Snösmältning och kraftig nederbörd har bidragit till att vårfloden i den nedre delen av Torneälven – och i biflödet Muonioälven – i helgen nådde extremt höga nivåer.
De enorma vattenmassorna har orsakat stor förödelse. Bilder visar hur mark, skogsområden och byggnader i nedre Tornedalen ligger under vatten, och hur vägar har blivit oframkomliga.
Vårfloden i Torneälven har kulminerat
Men nu har vattenflödena kulminerat, enligt SMHI.
– Enligt vår senaste hydrologiska prognos ser flödena ut att ha kulminerat i hela Torneälven. Vattennivåerna är kvar på en hög nivå och är långsamt avtagande under veckan, säger Sara-Sofia Asp, vakthavande hydrolog vid SMHI, i en kommentar.
Det har tidigare pratats om vårfloden 1968. Den har gått till historien som den högsta sen flödesmätningarna i Torneälven startade.
Årets vårflod har nått ungefär lika höga vattenflöden, enligt SMHI. Vid vissa mätstationer har den till och med slagit rekord. Till exempel vid Kallio i Muonioälven, där flödet har kulminerat på 1 920 kubikmeter per sekund jämfört med 1 718 kubikmeter per sekund för 55 år sen.
Vid mätstationen Kukkolankoski i Torneälven har vattenflödet kulminerat strax under 1968 års rekordflöde på 3 700 kubikmeter per sekund 1968.
SMHI:s varningar ligger kvar
SMHI betonar att vädret påverkar snösmältningen och att läget därför kan förändras. De röda varningarna för översvämningar i Övertorneå och söder om Juoksengi samt för höga flöden i nedre Torneälven ligger kvar tills vidare.
Röd varning är den allvarligaste typen av varning och innebär att det finns risk för ”mycket allvarliga konsekvenser för samhället”.
