Trots att det gått över en månad sedan valet den 9 september är det fortfarande oklart vilken regering som ska styra Sverige under de kommande fyra åren.
Det är den nye talmannen Andreas Norléns (M) uppgift att föreslå en ny statsminister för riksdagen. Det står fastslaget i regeringsformen. Talmannen har fyra försök att hitta en ny statsminister, annars blir det extraval inom tre månader.
Steg 1: En statsministerkandidat får uppgift att bilda regering
Först gav talmannen uppdraget till Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att undersöka möjligheterna att bilda en regering som kan få stöd i riksdagen.
Han avbröt sina försök utan att hans förslag testats i kammaren. Misslyckandet beror på att han inte har tillräckligt mycket stöd för sitt regeringsförslag. Bland annat eftersom varken Liberalerna eller Centerpartiet vill sitta i en alliansregering som kräver passivt eller aktivt stöd av Sverigedemokraterna – något som är omöjligt med tanke på valresultatet.
Socialdemokraterna har också meddelat att de inte tänker vara ett "stödparti" åt en alliansregering, vilket innebär att en alliansregering inte skulle röstas igenom i kammaren.

Efter att Kristersson tillkännagivit att han ger upp försöken gick uppdraget över till Stefan Löfven som nu ska försöka bilda en regering.
Löfven har nu två veckor på sig att förhandla med de andra riksdagspartierna för att kunna bilda en regering som kan tolereras i riksdagen.
Mandatfördelning i riksdagen efter valet 2018
Mandatfördelningen nedan visar hur riksdagens 349 platser ska fördelas mellan partierna efter valet 2018:
Socialdemokraterna (S) 100 mandat
Moderaterna (M) 70 mandat
Sverigedemokraterna (SD) 62 mandat
Centerpartiet (C) 31 mandat
Vänsterpartiet (V) 28 mandat
Kristdemokraterna (KD) 22 mandat
Liberalerna (L) 20 mandat
Miljöpartiet (MP) 16 mandat
Steg 2: Regeringsförslaget prövas i riksdagen
När en statsministerkandidat har kommit överens med övriga partier om ett regeringsförslag går förslaget till kammaren i riksdagen för omröstning.
Förslaget presenteras av talmannen som också berättar vilka partier som ska ingå i en sådan regering.
Om fler än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget måste talmannen försöka hitta en ny statsminister. I annat fall är det godkänt. Det krävs alltså ingen uttrycklig majoritet för talmannens förslag. Detta har dock aldrig inträffat i den svenska riksdagen.
Talmannen kan föra fram sammanlagt fyra regeringsförslag för kammaren. För förslagen finns det ingen formell tidsgräns – men godkänns inte något av dem ska extra val anordnas inom tre månader.
Teoretiskt kan hela processen pågå fram till nästa val.
Sverige leds av en övergångsregering
Sverige leds tills vidare av en övergångsregering med Stefan Löfven som statsminister.
Övergångsregeringen kan fortfarande fatta beslut, men ska främst sköta löpande ärenden och sådant som inte kan skjutas upp. En sådan regering ska inte göra några tunga utnämningar, som myndighetschefer, eller svara på interpellationer i riksdagen, men den enda uttalade begränsningen är att den inte får utlysa extra val.
Om en ny regering inte är på plats den 15 november får övergångsregeringen lägga ett budgetförslag – men den får inte innehålla några nya politiskt kontroversiella förslag.