Så ser valresultatet i riksdagsvalet ut just nu
Vid 14.00 på torsdag hade 2909 av 6325 valdistrikt räknats. Så här såg mandatfördelningen ut då:
Moderaterna: 70
Centerpartiet: 31
Liberalerna: 20
Kristdemokraterna: 22
Socialdemokraterna: 100
Vänsterpartiet: 28
Miljöpartiet: 16
Sverigedemokraterna: 62
Mandatfördelning:
Rödgröna: 144 mandat.
Alliansen: 143 mandat.
Sverigedemokraterna: 62 mandat.
LÄS MER: Nio scenarion – det händer nu
Slutlig rösträkning – väntas komma på fredag
Nästa steg är att länsstyrelsen ska räkna samtliga röster igen, i en slutlig rösträkning.
Den väntas bli klar under fredagen, men kan också komma under helgen.
LÄS MER: Riksdagsvalet 2018 – allt du behöver veta
LÄS MER: Utlandssvenskar kan avgöra valet – så påverkar sista rösterna
Tre steg till en fungerande regering
För att få en ny regering efter valet ska följande ske:
■ Val av talman (talmannen föreslår statsminister).
■ Val av statsminister (statsministern utser regering).
■ Budget måste bli klar 15 november.
LÄS MER: Löfvens besked i natt: Sitter kvar
När får vi veta hur regeringen kommer att se ut?
Det är för tidigt att slå fast vilka partier som avser bilda regering och vilka de ska samarbeta med.
Förhandlingar och samtal mellan olika partier kan pågå i flera veckor.
Ulf Kristersson, M, har till exempel sagt att han avser försöka bilda regering även om de rödgröna blir större – vilket de nu ser ut att bli, om än marginellt. Han och allianskollegerna kräver att Löfven avgår redan dagen efter valet.
Stefan Löfven har bjudit in allianskollegerna till samtal.
LÄS MER: Alliansens plan: Vill ta över Rosenbad snabbt
Riksdagen samlas två veckor efter valet
24 september 2018 samlas den nyvalda riksdagen. Då ska ledamöterna välja talman och vice talmän för valperioden 2018–2022. Valet är viktigt, talmannen är den högsta post någon kan väljas till i Sverige. Den är under statschefen (kungen), men över statsministern. Riksdagen väljer talman och tre vice talmän för 2018–2022. Valet är viktigt eftersom det bara är talmannen som kan föreslå vem som ska bli statsminister.
Den obligatoriska statsministeromröstningen ska ske senast två veckor efter riksdagen öppnar den 24 september. Alltså senast 8 oktober.
Hur väljs riksdagens talman?
Talmannen väljs i en sluten omröstning (om så begärs) i riksdagen. Om inte en kandidat får fler än hälften av rösterna sker en ny omröstning. Avgörs inte valet vid en andra gång röstar riksdagen en tredje gång med de två kandidater som fått flest röster, då vinner den som fått flest röster. Riksdagsledamöterna kan alltså rösta blankt.
Det har funnits en praxis i riksdagen att utse talman från största partiet i den grupp av partier som har riksdagsmajoriteten, vice talman från näst största partiet, och så vidare.
Så väljer riksdagen en ny statsminister
Skulle Stefan Löfven avgå ska en ny statsminister utses. Det är talmannen som föreslår en ny statsminister för riksdagen, efter samtal med företrädare för samtliga riksdagspartier.
När talmannen föreslår en ny statsminister för riksdagen röstar ledamöterna. Politikerna röstar inte för en statsminister utan mot. Talmannens kandidat utses till statsminister om inte fler än hälften, minst 175 ledamöter, röstar emot talmannens förslag.
Vad händer om riksdagens röstar emot talmannens förslag?
Detta har aldrig skett i Sverige förr. Men om riksdagen röstar nej till talmannens statsministerkandidat, får talmannen tre nya försök att utse statsminister, annars blir det extra val som måste arrangeras inom tre månader.
Det är bråttom – budgeten måste bli klar till 15 november
Processen med att utse en regering efter valet måste gå snabbt. Anledningen är att riksdagen måste få ett budgetförslag presenterat senast den 15 november.
Budgeten måste inte få en majoritet av rösterna, men den måste få flest röster, annars riskerar oppositionens budget att gå igenom, skriver svt.se.
Vad händer om regeringen inte får igenom sin budget?
Då kan statsministern utlysa nyval, eller extra val, som det heter. Detta kan ske först tre månader efter riksdagens öppnande, tidigast juldagen 25 december.
Detta höll på att hända efter förra valet 2014 då Sverigedemokraterna röstade för alliansens budget. Statsminister Löfven hotade med extra val, men med en överenskommelse med Alliansen, den så kallade Decemberöverenskommelsen där partierna lovade att släppa fram den sittande regeringens budget för att underlätta för en minoritetsregering att styra landet. Decemberöverenskommelsen begravdes ett år senare när Kristdemokraterna lämnade den.
LÄS MER: Så här fungerar en misstroendeförklaring mot statsministern