Expressen rapporterade förra veckan om kritiken mot FN:s globala migrationsavtal som ska godkännas på en högnivåkonferens i Marrakech i Marocko den 10 december och sedan antas i generalförsamlingen den 19 december.
Moderaterna krävde då att regeringen skulle förklara avtalet i riksdagens utrikesutskott – och på torsdagen var det dags.
Både kabinettsekreterare Annika Söder och statssekreteraren vid justitiedepartementet, Lars Westbratt, var på plats och svarade på frågor från riksdagsledamöterna under ett 90 minuter långt möte.
När Expressen mötte Westbratt efter sammanträdet medgav han att avtalet innehåller otydliga skrivningar som ger utrymme för tolkningar.
– Ja, det kan jag väl delvis hålla med om. Men det är över 180 länder som har förhandlat om det här.
Finns det ingen fara med att det är otydliga skrivningar?
– Tanken är att det ska finnas en uppföljningsmekanism – och det är en viktig fråga som Sverige har drivit: att det ska finnas operationella åtaganden som man kan följa upp i efterhand. Om det finns olika tolkningar om hur det ska implementeras så är det viktigt att de frågorna kommer upp i de här diskussionerna så småningom.
Regeringen godkänner avtalet – trots bristerna
Regeringen har – trots bristerna – redan bestämt sig för att godkänna avtalet i Marrakech och i generalförsamlingen.
– Det är ett viktigt avtal om samsyn på svåra frågor som inte kan lösas nationellt eller regionalt, utan snarare har en global vinkel. Därför är det viktigt att de här frågorna kommer in i FN-sammanhanget och att det finns ett dokument som vi kan gå tillbaka till i efterhand. Det är inte ett juridiskt bindande avtal utan en resolution, säger Lars Westbratt.
Enligt hans bedömning behöver ingen svensk lagstiftning ändras med anledning av avtalet.
– Vi har snarare drivit frågan att det ska stå i paritet med den lagstiftning som redan gäller.
Efter mötet konstaterar Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Paula Bieler, som säger nej till avtalet:
– Jag är ännu mer kritisk nu. Det kvarstår oerhört många frågetecken kring hur man har resonerat och vilken konsekvensanalys man har gjort. Det är ett oerhört stort och luddigt avtal. Det finns fler frågetecken än faktiska definitiva svar.
Vilka konsekvenser menar du att avtalet kan leda till?
– Problemet med ramverket är att det är fullt av exempel på vad man kan tänkas göra. Det kallas för icke-bindande samtidigt som det är många åtaganden som man säger sig vilja göra. Det blir inga faktiska konsekvenser utom i de länder som försöker lösa allt på egen hand – som Sverige.
Moderaterna kräver en konsekvensanalys
Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell är också kritisk och kräver nu att regeringen blixtsnabbt återkommer med en konsekvensanalys.
– Det finns ingen konsekvensanalys av vad det här ramavtalet innebär för svensk migrationspolitik. Det tycker jag är väldigt märkligt – att regeringen har för avsikt att underteckna något utan att veta vilka följder det kan få.
Vilka följder menar du att det kan få?
– Det handlar inte bara om svensk lagstiftning, utan det finns en lång rad olika mål som man kan tänka sig ska landa i olika reformer. Vi vet ju helt enkelt inte. Det är bara regeringen som har förhandlat den här texten som kan svara för det.
Socialdemokraternas vice ordförande i utrikesutskottet, Kenneth G Forslund, medgav samtidigt:
– Det är en internationell överenskommelse, och när man ska ha med så här många länder, blir det naturligtvis ganska fluffigt och otydligt i vissa stycken och i andra stycken kan var och en tyda in det den vill. Det viktigaste med arbetet är den process som är mellan de länder som deltar i arbetet, för det ökar kunskaperna och engagemanget i de olika medlemsstaterna i FN kring migrationsfrågan.
S-ledamoten: ”Avtalet inte så jätteskarpt”
Är det rimligt att ställa sig bakom ett avtal som är otydligt och ”fluffigt”?
– När man strävar efter att få alla länder att bli överens, då blir det inte så jätteskarpt, det måste man erkänna. Det hör till naturen för den här typen av överenskommelser.
Men behövs då avtalet?
– Jag tror att avtalet är viktigt, för den diskussion och process som det skapar. Det för hela migrationsarbetet i världen framåt. Det här kommer att resultera i bättre migrationshantering totalt sett i världen, det är jag övertygad om.
Utrikesutskottets ordförande Hans Wallmark kritiserar samtidigt regeringen för att inte ha hållit riksdagen informerad under processen.
– Det finns skäl för regeringen att vara självkritisk. Det finns en del rätt klara överdrifter och man misstolkar endera medvetet eller omedvetet. Det tror jag man hade kunnat hantera bättre om man hade förankrat en regeringsposition i Sveriges riksdag.
Regeringen: Ingen risk att avtalet blir bindande
Migrationsministerns statssekreterare Lars Westbratt hävdar att det inte finns någon risk för att avtalet blir bindande i framtiden, som bland andra Sverigedemokraterna hävdar.
– Nej, jag tror snarare att migrationslagstiftningen kommer att förändras utifrån hur migrationen förändras.
Regeringen beklagar samtidigt att ett stort antal länder meddelat att de inte tänker ställa sig bakom avtalet.
– Det är naturligtvis olyckligt att länder inte ställer sig bakom den här ambitionen, konstaterar Westbratt.
Flera regeringschefer har varnat för att det här avtalet begränsar ländernas självständighet i migrationspolitiken. Du ser ingen sådan risk?
– Vi vill ju att alla länder ska ta ett ansvar för migrationen. Det är därför man går in i en diskussion i de här stora frågorna. Vi vill få till stånd ett globalt ramverk för att hantera det här. Men det står samtidigt klart i det här ramverket att man ska beakta alla länders nationella suveränitet och att man har suveränitet i till exempel migrationslagstiftningen.
Statssekreteraren: ”En polariserad värld”
Enligt Westbratt är det ”beklagligt” att en annan bild sprids i till exempel sociala medier.
– Vi lever i en polariserad värld där man inte drar sig från att vända sig av rent felaktiga sakligheter. Jag tycker det är synd att det är så. Det är naturligtvis viktigt att vi får upp en bra diskussion om det här kring de fakta som faktiskt gäller, och att vi är transparenta kring det här.
En punkt i avtalet har blivit särskilt ifrågasatt – delmål 17, punkt 33 C – där det konstateras att man ska ”stoppa tilldelning av offentlig finansiering eller materiellt stöd till medier som systematiskt främjar intolerans, främlingsfientlighet, rasism eller andra former av diskriminering mot invandrare, med full respekt för mediefriheten.”
– Jag tycker att det låter väldigt märkligt och främmande ur en svensk kontext där vi ju värnar mediernas oberoende. Det är klart att formuleringen sägs inte vara juridiskt bindande, men ändå måste den väl betyda någonting? Annars hade den ju inte funnits där, konstaterar Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell.
Paula Bieler om skrivningen: ”Oerhört allvarlig”
Sverigedemokraternas Paula Bieler kallar skrivningen om medierna för ”oerhört allvarlig”:
– Det är allvarligt att i ett FN-dokument tala om att man ska utbilda medierna i vilken terminologi de ska använda.
Även Svenska Journalistförbundet reagerar på frågan om styrningen av statligt stöd till medieaktörer.
– Den liknar delvis det förslag som medieutredningen la fram och som gick ut på att en förutsättning för att få mediestöd skulle vara att mediet präglades av principen om alla människors lika värde. Det var något som Journalistförbundet var kritiskt till och som inte heller regeringen gick vidare med, säger ordföranden Jonas Nordling till SvD ledare på torsdagen.
– Det är lätt att ställa upp på den typen av principer på ett teoretiskt plan men det är svårare att genomföra dem i praktiken. Detta eftersom de ofrånkomligen leder till att vi får smakdomstolar som ska avgöra vilka medier som lever upp till principerna. Det gör i förlängningen att pressfriheten undergrävs
Men enligt migrationsministerns statssekreterare Lars Westbratt är mediepunkten i avtalet bara en del av ”en exempelsamling” som ”man kan titta på och låta sig inspireras av”.
– Man ska naturligtvis inte, och det är oerhört viktigt, påverka de fria medierna på något sätt. Det är uteslutet att man ska göra det.
Det låter på dig som att det är olyckligt att den här punkten finns med?
– Nej, men det här är väl… jag tror att diskussionen om den punkten handlade om att man ska kunna erbjuda utbildning för journalister i olika frågor. Det handlar inte om att man ska påverka journalistiken. Man trycker ju oerhört hårt på yttrandefriheten i det här dokumentet, det är oerhört viktigt.
Men står inte den punkten i strid med just yttrandefriheten?
– Jag tror inte att tolkningen ska vara sådan, yttrandefriheten kommer alltid före. Jag tolkar inte punkten som att man ska påverka medierna på det sättet. Men det är en exempelsamling, den är inte bindande på något sätt.
Varför finns den då med?
– Jag tror att det i diskussionerna lades med ett antal exempel för att peka på saker som man ändå tycker kan vara viktiga att titta på eller som man vill ha med av politiska skäl.
