"Arbetslinjen vann Alliansen omvald" skriver Fredrik Reinfeldt på sin drömlöpsedel. Foto: Robban Andersson
"Arbetslinjen vann Alliansen omvald" skriver Fredrik Reinfeldt på sin drömlöpsedel. Foto: Robban Andersson

"Vi stod på randen till finansiell härdsmälta"

Publicerad
Uppdaterad
ROSENBAD. Fredrik Reinfeldt tänker sätta stopp för att kommunal verksamhet säljs ut till underpriser.
I Expressens stora partiledarutfrågning berättar han hur makten har förändrat honom.
Och att han inte kommer låta allianskollegorna luckra upp LAS.
- Jag tror inte att det är rätt åtgärd. Och inte rätt konflikt, säger statsministern.
I EU-valet fick ni bara 11 procent bland väljare mellan 18 och 30, och även i mätningarna brukar ni ligga dåligt till hos yngre väljare. Moderata ungdomsförbundets ledare Niklas Wykman gick nyligen ut på DN Debatt och kritiserade partiet för att ni inte tar ungdomarnas frågor på allvar. Har han rätt?
– Vi har för lågt stöd bland yngre och det måste vi göra något åt. Grunden är en misstanke om att vi inte riktigt svarar upp emot hur man som ung i dag upplever Sverige.
Behöver ni bli bättre på att förstå ungdomarnas frågor, fildelning, och nätfrågor och alla de här nya frågorna?
– Som tonårsförälder kan jag se en stor förskjutning jämfört med tidigare generationers tonårstid. Man är mer vid
datorn. Det finns mycket frihetskänslor, mycket av att ”det här är något som jag tar för givet och som är naturligt”. Då har vi försökt att säga att den friheten är viktig, men den måste också kombineras med en diskussion kring risker, brottslighet och mobbning som tar sig in där.
Moderaterna får varje år miljoner i bidrag, men ni hemlighåller vilka bidragsgivarna är. Varför det?
– Om vi skulle namnge de här personerna så har vi ju röjt valhemligheten. Det är vi inte villiga att göra.
Men om alla vet att när man skänker pengar till Moderaterna så offentliggör ni vilka som skänker pengarna, då skänker man ju pengar på de premisserna.
– Syftet från dem som vill ha regleringen är att de hoppas att färre skulle skänka. Och det beror ju på att sättet att få ekonomiskt stöd ser olika ut bland olika politiska partier. Vänstersidan, framför allt Socialdemokraterna, lever på fackföreningsstöd. På den andra kanten jobbar vi med frivilliga bidrag.
Alliansen har sagt sig vilja göra slut på den socialdemokratiska regeringens utnämningspolitik. Det har dock inte hindrat er att tillsätta en och annan gammal kompis på nya topptjänster. Moderaten Per Unckel som landshövding i Stockholm, moderaten Chris Heister som landshövding i Västerbotten, moderaten Mikael Odenberg som generaldirektör för Svenska Kraftnät. Hur skiljer sig er svågerpolitik från den som ni tidigare kritiserade Göran Persson för?
– Göran Persson, som var känd för sin lilla svarta bok där han gick och förde upp alla, uppfattade ju åtminstone själv som att han satt och fördelade detta. Vi har gjort en mycket stor förändring av utnämningsmakten. En stor del av tjänsterna annonseras, med tydliga kravprofiler. Det leder till mer professionella rekryteringsprocesser. Det inte är jag och någon liten svart bok som bestämmer vem som får jobbet.
Men i fallet Mikael Odenberg hyrde ni ju in en extern konsult, och han har ju själv sagt i media att det bara fanns en person att ta ställning till, och det var Mikael Odenberg.
– Och då vet du, för det har varit KU-förhör kring detta, att de hade två kandidater, men att den andra drog sig ur. Och Mikael Odenberg genomgick en prövning av en extern, professionell konsult.
I dag har ni valavspark på Sergels torg. Ni har sagt många gånger att ni ska fördjupa allianssamarbetet inför valet 2010. Hur då?
– Vi ska tillsätta reformarbetsgrupper. En har vi redan sett inleda sitt arbete, en ekonomisk-politisk grupp som ska titta på sysselsättningsfrågorna och som Anders Borg leder. Sedan ska vi tillsätta ytterligare tio reformarbetsgrupper för att förbereda vårt valmanifest, nästa mandatperiods stora frågor och möjliga reformer.
Både Kristdemokraternas partisekretare Lennart Sjögren och folkpartisten Carl B Hamilton har klagat på att Moderaterna tar för mycket plats i alliansen, och att stort ansvar ligger på er för att alla får utrymme. Har ni något ansvar för att de mindre partierna ska få mer utrymme?
– Vi har bildat en regering tillsammans som ger stort utrymme även till de mindre, genom att de har ansvarsområden där de kan agera med majoritetshatt. Då kan man inte göra det till ett problem att Moderaterna syns mycket, frågan måste vara hur de andra också ska öka sin synlighet.
Så det är deras problem, inte ditt problem?
– Jo, delvis. Men ingen fördelar medieutrymme i Sverige. Opinionsbildning, möjlighet att påverka, måste i grunden alla politiska partier och alla som gör anspråk på att vinna väljarnas stöd, faktiskt basera på eget arbete.
Bo Lundgren brukade hävda att hans skattesänkningar gav nya jobb, vilket han kallade för ”dynamiska effekter”, ett begrepp som ni har tagit avstånd ifrån och inte velat använda. Men gör ni inte precis likadant, när ni säger att jobbskatteavdraget kommer att skapa 10 000 nya jobb? Är det inte dynamiska effekter ni syftar på?
– Med dynamisk effekt menade vi att vi inte tog in det i våra offentliga finanser, men hävdar att effekten finns innan den syns. Jobbskatteavdraget är ett system som används i USA och Storbritannien, det finns forskningsstöd som visar att det ger varaktigt ökad sysselsättning.
Men många säger att det här nya begreppet som ni använder, ”varaktigt ökad sysselsättning”, skulle vara bara en omskrivning för ”dynamiska effekter”.
– Begreppet dynamiska effekter var så att säga drömmen om den självfinansierade skattesänkningen. Det har vi helt vänt ryggen.
Är det viktigt med fler kvinnor i bolagsstyrelser?
– Ja, i den meningen att det är ett av de rum i det svenska samhället där det
råder en ojämn könsfördelning.
Skulle inte kvotering vara ett bra redskap för att motverka det här?
– Det faktum att vi har fler män i bolagsstyrelserna än kvinnor, återspeglar väldigt ofta att det har varit fler män som har haft ledande poster i företaget, och därför kunnat rekryteras till styrelsen. Man måste se fördelningen hos par som är 25 till 30 år och ställa sig frågan hur vi ska grundlägga bättre jämställdhetsförhållanden. Då är det viktigt att bejaka behovet av att kunna köpa in stöd, att få tillvaron att fungera just på det sättet att både män och kvinnor kan ha barn tillsammans och samtidigt båda vara yrkesverksamma.
Det har varit kvinnorna som har tvingats eller valt att avgå när det har blåst i ditt eget parti, medan männen har kunnat stanna. Löper kvinnor som ger sig in maktens centrum större risk att sparkas eller tvingas gå?
– Det tror jag inte. Däremot är min erfarenhet att kvinnor och män olika upplever effekten av att leva i ett medialt drev. Och det kan möjligen leda till att de drar olika slutsatser.
Europaparlamentet valde om Barroso som ordförande i EU-kommissionen. Förbättrar det här förutsättningarna inför din stora utmaning, klimatmötet i Köpenhamn i december?
– Ja, nu kan vi lägga energin på politik, på finanskrisen, på klimatförberedelser. Så jag välkomnar verkligen detta.
Göran Persson pratade alltid om att han var kompis med Tony Blair. Carl Bildt hade Helmut Kohl. Vem är din bästis i den internationella storpolitiken?
– Jag vet inte om jag har en så entydig bästis. Jag går väl ihop med nästan allihop. Jag har haft mer diskussioner med de som finns nära oss, Matti Vanhanen, tidigare Anders Fogh Rasmussen, men också naturligtvis med Lars Løkke Rasmussen, Angela Merkel och Jan Peter Balkenende.
Många bästisar?
– Jag tror att man ska akta sig för att tro att man har en bästis, vi har så väldigt tydliga roller, att representera våra olika länder.
I oktober ska Irland rösta om Lissabonfördraget. Vad händer om Irland röstar nej? Kommer inte alla att vända sig till dig då, och fråga, jaha, vad gör vi nu då?
– Jo. Då måste vi ganska snabbt presentera en kommission utifrån Nice-
fördraget. Då blir det inte en nyvald ordförande. Då blir det inte en hög representant som blir vice ordförande i kommissionen. Då blir det ett krav på att börja krympa kommissionen i storlek.
Men om det blir ett nej, skulle det vara ett misslyckande för det svenska ordförandeskapet?
– Trots allt så har vi fortsatt ett opinionsöverläge för ja-sidan. Men jag är ödmjuk inför denna process därför att det hade vi också inför förra folkomröstningen och den landade på ett nej.
Vilka avtryck hoppas du att Sverige har gjort i EU efter sitt ordförandeskap?
– Jag hoppas dels att det ska uppfattas att Sverige har varit drivande genom en svår institutionell process. Lissabonfördraget, öppningar kring utvidgningsfrågor där vi förhoppningsvis ser ett genombrott mellan Slovenien och Kroatien, vilket gör att vi kan förhandla med Kroatien.
– Och sedan naturligtvis att vi har fört unionen längre i en finanskris, och att vi får ett klimatavtal på plats.
De rödgrönas upplägg är precis som alliansens: gemensamma arbetsgrupper, synas tillsammans och lägga en gemensam valplattform. Hur tycker du att de lyckas?
– Det finns ju än så länge en väldigt
bärande skillnad. Vi slöt 16 större överenskommelser, där vi gav svar som tidigare inte hade givits.
De har ju också slutit flera överenskommelser.
– Nej, de har i realiteten inte löst någonting annat än att de nu accepterar fastighetsskatteförslaget. I motsvarande läge inför valet 2006 hade vi presenterat Bankerydsöverenskommelsen, en heltäckande ekonomi-, skatte-, arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik. Vänstersidan har ingenting som är i närheten av detta.
Den här veckan har det gått ett år sedan finanskrisen bröt ut. Med facit i hand, finns det något som ni kunde ha gjort annorlunda?
– Ja, det fanns ingen färdig manual att ta ner från hyllan där det bara var att slå upp sidan 17. Det var ju en prövningsprocess där ju inte svaren blev rätt direkt.
– Jag tror Sverige i den delen hade
positiva erfarenheter från det som skedde på 90-talet. Just vår modell att gå in och kräva ägarstarka aktier mot begäran om kapital är ju ett sätt att nu kunna redovisa att med den värdestegring som har skett i Nordea och Swedbank så ligger svenska skattebetalare på plus. I många andra länder har det varit en minusnota för skattebetalarna.
Ni gick till val på att minska utanförskapet. Enligt regeringens egna prognoser kommer utanförskapet att stiga med 270 000 personer under den här mandatperioden. Har ni misslyckats att infria ert viktigaste vallöfte?
– Vi var på god väg. Vi hade omfattande reformer som vi menar har förstärkt sysselsättningen med 130 000. Det sker en förskjutning på grund av finanskrisen. Vi kommer kanske att förlora 300 000 jobb. Det blir fler öppet arbetslösa, huvudsakligen i verkstadsindustrin. Det sker en stor omfördelning, vårt arbete mot ohälsa har gjort att färre kvinnor är i utanförskapet men att fler män är kortvarigt arbetslösa. När konjunkturen återvänder ska många av dem kunna återvända till arbetsmarknaden.
I EU har sysselsättningen sjunkit med 1,9 procent under andra kvartalet, enligt EU-kommissionen. I Sverige var nedgången 2,2 procent under samma period. Varför minskar sysselsättningen snabbare i Sverige än i de andra EU-länderna?
– Exportandelen i vår ekonomi är ungefär 50 procent. Finanskrisens
signum är att den slår mot exporten och handeln; verkstadsindustrin, fordonsindustrin. Det vill säga det som har gjort oss rika har tagit mest stryk. Därför får vi, åtminstone kortvarigt, en högre arbetslöshet.
I regeringsförklaringen sa du att reformutrymmet ökat, eftersom ni har runt 40 miljarder mer än vad ni räknat med. Men Sverige redovisar ett gigantiskt budgetunderskott på flera hundra miljarder. Är det ansvarsfullt att i det läget öka utgifterna, vore det inte bättre att använda pengarna till att minska underskottet?
– Nu gör vi ju det. Över en konjunkturcykel ska Sverige ha en
procents överskott. I en lågkonjunktur, som nu får man ett visst budgetunderskott. Sverige har bland de lägsta budgetunderskotten i hela EU, 3,5
procent. Det är ett bra tillfälle att ge resurser till kommun- och landstingssektorn, så att gropen som uppstår i ens finansiering inte leder till en panikinbromsning, att man säger upp vårdbiträden och lärare, för att man tror att det här är en mer varaktig effekt, när den förmodligen bara är en kortvarig grop som konjunkturen sedan rättar till.
På er arbetsstämma i slutet av augusti tog ni beslut om att inte röra LAS. Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd i Företagarna, skrev nyligen på DN Debatt att ledamöterna i Moderaternas partistyrelse är ”ortodoxa LAS-kramare”. Är ni helt orubbliga när det gäller LAS?
– Min uppfattning är att LAS-reglerna inte påverkar nivån på arbetslösheten. Skulle man överge en idé om att det är den som kom sist in, oftast yngre, som får lämna, då är det snarare de lite äldre som kommer att ha svårt att komma igen i arbetslivet. Yngre kan ju oftast med utbildningsinsatser och annat coachningsstöd fås att komma vidare i arbetsmarknaden.
Enligt en undersökning från Skop som publicerades nyligen tycker hela 86 procent av de moderata väljarna att arbetsrätten behöver moderniseras. Går du i otakt med dina väljare i den här frågan?
– Min poäng är att över tid har den
moderniserats och utvecklats. Det jag inte tror på är en ensidig lagstiftning, förändring som bara förskjuter makten på arbetsmarknaden i riktning mot arbetsgivaren.
Centerpartiet vill ju luckra upp LAS, Folkpartiet vill också luckra upp LAS, Kristdemokraterna har ytterligare några idéer. Ni är ju i stort sett ensamma nu i alliansen om att vilja behålla LAS precis som den är. Kan ni verkligen stå emot hur länge som helst, när det är tre mot en?
– Ja, jag tror inte att det här är rätt åtgärd. Jag tror inte heller att det är rätt konflikt.
Det låter som att det här kommer att bli en stridsfråga i alliansen. Maud Olofsson och Jan Björklund säger att de kommer att slåss för sin sak.
– Ok. Men för Moderaterna är detta väldigt viktigt.
På arbetsstämman röstade ombuden igenom en formulering som lyder: ”Värnskatten fungerar som en straffskatt på utbildning och är skadlig för tillväxten. Moderaternas ambition och målsättning är att värnskatten ska avskaffas”. När tänker ni infria det löftet?
– Vi kommer inte att genomföra det före valet. Moderaterna har haft en debatt om ett svenskkontrakt, där invandrare måste intyga att de känner till svenska lagar och värderingar.
Inför EU-valrörelsen pratade din partisekreterare Per Schlingmann
om att ”Vi har ett mycket tydligt nationalistiskt perspektiv.” Det är bara två exempel på hur Moderaterna har börjat prata mer om svenskhet och nationalism. Gudrun Schyman sa i Expressens partiledarutfrågning att det är Sverigedemokraterna som har påverkat er, och tvingat er till att visa att ni också diskuterar dessa frågor. Stämmer det?

– Alltså, jag påverkas av samhällsproblem. Och vi har problem med att integrera utrikes födda människor som kommer till Sverige. Vi har problem att få dem att göra sin svenskskoleutbildning, att få dem att komma in i arbetslivet, att få dem att känna tillit till det svenska samhället. Vi har problem med ett ”vi och dom”-tänkande i vissa områden i Sverige, som inte sällan syns i skärningspunkterna mellan sådana som är födda i Sverige och sådana som inte är det. Det handlar väldigt mycket om vägar till jobb, om kvaliteten i skolan och om språkets ställning.
I Stockholm har politikerna sålt ut kommunal verksamhet till en bråkdel av marknadsvärdet. Vantörs hemtjänst är ett aktuellt exempel, som såldes till cheferna för 69 500 kronor, och gjorde bara nio månader senare en vinst på fyra miljoner. Ekonomer har uppskattat det verkliga värdet till mellan 20 och 40 miljoner. Ska det gå till så här?
– Nej.
Utveckla.
– Jag förstår om folk är upprörda. Om det finns ett verkligt värde som är mycket större, då ska man ta ut det. För mig finns ingen uppgift att driva på att få fram flera privata aktörer genom att sälja eller skapa entreprenörsuppdrag till underpris och vi tittar på det, för att försöka rätta till det.
Det är ju moderat styre i Stockholm.
– Det förändrar inte mitt svar.
Vad kan du göra rent konkret, som statsminister, för att stoppa det här?
– Ja, det är ju helt enkelt att man har en annan värderingsgrund när man
sätter samman detta och det beror ju
också väldigt mycket på hur man sköter ett upphandlingsförfarande kring den här typen av processer.
Flera ledarskribenter har på senare tid menat att du har blivit lika pompös som Göran Persson. Känner du att du har förändrats på något sätt?
– Nej, det kan jag inte säga, men däremot så har förutsättningarna för mitt arbete sett väldigt annorlunda ut de gångna tolv månaderna. Vi stod på randen till en finansiell härdsmälta och vi har behövt vara väldigt aktiva och lägga om vår politik för att möta detta. Det har gjort mina ord mer allvarstyngda.
Känner du att du har förändrats som person av den här rollen?
– Makt förändrar. Det påverkar alla människor, det påverkar även mig, men det går inte i en pompös riktning utan snarare i en mer allvarstyngd riktning. Jag känner väldigt ofta tyngden av det ansvar jag bär, och funderar väldigt mycket över hur jag ska förhålla mig till det. Det är klart att i djupare
kriser, när människor ställs på gatan, förlorar jobb, ser företag falla omkull, så är det svårare att möta tillrop om att ”du ska le lite oftare”, för jag tar in det här allvarliga så pass mycket.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag