Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Jag relaterade inte till något i Sverige”

DRIVET. ”Den resa jag har haft som person är mitt största driv. Det är kopplat till orättvisor och till att förbättra tillvaron för människor som har det mindre bra”, säger Leila Ali Elmi (MP) om varför hon gav sig in i politiken. Foto: HANNA FRANZéN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Leila Ali Elmi (MP) är uppvuxen i Angered med sin mamma och sju syskon. Med en stökig bakgrund där man ”var tvungen att attackera innan du blir attackerad” skiljer hon sig från många av de andra 348 ledamöterna i riksdagen.

Å andra sidan skulle hennes inträde inte heller gå obemärkt förbi.

– Det var absolut ett drev. Det går inte att uppleva det på något annat sätt, säger hon.

– Men det behövde hända.

I september 2018 gick den då bara ett par veckor tidigare nästan helt okända Leila Ali Elmi (MP) på Vasagatan i Stockholm när en man plötsligt stannade henne.

Sådana som du borde inte tillhöra Sveriges riksdag”, fräste han.

– Jag gick bara därifrån. Det är inte värt att starta en diskussion med folk som beter sig så.

– På något sätt är det blir lite knepigt att plötsligt bli igenkänd. Man vet inte hur man ska förhålla sig till det. För lite mer än tre månader sedan var jag ju bara Leila.

Där och då, när hon gick där på Vasagatan, hade rubrikerna precis gått från ”doldis kryssas in för MP i riksdagen” till att nu handla om svaret – eller det förmodade svaret – om varför hon fick 1 467 personröster och därmed en av de två platser som Miljöpartiet i Göteborg får i riksdagen, trots att hon stod på plats 21 på valsedeln.

I sociala medier anklagades hon för att ha fått ”klanröster” och frågan, om än i en större kontext, berördes bland annat i en ledartext av Ivar Arpi på Svenska Dagbladet. 

Hur självständig kan Leila Ali Elmi vara från den grupp som burit fram henne? Kommer hon driva frågor som främst gynnar den somaliska, eller muslimska, gruppen? Det är så det fungerar i länder där klanen, eller den etniska gruppen, är det politiska subjektet snarare än individen” skrev han. 

Upplevde du att det var ett drev?

– Var det där en fråga? Det var absolut ett drev. Det går inte att uppleva det på något annat sätt.

Ett av åtta syskon utan pappa

Nu har det mesta blåst över, men det som kvarstår är förvåningen över att reaktionerna blev som de blev, säger Leila Ali Elmi. För om hon som inte vet något annat än Sverige inte kan inkluderas, vem kan det då? frågar hon sig.

– Det som hände mig var jobbigt, men det behövde hända. Det har fått mig att förstå hur viktigt det är med en mångfald i politiken. Och nästa gång en kvinna blir invald i riksdagen, oavsett om hon är mörk, svart eller bär slöja behöver hon förhoppningsvis inte gå igenom den här processen.

ANGERED. ”Det var ordentliga fajter varje dag i vår skola. Det var liksom inget märkligt med det. Det var så man lärde känna varandra”, säger Leila Ali Elmi (MP) om uppväxten. Foto: ADAM IHSE/TT / TT NYHETSBYRÅN

Du fick kritik för att du kampanjade på somaliska. Varför gjorde du det? 

– Att kampanja på två språk går ju inte emot demokratin eller vårt valsystem. För mig var det att göra demokratin tillgänglig för alla, för alla förstår inte svenska. Även om de begriper större delar förstår man kanske inte termer som används i politiken. För en äldre person som kommit hit som vuxen blir det väldigt svårt att sätta sig in i. 

Leila Ali Elmi kom från Etiopien till Göteborg som tvååring och är uppvuxen i området Hjällbo i stadsdelen Angered. Hon är det fjärde barnet i en syskonskara på åtta. På föräldrasidan finns hennes mamma som hon har ”helt okej” kontakt med, till skillnad från pappan där kontakten är obefintlig. Relationen till syskonen är ”ganska bra” – de är inte osams, säger hon.

– Jag ser dem då och då.

Blev din mamma stolt när du kom in i riksdagen?

– Ja, jag antar väl att... Jag tror hon är stolt. Jag hoppas det.

Var väldigt ensam

Under uppväxten kände sig Leila Ali Elmi ensam. Inte för att hon inte hade folk runtomkring sig. Tvärtom. Men det var något som skavde. Just därför finns det en person, om än fiktiv, som kommit att betyda mycket i hennes liv: Harry Potter.

– Jag tror det är svårigheterna i Harry Potters liv som jag relaterar till, att han förlorade sina föräldrar och så. Inte för att jag förlorat mina föräldrar, men han var väldigt ensam och det var jag också. Jag hade förvisso jättemånga vänner när jag växte upp, men jag var ensam som person på något sätt. Mitt riktiga jag kom aldrig fram när jag var yngre och jag relaterade till honom eftersom jag upplevde att han också hade en svår uppväxt, men att det i slutändan liksom fanns en förklaring. Allt det där.

– Sedan när han upptäcker att han är trollkarl och hittar vänner och en gemenskap på Hogwarts.

Vad blev ditt Hogwarts?

– Det blev inte riktigt så. Men mitt Hogwarts var att jag fann mig själv, individen Leila. Jag har hittat vem jag är och vem jag vill vara.

På den gamla Leila finns det inga foton kvar längre, säger hon.

När hon var ung var hon stökig. 

– Det var en överlevnadsmekanism eftersom det var en bråkig miljö och den som var starkast överlevde. Då var man tvungen att attackera innan du blir attackerad.

Just från skolan finns särskilt starka minnen, eftersom det var där som det blev tydligt för henne att hon inte behandlades likadant som andra. 

– Personalen hade bestämt sig för att särbehandla mig. Jag var ”det klassiska problembarnet”. Hände det något var det alltid mitt fel. Det har ärrat mig. 

Relaterade inte till något i Sverige

Just uppväxten i en förort och upplevelsen av att det inte fanns några som såg ut som hon i centrala samhällsfunktioner var det som fick upp hennes intresse för politik, vilket till en början skulle innebära att hon engagerade sig som fritidspolitiker.

– Jag är en svart kvinna, uppvuxen i en förort i Sverige. Men jag relaterade inte till något i Sverige. Jag kände mig inte representerad varken i musik, film eller i myndigheter. Det fanns ingen som såg ut som mig och jag undrade så klart varför.

– Parallellt med det växte jag upp med den amerikanska kulturen och där fanns det människor jag kunde relatera till. När man följer medborgarrättsrörelsen i USA och allt det här inser man att det inte var så länge sedan som den svarta kroppen var mindre värd. Det var det som satte i gång min politiska ambition.

Så landade det i att du kom in i riksdagen. Vad tänkte du att när du insåg det?

– Min första reaktion var chock.

Och sen?

– Vad fan ska jag göra (skratt)? Jag gick fram och tillbaka i min lägenhet.

RIKSDAGEN. ”Det är en ganska nice ton. Folk är artiga och hälsar på varandra, alla liksom. Tjänstemännen, politikerna, städarna. Det förvånade mig faktiskt”, säger Leila Ali Elmi om den nya arbetsplatsen. Foto: PATRIK ÖSTERBERG / IBL BILDBYRÅ / IBL BILDBYRÅ

Blivit värre i förorten

Leila Ali Elmi avfärdar det kritikerna har beskrivit som ”klanröster” och tror att det var en kombination av hårt arbete och den tillit väljarna kände för henne som person som gjorde att hon fick så många personkryss.

– Förorten behöver en person som förstår det vi går igenom. Som pratar med oss, för oss och som driver en politik som är förankrad här. Och jag vet ju vad som pågår och vilka brister som finns. Sen hade jag en ganska bra personvalskampanj. Jag knackade dörr, jag stod i valstugan, var ute jättemycket och hade en schyst film på sociala medier.

– Jag hoppas att de tycker jag är värd deras röster.

Om du jämför förorten i dag med när du var liten. Vilken är skillnaden?

– Det blir ju värre, känns det som. Det var segregerat då också men inte på samma sätt. Nu är det mer kriminalitet, mer segregerat, mindre resurser. Men det går att förbättra. Det är därför politiken finns, för det är ett verktyg.

HAMMARKULLEN. ”Det finns en bild av att demokratin inte är tillgängliga för dessa människor. Det är något de påverkas av, men som de inte kan påverka som personer och individer”, säger Leila Ali Elmi om förtroendet för politikerna i förorterna. Foto: HENRIK JANSSON

Vad kan politiken göra?

– Bygga bort segregationen, för det går att bygga bort den.

– Jag hade börjat där.

 

Leila Ali Elmi

Bor: Hammarkullen. Göteborg. 

Ålder: 30. 

Familj: Singel. Mamma och sju syskon. 

Gick med i MP 2014. 

Familj: Mamma och sju syskon. Leila är barn nummer fyra i syskonskaran.  

För att bli personvald till riksdagen krävs att en kandidat får minst fem procent av partiets röster i valkretsen.

 

Leila Ali Elmi om...

...att vara den första i riksdagen med slöja: ”Jag tror jag är den första i hela Europa på denna nivå i politiken. Jag tycker att vi är sena i vårt jämlikhets- och jämställdhetsarbete. 2018 borde det inte vara en grej. Vår demokrati ska reflektera alla och inte bara en viss grupp”.

...om vilket avtryck hon vill göra i politiken: ”Att kunna göra något konkret åt diskriminering och inte bara säga att det existerar, eftersom det sätter människor i utanförskap och i fattigdom. Jag vet inte hur mycket jag som individ kan förändra, men jag vill bidra till att lyfta frågan”.