Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Magnus, 43, kan bli historisk efter bilden

Den helt unika halon syntes på fredagen i Borlänge. Foto: Magnus Edbäck
Magnus Edbäck är en av många i Borlänge som förevigat det unika ljusfenomenet. Foto: Privat

Magnus Edbäck, 43, tyckte solen lyste upp himlen fint och tog en bild. 

Det visade sig snart att han fångat ett helt en unik halo – som nu kan bli uppkallad efter honom. 

– Det är otroligt häftigt, säger han. 

Nu efterlyser SMHI fler bilder från ljusfenomenet i Borlänge.

Har du sett något liknande?

Ett helt nytt halo-fenomen har upptäckts i Sverige. 

Det var i fredags som 43-årige Magnus Edbäck satt och åt lunch med sin dotter hemma hos sina föräldrar i Borlänge när hans mamma såg att det lyste vackert på himlen, berättar Magnus Edbäck. 

– Jag tyckte halon såg ut att vara större och mäktigare än jag sett tidigare så jag gick och hämtade kameran. Sedan, eftersom jag är lite nördig, så laddade jag upp bilden på ett astronomiforum på nätet och fick snabbt respons, berättar han. 

Magnus Edbäck från Borlänge fångade den unika halo-formationen på bild. Foto: Privat

Helt unik haloformation

Kunniga i området tipsade honom att skicka vidare bilderna till experter och engligt haloexperter i Storbritannien,  Finland och Frankrike som analyserade bilden finns där en halokomponent som inte tidigare observerats. Alltså en helt unik haloformation.

– Det här är riktigt häftigt. Tog kanske ett dygn innan jag förstod helheten och storheten i det. Det var otroligt mäktigt, säger Magnus Edbäck.

Det tycker även SMHI:s klimatolog Weine Josefsson.

– Halofenemen kan man se lite då och då när det är kallt och luften är full med pyttesmå iskristaller som bryter ljuset så det ser ut som att ljuset kommer från vissa riktningar. Tittar man ofta kan det vara 100-200 dagar per år man kan se en halo-komponent. Men att se det här som man sett i Borlänge, det är inte ofta! Jag är lätt avundsjuk, minst sagt, säger han.

 

Melis Johnsson fick en riktigt dramatisk bild av halofenomenet. Foto: Privat

LÄS MER: Prognos: De får snö på julafton

Exakt hur de ljuset bryts beror på hur iskristallerna ser ut. Det som är unikt med fredagens halokomensation är de bisolar som syns på varsinn sida av det starka ljuset ovanför solen, inringar i rött på bilden nedan. 

– De syns kanske inte tydligt med blotta ögat, men de finska experterna har kunnat jobba med bilden för att få fram dem och något liknande har vi inte sett tidigare, säger Weine Josefsson.

Bilden bearbetad av finskaTaivaanvahti. Foto: Magnus Edbäck

LÄS MER: Klimatlarmet: Då kan jorden bli obeboelig

Snökanonen bakom fenomenet

Troligen är det snökanoner på en skidanläggning nära Borlänge som skapat den unika formationen.  

– För den som är lite nördig i det här är det ju häftigt. För det finns inte så många sätt som en halo kan bildas. Men i och med snökanoner har man hittat allt fler, säger Weine Josefsson. 

Nu efterlyser SMHI flera bilder från samma dag i Borlänge. På mindre än ett dygn har de fått flera hundra kommentarer varav många av dem bilder på solen. 

Framför allt är det bilder där fotografen har solen i ryggen som de vill åt, i hopp om att se de unika bisolarna bättre. 

En annan som passade på att föreviga ljuset var Borlängebon Micaela Tornemalm. Foto: Privat

Kan namnges efter Borlängebon

Magnus Edbäck ångrar att han inte tog fler bilder på halon, men hade ingen tanke på att han förevigat någonting unikt, säger han.

Men halon kan uppkallas efter honom.

Någon kommité för till vad halos ska namnges finns inte. Men Weine Josefsson förklarar att det är en europeisk tradition att namnge dem efter den första observatören, så det kan bli Edbäck’ parhelia eller på svenska Edbäcks bisolar. 

– Det vore fantastiskt roligt och spännande om halon uppnämns efter mig, så klart! säger Magnus Edbäck. 

Lena Perés såg också den unika halon på fredagen. Foto: Privat

 

Halo namngivits efter svensk en gång tidigare

Under den norsk/brittiska/svenska antarktisexpeditionen 1949-1952 upptäckte svensken Gösta Hjalmar Liljequist (senare professor i meteorologi i Uppsala) ett helt nytt halofenomen, Liljequists bisolar.

 

Källa: SMHI  

 

https://www.facebook.com/SMHI.se/photos/a.222637334444345/2466481676726555/?type=3&theater