Så får du hjälp

Psykisk ohälsa bland unga ökar

”De bär en större börda på sina axlar”

Var femte ung flicka i årskurs nio har någon gång skadat sig själv medvetet. Andelen unga som mår dåligt ökar och fler måste äta psykofarmaka för att klara vardagen.

Depressioner, ångest och adhd-diagnoser präglar många unga människors liv och får stora konsekvenser även i vuxen ålder.


Var tionde ung kvinna i åldergruppen 18-24 har någon gång tvingats söka hjälp för sitt psykiska mående, motsvarande siffra för unga män i samma åldergrupp är sju procent. Även bland ännu yngre märks den psykiska ohälsan tydligt. 20 procent av alla flickor i årskurs nio, och nästan lika många av pojkarna, har någon gång skadat sig själva medvetet.

Vissa menar att ökningen av den psykiska ohälsan beror på att unga i dag är känsligare, andra att fler vågar prata om psykisk ohälsa och att de därför syns i statistiken. Men är det verkligen så enkelt? Inte om man ska tro den stora utredning som Socialstyrelsen presenterade 2013. I den dras slutsatsen att psykisk ohälsa bland unga faktiskt ökar och likaså de allvarliga psykiska sjukdomarna.

Data visar att ohälsan ökar

– Allt visar på att den psykiska ohälsan ökar. Det framgår både när unga själva rapporterar kring sin psykiska ohälsa, och när man samlar in data från till exempel sjukhus, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet samt chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP).

Danuta Wasserman. Foto: DAVID GIMLIN

– De som i ung ålder i olika enkäter rapporterat om psykisk ohälsa måste i större uträckning söka vård och behandling senare i livet.

Den ökade psykiska ohälsan verkar alltså inte bero på ökad öppenhet, utan faktisk ohälsa och sjukdom.

Varför fler unga mår dåligt är, enligt Danuta Wasserman, svårt att svara på. Enligt de rapporter som finns är det svårt att urskilja just varför, men det är tydligt att utvecklingen finns världen över och i alla samhällsgrupper.

”Allt går väldigt fort”

Danuta Wasserman tror att den globala värld vi lever i kan vara en bidragande faktor. Unga är inte längre isolerade, menar hon. De påverkas kulturellt och ekonomiskt av omvärlden och andras lidande ligger närmare till hands.

– Ungdomar är väldigt kloka och reagerar på sådant de ser. De bär i dag en större börda på sina axlar. Allt går väldigt fort och unga tar till sig mer än vuxna någonsin kan föreställa sig.

Viktigt att prata om det

De diagnoser som ökar mest bland unga är missbruk, depressioner och ångestsjukdomar. I dag får många diagnoser ställda, men det finns också de som aldrig får svar på varför de mår dåligt och därför inte heller får den hjälp de behöver.

Personer som i ung ålder drabbas av psykiska besvär löper större risk att bli ännu sjukare när de blir äldre. Chansen att de utbildar sig efter gymnasiet minskar och likaså deras förmåga att klara sig ekonomiskt. Många har svårt att få jobb, dels på grund av bristande utbildning, men också för att de har svårt med relationer.

”Men det räcker inte bara att prata”

Dessa ungdomar är utsatta på mer än bara ett sätt och trots att vi i dag vet mer om psykisk ohälsa än någonsin är det fortfarande tabu att prata om. Något som leder till ännu mer lidande. Men hur gör vi det lättare att leva med psykisk sjukdom, förutom det givna i att ge rätt vård?

Danuta Wasserman menar att en av de allra viktigaste sakerna man kan göra för att minska psykisk ohälsa är att prata mer om det. Det är så kunskap sprids och tabun försvinner.

– Men det är också väldigt viktigt att man får den hjälp man behöver i form av vård och behandling. Det räcker inte bara att prata.

Finns metod som hjälper

Redan i dag finns verktyg som kan förebygga psykisk ohälsa hos unga. Enligt Danuta Wasserman är det skolan man ska fokusera på, eftersom det är framför allt där unga tillbringa sin tid.

Tillsammans med andra forskare presenterade hon nyligen en metod som har visat sig vara väldigt effektiv för att förebygga psykisk ohälsa. Genom att låta 11 000 europeiska ungdomar i tio olika EU-länder ha psykoterapi i skolan en timme i veckan lyckades man minska självmordsförsök och svåra självmordstankar med 50 procent.

– Vi lät eleverna få makten över sin egen hälsa. Vi pratade om vad psykisk ohälsa är och hur man hjälper sig själv och andra, berättar Danuta Wasserman.

Genom att låta ungdomarna rollspela fick man dem att förstå psykisk ohälsa på ett helt nytt sätt. De fick spela upp redan givna exempel för varandra, för att undvika att blotta för mycket av sig själva.

– Ett exempel kunde vara att någon spelar att personens föräldrar skiljer sig. Sedan hjälper klassen personen med olika typer av lösningar, samtidigt som en utbildad instruktör hjälper till och guidar.

Psykofarmaka

Nio procent av alla unga kvinnor behövde under 2011 psykofarmaka. Motsvarade siffra för unga män är sex procent.

Den vanligaste psykofarmakan som skrivs ut till unga i Sverige i dag är: antidepressiva, antipsykotiska, ångestdämpande, sömnmedicin, mot bipolär sjukdom och adhd-läkemedel.

Självskadebeteende

21 procent av flickor i årskurs nio har rapporterat att de någon gång har skadat sig. Detta enligt en doktorsavhandling som lyfts fram i Läkartidningen. Motsvarande siffra för pojkar är 16 procent.


Är du också ung och lider av psykisk ohälsa? Var med och hjälp oss bryta tabut!

Det ska inte vara något att gömma och skämmas för. #vågaberätta – dela dina erfarenheter och din historia.