Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fyra av tio rödgröna: Hellre ett extra val – än Annie Lööf

Annie Lööf (C). Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL BILDBY/
Jimmie Åkessons väljare är mest positiva till extra val. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Valsedlar väljs framför kön utanför vallokalen på Kastanjeskolan i Tomelilla den 9 september. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

39 procent av väljarna vill ha ett extra val, visar nya siffror från Demoskop.

Så stort stöd får varken Löfvens eller Kristerssons regeringsalternativ.

– Förmodligen handlar det om en växande trötthet på det ändlösa förhandlingsspelet under hösten, säger Demoskops opinionschef Peter Santesson.

SD-väljarna är mest positiva till extra val – men de andra väljargrupperna är inte långt bakom.

Det politiska läget är ansträngt – och om den tredje och fjärde statsministeromröstningen misslyckas blir det extra val i månadsskiftet mellan mars och april.

Det skulle vara första gången sedan 1958 som det händer.

En ny undersökning utförd av Demoskop, på uppdrag av Expressen, visar dock att väljarna inte är särskilt främmande för den tanken.

39 procent av de tillfrågade väljarna vill ha extra val, 31 procent vill att Stefan Löfven blir statsminister genom att villkora om arbetsrätten, och 30 procent vill att Ulf Kristersson ska bli statsminister för en regering med Kristdemokraterna. 

Bland de rödgröna väljarna vill 42 procent ha ett extra val. Frågan om förändringar i arbetsrätten har enligt flera uppgifter uppmålats som det som stoppade förhandlingarna mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna i december. Nu säger alltså drygt fyra av tio rödgröna väljare att man hellre vill se ett extra val än en uppgörelse med Annie Lööf och Centerpartiet.

 

Nästan hälften av väljarna vill ha extra val. Foto: ROBIN ARON / ROBIN ARON GT-EXPRESSEN

 

Så vill väljargrupperna lösa regeringskrisen

Alternativ 1: Stefan Löfven (S) väljs till statsminister och bildar regering med villkoret att regeringen träffar en uppgörelse om avregleringar i arbetsrätten som ökar arbetsgivarens bestämmanderätt om personaluppsägningar

 

Samtliga: 31 procent

 

M, KD: 3 procent

L, C: 68 procent

S: 62 procent

V, MP: 42 procent

SD: 3 procent

M, L, KD, C: 22 procent

S,V,MP: 56 procent

 

Alternativ 2: Ulf Kristersson (M) väljs till statsminister och bildar regering tillsammans med KD

 

Samtliga: 30 procent

 

M, KD: 80 procent

L, C: 11 procent

S: 2 procent

V, MP: 0 procent

SD: 36 procent

M, L, KD, C: 61 procent

S,V,MP: 1 procent

 

Alternativ 3: I stället för att välja statsminister hålls ett extra val

 

Samtliga: 39 procent

 

M, KD: 16 procent

L, C: 19 procent

S: 35 procent

V, MP: 57 procent

SD: 60 procent

M, L, KD, C: 17 procent

S,V,MP: 42 procent

 

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten

Undersökningsperiod: 4-5 januari 2019

Metod och urval: Demoskops slumpmässigt telefonrekryterade webbpanel.

Antal genomförda intervjuer: 1 003 intervjuer.

Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder och parti i senaste val.

Beställare: Expressen.

Mätinstitut: Demoskop.

 

”Extra val samlar störst stöd”

Demoskops opinionschef Peter Santesson påpekar att väljarna är lika splittrade som riksdagspartierna.

– Det här är en genuint svår situation. Av de tre huvudalternativ som ligger på bordet just nu är väljarna tämligen jämnt fördelade när det gäller vad man föredrar. Men faktiskt är ett extra val det som samlar störst stöd i nuläget, säger Santesson.

– Det är ett resultat som går helt på tvären med vad som tidigare har varit normen i svensk politisk kultur.

 

Valarbetare räknar röster i vallokalen på Kockum Fritid i Malmö den 9 september. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Opinionschefen på Demoskop säger att extra val alltid har beskrivits som ”ett misslyckande” och ”en smärre otänkbarhet” i svensk politik.

– Men väljarna har uppenbarligen vant sig vid tanken. Förmodligen handlar det om en växande trötthet på det ändlösa förhandlingsspelet under hösten, säger Peter Santesson.

S-väljarna vill offra arbetsrätten

De färska siffrorna visar också att 62 procent av Socialdemokraternas väljare vill att Stefan Löfven bildar regering genom att acceptera en uppgörelse kring arbetsrätten. Det är dock inget självklart beslut för S-väljarna: Mer än en tredjedel går hellre till extra val.

 

Stefan Löfvens väljare är splittrade. Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Enligt tidigare uppgifter till Aftonbladet ska Stefan Löfven vara beredd att gå Annie Lööfs sakpolitiska krav till mötes för att bli statsminister – men på grund av Socialdemokraternas koppling till arbetarrörelsen är det utan tvekan ett högt spel:

– Om Socialdemokraterna lyckas bilda en regering kan det här bli ett kännbart politiskt pris som följer med dem under mandatperioden, säger Santesson.

SD-väljarna mest sugna på extra val

Sverigedemokraternas väljare är mest sugna på extra val, visar undersökningen. Hela 60 procent av väljargruppen stöder det alternativet:

– Ulf Kristersson har gjort långtgående utfästelser om hur SD ska stå utan allt inflytande även med en M/KD-regering. Från SD-väjarnas perspektiv hoppas man förmodligen på att ett extra val skulle kunna skapa ett nytt politiskt läge som ger partiet större möjligheter att påverka en kommande regering, säger Peter Santesson på Demoskop.

SD:s press- och informationschef Henrik Gustafsson kommenterar undersökningen:

– Det är ett antal delar som är extra tydliga i de siffror som redovisas. Dels att svenska folket, i större utsträckning än tidigare, verkligen har tröttnat på det övriga partier sysselsätter sig med, säger han och fortsätter:

– Dels att de hänger med väl i alla turer son sker och att de fattar initierade beslut utefter detta. Och dels att den linje vi förespråkar – samtal mellan samtliga partier i enskilda sakfrågor – uppfattas som en bra och vettig linje.

Det är dock inte bara SD-väljarna som är positiva inför tanken på ett extra val: 57 procent av Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare föredrar det framför Löfven och Kristerssons regeringsalternativ.

En anledning kan vara att Löfven måste kompromissa om arbetsrätten för att blidka Lööf.

– Bland V- och MP-väljarna är motviljan mot en uppgörelse kring las ännu större. Det handlar om ett ideologiskt kärnområde för arbetarrörelsen. Och när det gäller uppgörelser kring lagstiftning och rättigheter kan man inte heller enkelt kompensera på andra områden på samma sätt som när man förhandlar om bidrag och skatter. Det är klart svårare och känsligare att förhandla om arbetsrätten av den anledningen, säger Peter Santesson på Demoskop.

Expressen har sökt samtliga riksdagspartier för kommentarer.

LÄS MER: Löfven och Kristersson i möte med Liberalerna