Torka och bränder. Förstörda skördar och vattenbrist.
Sommarens värmebölja får stora konsekvenser, och det märks på många håll i världen just nu, inte bara i Sverige.
Nya rekordtemperaturer har uppmätts på många håll på norra halvklotet. Norra Sibirien har exempelvis haft mer än 30 grader varmt under en längre period, vilket är sju grader över det normala.
Och i Ouargla, Algeriet, har temperaturen 51,3 grader uppmätts, vilket är varmast någonsin i Afrika.
Klimatminister Isabella Lövin, MP, har följt extremvädret med oro.
– Det är en väldigt kraftig larmklocka som ringer nu. Det visar vad det betyder med en grads varmare klimat, att det kan få sådana här effekter. Om vi inte ställer om våra samhällen till fossilfrihet och klimatsmart teknologi så kommer vi att kunna se till fem till sex grader varmare i Skandinavien i slutet av det här århundradet. Det är inte i en avlägsen framtid, utan det är nu vår framtid avgörs, säger hon.
LÄS MER: Stefan Löfven om bränderna: "Allvarligt läge"
"Inte en avlägsen fråga om isbjörnar"
Det är över 30 grader varmt eftermiddagen för intervjun, och de måttliga vindarna svalkar knappt.
Isabella Lövin dricker kaffe, säger att hon helst håller sig inomhus i värmen.
Hon är splittrad i hur hon förklarar extremvädret den här sommaren i förhållande till hennes ministerportfölj som klimatminister.
Å ena sidan:
– Det inte går att säga att varje enskild extrem väderhändelse beror på klimatförändringar.
Å andra sidan:
– Det går inte att förklara bort det här som bara naturliga extrema väderhändelser.
Hon menar att utvecklingen i stort är tydlig, och att antalet extrema väderhändelser ökar.
– Det är inte en avlägsen fråga om isbjörnar, utan det är en fråga om våra liv här och nu. Den påverkan det får på hela samhället med den här typen av extrema värmeböljor, med risk för skogsbränder, med äldreboenden och skolor som tvingas stänga igen på grund av värmen och skördar som slår fel. Vi har inte byggt vårt samhälle för den här typen av väder och värme. Jag tror fortfarande att vissa tänker att det säkert löser sig, men den här värmen råder på stora delar av norra halvklotet just nu.
Miljöpartiets första tid i regeringen präglades av svikna vallöften på just klimatområdet. Vattenfalls brunkol, Bromma flygplats och Förbifart Stockholm blev alla tunga politiska förluster för partiet.
– Vi är ett litet parti i en minoritetsregering. Hade vi haft mer än 50 procent av rösterna hade vi sett till att leverera på de problem du nämner, säger Isabella Lövin.
I stället för beslut som skulle ge en omedelbar klimatåtgärd, som exempelvis att stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkol, beskriver Miljöpartiet sina framgångar på klimatområdet i termer av mer långsiktiga förändringar.
LÄS MER: Kungens stora stöd till räddningsarbetarna i jättebränderna
"Känns som att vi borde vara nere på noll tidigare"
Isabella Lövins mest använda ord under intervjun är "omställning". Frågan är bara hur snabbt den omställningen egentligen ska gå.
Hon lyfter själv fram klimatlagen som det hon är mest stolt över från mandatperioden. En långsiktig lag, som säger att varje regerings klimatpolitik ska utgå från klimatmålen, bland annat att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser inom landet år 2045.
– Det känns i dag som att vi borde vara nere på noll ännu tidigare, säger Isabella Lövin.
Under torsdagen beslutade regeringen att tillsätta en utredning om hur Sverige ska kunna nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045.
Men med nuvarande utveckling går det för sakta för att nå noll nettoutsläpp inom landet till 2045.
Sveriges utsläpp av växthusgaser inom landet har minskat med 26 procent mellan 1990 och 2016, enligt Naturvårdsverket.
En stor andel av Sveriges konsumtion tillgodoses av import, som under samma period har ökat, och Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp totalt har därför inte minskat över tid.
Premium
Premium
Premium