Lotta Gröning och Marie Söderqvist intervjuar Miljöpartiets Peter Eriksson. Foto: Cornelia Nordström
Lotta Gröning och Marie Söderqvist intervjuar Miljöpartiets Peter Eriksson. Foto: Cornelia Nordström

Har du inte borgerliga värderingar, egentligen?

Publicerad
Uppdaterad
Miljöpartiets Peter Eriksson är beredd att samarbeta med Alliansen, delar inte Lars Ohlys människosyn och tycker att svenskarna ska sluta flyga.
Politik handlar om åsikter. I Expressens partiledarintervjuer ställer vänsterrösten Lotta Gröning och högerrösten Marie Söderqvist frågorna.

MILJÖN

Marie: När vulkanen på Island såg till att ingen kunde flyga, påpekade flera elaka röster att det är så det skulle se ut om MP fick bestämma. Håller du med?
– Nej, men vi vill satsa på moderna snabbtåg och har man satsat på en modern infrastruktur behöver man inte ha regionala flyg. De långväga flygen kan vi nog inte ersätta med hur snabba tåg det än är, särskilt inte till Island…
M: Ni har i ert partiprogram skrivit att ni vill inte ha några flyg söder om Sundsvall.
– När dubbelspåret kommer till Sundsvall, går det inte att konkurrera med flyg längre. I Spanien, där man har satsat på höghastighetsbanor, håller det regionala flyget på att läggas ned.
M: Men resten då, svenskar är ett av de mest resande folken. Får vi inte göra det längre?
– Ja, ni får fortsätta flyga om ni vill det, men det är inte särskilt smart varken för plånboken eller för miljön.
LOTTA: Jag begriper inte den där miljöskatteväxlingen. Jag förstår mycket väl vad jag får betala, men jag förstår inte vad jag får tillbaka.
– Det är du nog inte ensam om. Under förra mandatperioden och den innan, gjorde vi en skatteväxling, så att vi varje år höjde miljöskatterna lite grand, och sänkte inkomstskatterna lite grand också, men många människor märkte inte det. Sänkningen kompenserade för de flesta höjningarna av miljöskatterna.
L: Men ska det inte vara en glädje att kämpa för miljön? Människor klarar inte av sina elräkningar, om man tittar hos Kronofogden nu… antalet människor som inte har råd att betala elen ökar.
– Men vad vi vill göra är ju att göra det möjligt att leva hållbart och den förändringen kostar. Ekonomiska styrmedel är de mest effektiva för att få till en förändring, och då kan man använda givetvis både morötter och piska.

OM PARTIETS VÄLJARE

M: På Södermalm i Stockholm stöder 20 % er. Hur förklarar du det?– I nästan varje land är de gröna partierna starkast i storstäderna. Där bor flest unga, flest akademiker. Många unga flyttar till storstäderna och även bland dem är vi starka.
M: Vad beror det på då att man i storstäderna röstar på MP?– Där finns ofta en större medvetenhet kring en del av de problem vi diskuterar och miljöproblemen är väldigt tydliga. Bilen tar en stor del av stadens utrymme. Man känner ofta att man skulle behöva en bättre kollektivtrafik.
M: I Stockholm åker vi mindre bil än vad man gör på landet, vi åker kollektivtrafik, det är lättare att distribuera varor och tjänster. Det mest miljövänliga sättet att leva på är i storstaden.
– Men man behöver ju både stad och land för att ett samhälle ska fungera och de som bor på landet förser staden med helt grundläggande saker som energi och mat.
M: Är det ett problem för er att ni har blivit ett storstadsparti?
– Nej, fler röstar på oss i storstäderna, men det är inget problem.
L: De har väl råd där på Södermalm, för de har inga bilar?
– Men i sådant fall har de väl råd på Östermalm och där är vi inte alls lika starka.
L: Vad säger dina grannar i Kalix, det blir dyrt! Hur ska du övertyga dem att det här är bra?
– Det går ganska bra, det finns en helt annan medvetenhet i dag än för fem år sedan.OM

REGERINGSMAKTEN

M: Om Alliansen sitter kvar men Sverigedemokraterna skulle komma in. Moderaternas partisekreterare har antytt att ni kanske skulle vara beredda i ett sådant läge att förhandla med Alliansen. Skulle ni det?
– Vi, de rödgröna, har sagt att vi kommer inte att regera med stöd av Sverigedemokraterna, men Moderaterna vill dribbla bort korten genom att säga att i en del frågor vill vi samarbeta med Miljöpartiet. Det kommer ju inte att fungera. De kommer att tvingas till förhandlingar med Sverigedemokraterna om de sitter kvar med deras mandat.
M: Om ni inte tycker att det är bra för Sverige, borde ni inte ta ert ansvar och förhandla med Alliansen?
– Det är inte vårt ansvar om borgarna vill sitta kvar med stöd av Sverigedemokraterna.
M: Men då är det ju ingen som är beredd att ta regeringsmakten i ett sådant läge. Vem ska styra Sverige då?
– Vi tycker att vi behöver ha en majoritetsregering, för vi kn inte låta Sverigedemokraterna, med 4-5 % av valmanskåren, styra Sverige. Det vill inte 90 % av svenska folket.
M: När du säger ”få till en majoritetsregering”: du tycker att Alliansen ska släppa in er då och ge er ministerposter, i så fall är ni med… då kan ni tänka er?
– Men de har inte alls öppnat för det, men däremot är vi öppna för att släppa in något av de borgerliga småpartierna i en rödgrön regering.
M: Men ni vill inte samarbeta med Alliansen?
– Vi kan tänka oss att samarbeta men det är ju inte det vi går till val på.
L: Maria Wetterstrand, ”hemma i Finland” samarbetar Miljöpartiet med de borgerliga. Ligger inte er politik och era åsikter, närmare de borgerliga än de samarbetspartner ni har nu?
– Jag tycker inte totalt sett att man kan säga så. Vi tror på solidaritet och vill ta ansvar också för människor som har det sämre ställt. Det tycker jag är en så stor fråga när vi har en regering som verkar vara ganska hänsynslös.
– Däremot finns det frågor, till exempel när det gäller småföretag och en del andra frågor som vi är mer överens med borgerligheten det stämmer, men solidaritetsfrågorna är väldigt viktiga.
M: Friskolor är väl också ett sådant exempel. Lars Ohly skulle - om han hade möjlighet - riva upp friskolereformen. Friskolor - ligger er varmt om hjärtat?
– Det är det, vi har varit med och infört förändringar i Sverige som innebär att vi har betydligt fler friskolor. Det har lett till att ny pedagogik har kommit in och människor har möjlighet att välja i större utsträckning.
M: Allt det som du har lyft fram som bra är saker som Lars Ohly har lyft fram som dåligt. Det vill säga, ni har en ganska olika syn på människor…
– Ja, det kan man nog säga.
M: Men det är ändå med Ohly och Vänsterpartiet som du helst vill regera?
– Ja, helst skulle jag ju vilja regera med Miljöpartiet bara… men man får nog räkna med att man får kompromissa i politiken.
L: Ute i kommunerna, är det 50-50, om MP samarbetar med Socialdemokraterna eller med de borgerliga. Inom socialdemokratin finns det vissa som är livrädda för att ni är ”olydiga”. Er ideologi är att ni samarbetar med dem som ger er mest?
– Vi försöker anta en annan dimension än den här höger-vänster-dimensionen i politiken. Jag tycker att det har varit rätt, men det finns inte någon ideologisk sak som säger att vi ska vänta tills efter valet och att bestämma vilket bud som är bäst.
L: Är inte det lite jobbigt att samarbeta med ett så toppstyrt parti, som Socialdemokraterna?
– Jo, men ibland är det bättre att samarbeta med någon som står för vad man säger, man vet att det blir så.
L: Toppstyrning, är det ett måste, när man ska ingå i en regering?
– Det finns ett problem. När man hamnar i förhandlingar mellan flera olika partier, är det väldigt svårt att klara den demokratiska processen i varje enskild fråga. Då blir det lite svårare att ta sina beslut på en partikongress.

OM JOBB OCH NÄRINGSLIV

M: Det här med friåret. Hur viktigt är det att man går hemma ett år…
– Som arbetsmarknadsåtgärd, skapar friåret rörlighet på arbetsmarknaden. En annan fördel är att en hel del av de som får friår satsar på att studera, starta företag eller ta hand om sina föräldrar och gör en samhällsnytta på det sättet.
M: Men det måste finnas mer effektiva sätt att bota långtidsarbetslösheten, än att betala människor för att sluta jobba.
– Ja, det är ju inte självklart. Men om du har en arbetslös som kostar samhället ganska mycket och om den som tar en paus i arbetslivet får en lägre ersättning än vad den som tidigare var arbetslös fick, behöver det inte bli kostsamt.
M: Är inte det en väldigt statisk syn på arbetsmarknaden? Att en ska ut och en ska in?
– Jo, men det här inte är vår enda lösning. Vill satsa på utbildning, vi måste satsa våga investera och förändra Sverige och skapa jobb på det sättet. Våra åtgärder för att minska arbetslösheten handlar inte om att vi vill införa friår, det är en liten del.
L: Arbetstidsförkortning vore ett sätt att sticka ut hakan. Varför vågar ni inte driva det?
– Jag tror att långsiktigt är det viktigt. Men i dag är inte det möjligt. Vi kan inte med politiska beslut gå emot hela fackföreningsrörelsen till exempel.
L: Men ni går ju emot när det gäller bensin, diesel och så vidare…
– Men det här är ju en arbetsmarknadsfråga. Ska man få till en förändring i Sverige måste det finnas ett samspel mellan politiken och facken. Vi kan inte göra det mot fackföreningarnas vilja, då gör de avtal som stoppar förändringarna.
M: Men hela idén om förkortad arbetstid måste ju bygga på tillväxt, för det är först när vi tjänar mer pengar och är mer effektiva som vi kan gå ner i arbetstid?
– Ja, att man tar ut en del av den ekonomiska utvecklingen i en sänkt arbetstid under ett antal år.
M: Ja, men det kan ju var och en få bestämma själva. Men när du säger att du inte är emot bättre ekonomi, jag läser högt ur ert partiprogram: ”…vi anser därför att tillväxt i konventionell mening varken är möjligt eller eftersträvansvärt”
– Men tillväxt är också att vi använder mer resurser. Det blir en fördumning av samhället, att man bara pekar på ökad ekonomisk tillväxt som det som gör samhället bättre.
L: Att höja arbetsgivaravgiften, på vilket sätt bidrar det till att ge ungdomarna fler jobb?
– Nej, det hjälper inte till att ge fler jobb, men den lösning som regeringen gjort med sänkta arbetsgivaravgifter till alla som har anställt ungdomar, har blivit ett bidragssystem till McDonalds’. Vårt alternativ, där man ger en sänkning till dem som nyanställer, är mycket effektivare.

OM TRYGGHETSSYSTEMEN

L: Jag ramlade nästan baklänges när jag hörde att ni ville slå ihop försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Med tanke på hur illa försäkringskassan fungerar i dag, när den har blivit en storskalig central myndighet. Då vill ni göra en ännu större?
– Ett av de stora problemen är att människor hamnar emellan de olika myndigheterna. Kommunen försöker skicka till arbetsförmedlingen eller till försäkringskassan, och försäkringskassan försöker skicka till arbetsförmedlingen, så man måste försöka ta ett helhetsgrepp, det tycker jag är helt nödvändigt.
L: Men nu var det ju de rödgröna som började centraliseringen av Försäkringskassan, det var ju inte den här regeringen.
– Ja, det var den förra regeringen, Socialdemokraterna, men det är den här regeringen nu som har sett till att det blir system så att man till och med åker ut ur sjukförsäkringen.

SLUTORD

"Miljöpartiet har gott självförtroende och stark medvind. Jag gillar deras demokratisyn med oroas av miljöpolitiken som bygger påundergångsteorier och gör kampen för ett bättre klimat till en börda. Är dulågavlönad, sliter med höga elräkningar och är beroende av bilen blir det tuffti miljöpartiets samhälle." LOTTA GRÖNING

"Peter Eriksson är en ärlig politiker. Han vill verkligen svara korrekt. Han är nog så långt bort från slingrande politiker man kan komma.  Det är svårt att inte gilla honom. Men hans ärlighet gör att man ser luckorna i det politiska budskapet. Det gör nog han själv också."  MARIE SÖDERQVIST

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag