehåller otydliga skrivningar som ger utrymme för tolkningar.

Bland de länder som meddelat att man inte avser skriva under avtalet finns USA, Australien, Ungern, Österrike, Polen, Tjeckien, Kroatien och Bulgarien – i huvudsak länder där invandringskritiska högerpartier styr. "

Polens regering konstaterade tidigare i veckan i ett skriftligt uttalande att avtalet "lever inte upp till polska krav på starka garantier för att länder ska ha rätt att självständigt avgöra vilka de väljer att ta emot."

Slovakiens premiärminister Peter Pellegrini har samtidigt uttryckt en oro för att hans land kommer att vara tvunget att ta emot fler migranter än vad det önskar. 

– Vår gräns går vid förpliktelser som begränsar vår självständighet vid beslut om att ta emot migranter.

Rykten och falska påståenden i sociala medier

Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz motiverade sitt avhopp med att "avtalet hotar landets självbestämmande och suddar ut gränserna mellan legal och illegal migration".

I sociala medier har det den senaste tiden spridits rykten och påståenden om att avtalet innebär öppna gränser och nya stora flyktingströmmar till bland annat Sverige.

Men enligt tidningen Metros Viralgranskaren är den bilden felaktig. 

– Det globala migrationsramverket är ett ickerättsligt bindande dokument. Det består av politiska åtaganden och exempel på åtgärder som stater kan genomföra om de så önskar, säger Henry Mårtenson som jobbar på enheten för migrations- och asylpolitik vid Justitiedepartementet till tidningen. 

Migrationsminister Heléne Fritzon. Foto: ALEX LJUNGDAHL

En punkt i avtalet har blivit särskilt ifrågasatt – delmål 17, punkt 33 C – där det konstateras att man ska "stoppa tilldelning av offentlig finansiering eller materiellt stöd till medier som systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism eller andra former av diskriminering mot invandrare, med full respekt för mediefriheten."

– De försöker styra hur medlen ska fördelas beroende på vad medierna rapporterar, hävdar SD-toppen Paula Bieler – och de norska FRP-politikerna håller med. 

Madelaine Seidlitz, jurist på Amnesty, gör dock en annan tolkning i Metro:

– De vill uppmuntra till kunskapsbaserad information om migration, det är inte förbudsrelaterat.

Kristianstadsbladets liberala ledarskribent Carolin Dahlman anser ändå att den svenska regeringen ska säga nej till avtalet. 

"Avtalet är för omfattande, för ogenomtänkt och kan verkligen få svåra konsekvenser för svenska kommuner och skattebetalare. Det behövs verklighetsanknytning i migrationsdebatten – inte fler svulstiga världsfrånvända papper", skrev hon i veckan.  

Guterres: "Migration ett positivt fenomen"

FN:s generalsekreterare António Guterres har sedan tidigare understrukit migranters betydelse för en välfungerande arbetsmarknad och har uppmanat FN:s medlemsländer att börja betrakta migration som ett “positivt globalt fenomen."

Det svenska kungaparet mötte i måndags FN:s generalsekreterare António Guterres i New York. Foto: PONTUS HÖÖK

De 23 målen i avtalet handlar bland annat om att motarbeta människosmuggling, stärka rättssäkerheten och förutsebarheten i migrationsprocesser, förbättra flyktingars och migranters rättsliga ställning, ge skydd mot misshandel och exploatering samt förhindra att migranter godtyckligt tas i förvar.

Ministern vill inte svara på frågor

Expressen har i flera dagar sökt migrationsminister Heléne Fritzon, men hon vill inte i nuläget svara på några frågor om FN-avtalet. 

"Ingen vet i dag vilken regering Sverige har 10 december när mötet sker i Marocko", lyder motiveringen.

Ministerns pressekreterare Joanna Abrahamsson svarade dock i ett mejl på torsdagen: 

"Sverige har uttryckt stöd för ramverket under förhandlingsprocessen och välkomnat den balanserade sluttexten i samband med förhandlingarnas avslutande i juli 2018. Vad gäller internationellt samarbete har en övergångsregering i princip oförändrade befogenheter. Frågan om hur Sverige kan stötta den icke-bindande generalförsamlingsresolutionen aktualiseras först när ramverket är antaget och blir därmed en fråga för då sittande regering."

Efter Expressens frågor till ministern valde regeringen på torsdagen också att publicera ett antal frågor och svar på justitiedepartementets hemsida. Där framgår bland annat att ramverket inte kommer att medföra några extra kostnader och att det inte påverkar "staters möjlighet att besluta om exempelvis uppehållstillstånd, viseringar och gränsfrågor".

Regeringen svarar också på frågan: Kommer migrationsramverket att minska yttrandefriheten?

Svaret: 

”Nej. Mål nr 17 i migrationsramverket talar om vikten av evidensbaserat offentligt samtal och fullt skydd för yttrandefriheten. Det innebär bland annat att stater, i enlighet med internationell rätt, bör arbeta mot rasism och diskriminering av migranter."

Här hittar du regeringens information om FN-avtalet. 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!