Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bostadsbristen har ökat sen förra valet

Anna Granath Hansson, forskare inom bostads- och fastighetsfrågor vid KTH.Foto: Pressbild
Bo Bengtsson, professor i statskunskap inriktad på bostadspolitik vid Uppsala universitet.Foto: Pressbild
– Vi har under lång tid haft en alldeles för liten bostadsproduktion, säger bostadsminister Peter Eriksson (MP).Foto: ALEX LJUNGDAHL

Bristen på bostäder i Sverige har ökat den senaste mandatperioden. Men trots det är bostadsfrågan osynlig i valrörelsen.

– Bostadsbristen har accelererat väldigt kraftigt, säger Anna Granath Hansson, forskare vid KTH.

Unga, nyanlända och låginkomsttagare är de stora förlorarna.

Över 80 procent av Sveriges kommuner har just nu ett underskott på bostäder och nära 70 procent av kommunerna bedömer att bristen kommer bestå även om tre år.
Framförallt är det unga, nyanlända och personer med låga inkomster som drabbas. 

Totalt färdigställdes 51 600 bostäder år 2017. Enligt Boverkets prognos kommer 60 000 bostäder färdigställas i år och nästa år. Men det räcker inte.

– Det behövs närmare 67 000 bostäder om året fram till 2025, säger Bengt J Eriksson som är analytiker vid Boverket.

Problemen på bostadsmarknaden har funnits länge.

– Det har varit ett problem i 20 år skulle jag säga, men det har accelererat väldigt kraftigt den senaste tiden, säger Anna Granath Hansson, bostadsforskare vid KTH.

Unga är särskilt utsatta på bostadsmarknaden.Grafik: Helen Rasmusen

Förklaringarna är många och komplexa, enligt Anna Granath Hansson. Vissa grupper har hamnat på efterkälken i samband med högkonjunktur och därför fått en minskad relativ inkomst. Men det beror även på misslyckad integration.

– Vi ser en växande grupp som inte har varit så länge i Sverige. Ärligt talat har de inte en chans att komma in på bostadsmarknaden. De hamnar i trångboddhet, hemlöshet eller med kommunala kontrakt.

Trots detta pratas det lite om bostäder under den pågående valrörelsen.

En förklaring kan vara att väljarna ofta kan räkna ut vad de bostadspolitiska förslagen skulle innebära för den egna ekonomin, menar Bo Bengtsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Han kräver nu att politikerna lyfter ämnet.

– Det man kan begära är att frågan lyfts ordentligt i valdebatten så att väljare vet vad de ska ta ställning till, säger han.

Fakta: Förtroendet för bostadspolitiken

Novus har frågat 1 600 svenskar i åldrarna 18-79 år hur de ser på svensk bostadspolitik.

Endast 19 procent tycker att regeringen för en bra bostadspolitik.

Hela 46 procent tycker att bostadspolitiken är dålig, medan 25 procent inte vet.

Och missnöjet hos väljarna märks. Bara två av tio svenskar tycker att regeringen driver en bra bostadspolitik, men förtroendet är lågt för samtliga partier i frågan, visar en Novus-undersökning, som publicerades i juni i år på uppdrag av Fastighetsbyrån.

– Tilltron till partiernas bostadspolitik är mycket låg. Vilket kanske gör det förståeligt att man undviker frågorna i valdebatten, men det är egentligen ännu mer anmärkningsvärt ur demokratisynpunkt, säger Bo Bengtsson.

Antal kommuner som rapporterar underskott på bostäder har ökat sedan 2014, enligt statistik från Boverket.

LÄS ÄVEN: Frida Bratt: Hallå, politiker – varför så vaga om plånboksfrågor? 

Ministern: ”Befolkningen har ökat kraftigt”

Peter Eriksson (MP) som varit bostadsminister två av de fyra år som regeringen haft makten medger att bostadsbristen varit en stor utmaning.

Varför har ni inte lyckats minska bostadsbristen mer?

– Vi har haft en alldeles för liten bostadsproduktion under lång tid. Den här mandatperioden har vi dubblat bostadsproduktionen, men befolkningen har samtidigt ökat kraftigt och många kommuner har inte hängt med.

Under er tid vid makten har andelen kommuner med underskott av ungdomsbostäder ökat från 62 till 83 procent. Hur kommer det sig?

– Det beror på att vi har en så snabbt växande befolkning. Vi har många ungdomar som kommit ut från studier, skolor och flyttar hemifrån, säger Peter Eriksson.

År 2014-2016 räknades 43 kommuner som högskolekommuner av Boverket, medan samma siffra var 40 år 2017 och 39 år 2018.Grafik: Helen Rasmusen

Han anser att regeringen tagit ett antal radikala beslut som kommer att göra stor skillnad för just unga. 

– Vi har till exempel gett i uppdrag till Akademiska hus att bygga 28 000 studentbostäder. Vi har också inrättat ett investeringsstöd som går speciellt till studentbostäder. 

Men åtgärderna har hittills inte givit tillräckligt resultat. I fjol förväntades över 6 000 studentbostäder börja byggas. Men i själva verket landade antalet på 2 300, enligt Boverket. Även i år byggs färre studentbostäder än planerat.

– Det har varit en del förseningar på grund av överklaganden, säger Peter Eriksson.

Grafik: Helen Rasmusen


Vi har pratat med flera människor som har osäkra och tillfälliga kontrakt. Vad kan du lova dem?

– Att vi fortsätter att ha en aktiv bostadspolitik. Risken med en annan regering är att den vill låta marknadskrafterna styra och ta bort de här stöden. Då kan vi få en minskad bostadsproduktion och det vore väldigt olyckligt.

”Man bör fokusera på det som är akut”

Många politiker förespråkar ett helhetsgrepp efter valet för att tackla bostadsbristen på flera fronter. Men Anna Granath Hansson tror inte att den omedelbara lösningen ligger där. Hon säger att få politiker har koll på frågan och många inte vet var man ska börja.

– Det finns några stora knäckfrågor inom bostadspolitiken där partierna står väldigt långt ifrån varandra, och i alla samtal tenderar diskussionen att fokusera på dem. Skattefrågor och hyressättningssystemet, till exempel. Man bör fokusera på det som är akut och där man lättare kan nå varandra.

Vad skulle det kunna vara?
– Först och främst lösningar för den akuta hemlösheten som är det skamligaste resultatet av bostadsbristen. Och parallellt med det kommunernas agerande, hur de hanterar sitt bostadsbestånd och nyproduktionen. Och sen naturligtvis hur det ska betalas för allt det här. Det är ju enorma summor som krävs. 

 

LÄS MER: Trebarnsmamman Stina har haft osäkra kontrakt i 12 år

LÄS MER: Det vill partierna göra åt bostadskrisen 

LÄS MER: FRIDA BRATT: En halv generation lämnas utanför