Klimatprofessorn: Både M och S har fel

Hård kritik har riktats mot nedskärningarna på klimatområdet i Moderaternas och Kristdemokraternas nya budget, vilken nyligen röstades igenom i riksdagen med stöd av Sverigedemokraterna.

I söndags protesterade Jonas Sjöstedt (V) och Alice Bah Kuhnke (MP) mot ”katastrofbudgeten” vid en demonstration på Medborgarplatsen.

I måndagens P1 Morgon kommenterade Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin budgeten, efter att själv precis ha återvänt från det internationella klimattoppmötet i Polen:

– Den innebär en miljöslakt. Det här skickade närmast en chockvåg nere i Katowice, sa Lövin om budgeten.

Sänkning på 18 procent

Men hur stora är nedskärningarna på klimatområdet – och vad innebär de i praktiken?

Statsbudgeten består av 27 utgiftsområden och omfattar totalt ungefär 1 000 miljarder kronor.

Inom utgiftsområde 20, Allmän miljö- och klimatvård, gör Moderaterna och Kristdemokraterna i sin budget nedskärningar på 2,1 miljarder kronor jämfört med övergångsregeringens förslag.

Övergångsbudgeten avsatte 11,8 miljarder till klimat och miljö för 2019, medan M och KD sänker anslaget till 9,7 miljarder. Det motsvarar en sänkning på ungefär 18 procent.

Den rödgröna klimatbudgeten för 2018 var den största någonsin i Sverige, på 10,8 miljarder, medan den för 2017 var på 8,4 miljarder.

Samtidigt som M och KD skär ner på utgiftsområde 20, gör de klimatsatsningar på andra områden i budgeten.

De satsar 1,1 miljarder på så kallade ”gröna näringar”, som bland annat ska gå till ersättning för markägare som drabbats av torka och skogsbränder. 

M och KD ökar även det internationella klimatbiståndet från en till två miljarder.

– Det är alltid svårt att räkna äpplen och päron, men jag tycker att det är viktigt att man ser budgeten som en helhet, säger Maria Malmer Stenergard, miljöpolitisk talesperson hos Moderaterna.

– Och när man ser alla de här delarna så kanske man ska avstå från vissa av de här brösttonerna som vissa tar.

Socialdemokraternas miljöpolitiska talesperson, Hanna Westerén, är positiv till att M och KD satsar mer på internationellt klimatbistånd, men tycker att det är farligt att ställa klimatsatsningar mot varandra:

– Visst, det är ju lovvärt, men jag tycker det är vanskligt att säga att ”vi gör insatser här borta i stället”. Jag tror att vi måste göra vår läxa här hemma och bidra till omställning utomlands, säger Westerén.

Klassisk ideologisk skiljelinje

Karin Bäckstrand är professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet, som har till uppgift att granska regeringens förda klimatpolitik, med målsättning att Sverige ska vara fossilfritt 2045.

Bäckstrand menar att konflikten om klimatbudgeten i grund och botten är ideologisk. Hon använder den rödgröna flygskatten, som nu tas bort av M och KD, som ett exempel:

– Här märker man att politikerna talar på olika sätt, och båda sidor har rätt och fel. Moderaterna har hela tiden sagt att ”vi vill ha bort den här flygskatten, för den är inte effektiv ur klimatsynpunkt”, och talar då om växthusgasutsläppen. Och flygskatten i sin nuvarande form har marginell effekt på utsläppen, det är helt klart, säger Karin Bäckstrand.

– Men när Vänstern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna pratar om den, då handlar det om att förändra normer för flygande. Och det kan bland annat leda till en större debatt, som i sin tur kan leda till förändrade beteenden. Det handlar alltså om vad man menar med effektivitet.

Nyckelbiotoper största nedskärningen

Partiernas olika synsätt på klimatpolitiken gäller inte bara skatter.

De största nedskärningarna på klimat och miljö i den nya budgeten görs på så kallade ”nyckelbiotoper” – skogsområden med höga naturvärden som staten kan tvångsköpa av skogsägare för att göra om till naturreservat.

Även här är skillnaderna tydliga mellan de borgerliga och de rödgröna. Enligt en intervju i Dagens Nyheter ska just nyckelbiotoperna ha varit en fråga som Centerpartiet och Miljöpartiet inte kunde komma överens om, i de nyligen havererade regerings- och budgetförhandlingarna mellan S, MP, C och L.

– De är övertygade om att förbud, straff och detaljregleringar är det bästa. Vi försöker jobba mer med morötter, säger Fredrick Federley (C) till DN. 

M och KD skär ner både på underhåll och framtida förvärv av nyckelbiotoper, med sammanlagt 1,3 miljarder kronor.

– Det är en miljö- och naturvårdsfråga, det är inte en klimatfråga. Den är viktig för Miljöpartiet, men inte för Moderaterna, som värnar mark- och skogsägarnas rätt, säger professor Karin Bäckstrand.

”Klimatklivet” krymper med 840 miljoner

Den näst största nedskärningen sker på den rödgröna regeringens satsning ”Klimatklivet”, vilken har som syfte att främja den fossilfria omställningen på lokal och regional nivå.

Effektiviteten av ”Klimatklivet” har tidigare ifrågasatts av Konjunkturinstitutet.

Här skär M och KD ner kostnaderna med 840 miljoner.

Professor Karin Bäckstrand säger att även ”Klimatklivet” symboliserar en ideologisk skiljelinje mellan de borgerliga och de rödgröna.

– Framförallt MP och V vill ändra livsstil, konsumtion och normer. Det finns ett ideologiskt element: ”vi måste ändra vårt sätt att förhålla oss till planeten”, säger Bäckstrand.

– Moderaterna och de borgerliga är mycket mer teknik- och marknadsorienterade. De tycker till exempel inte att solenergi ska subventioneras mer än andra energislag, det ska kunna ”bära sig” och konkurrera på marknaden.

Industriklivet

Andra nedskärningar är 310 miljoner på elfordonspremien, som gör det billigare att köpa elcyklar, elmopeder och elmotorcyklar, samt 100 miljoner i sänkta anslag för sanering av förorenade områden.

Anslagen till den rödgröna regeringens satsning "Industriklivet", som ska bidra till minskade utsläpp inom industrin, är oförändrade för 2019. 

Bemyndiganderamen för industriklivet åren 2020-2026 – den summa som Energimyndigheten får tilldela industriklivet under dessa år – sänks med 800 miljoner till en miljard.

Beslutet kritiseras av stålindustrins branschorganisation Jernkontoret i Dagens industri:

– Det är inte bra. Det finns väldigt få affärsmässiga skäl att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det gör vi för samhällets skull, då behöver samhället vara med och stödja processen”, säger Gert Nilson, teknisk direktör på Jernkontoret, till DI.

Moderaterna motiverar beslutet med att industriklivet på sikt ska ersättas med ett klimatavdrag, vilket ska vara på plats 2020.

”Kan låta drastiskt”

Nya satsningar är bland annat 200 miljoner till klimatforskning, 200 miljoner till havsrening samt 50 miljoner för utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och bilar som går på fossilfria bränslen.

Hanna Westerén (S) anser att ord som ”klimatslakt” och ”katastrofbudget” är berättigade för att beskriva M/KD-budgeten:

– Ja, jag tycker att det är rimligt. Det kan låta drastiskt, men det är så mycket som talar för det akuta behovet av omställning. Att ta ett kliv tillbaka nu känns så bakåtsträvande, säger Westerén.

Maria Malmer Stenergard (M) tycker att de rödgröna utspelen om den nya budgeten är olyckliga.

– Framförallt när det kommer i ett sammanhang som Katowice, där vi egentligen står så enade från Sveriges riksdags sida, och säger att det är klart att vi ska vara ett grönt föregångsland, säger Malmer Stenergard.

Underbetyg för båda sidor

Professor Karin Bäckstrand tycker att politikerna borde fokusera på stora strukturreformer och långsiktig klimatomställning.

– Det är klart att den här budgeten ska granskas och det är jättebra, men det är de långsiktiga reformerna som måste till, säger Bäckstrand.

Hon tycker att en fråga borde ställas till makthavarna, med anledning av att vi fortfarande inte når våra uppsatta klimatmål:

– Hur kan Sverige, med en rödgrön regering och den största klimatbudgeten någonsin, misslyckas så med att nå sina utsläppsmål? Faktum är att varken de rödgröna eller alliansen har genomfört de stora strukturreformer som behövs för att Sverige skall bli fossilfritt 2045.