Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Forskaren: Så påverkar decembermörkret dig

Meteorologen om prognosen framöver.
Ett grått Göteborg.
Foto: Alex Ljungdahl
Solen har inte visat sig på hela december.
Foto: Läsarbild / Läsarbild

Noll. Så många soltimmar har invånarna i Stockholm och flera andra svenska orter fått i vinter. Och mörkret har flera negativa effekter för hälsan, säger Arne Lowden, som forskar på sömn och ljus.

Känner du dig hängig i vintermörkret? Då är du inte ensam. En normal vinter brukar ungefär hälften av alla svenskar känna energibrist, berättar Arne Lowden, docent på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Nu är det dessutom extra mörkt. Låga och regntunga moln gör att många av oss inte ens har sett skymten av solen under hela december. Dessutom är det ovanligt lite snö, och snödrivor reflekterar ljus mycket bättre än barmark.

Den där dagliga dosen av dagsljus känns allt mer som en bristvara, vilket är synd eftersom den är viktig för hälsan, förklarar Arne Lowden.

För de flesta av oss styr ljuset dygnsrytmen, så att vi blir pigga på dagen och trötta på kvällen. Det bidrar till att vi sover som vi ska och mildrar depressioner. Men när vi får för lite ljus upplever många något som liknar jetlag.

– De symptom som man då får se är en ökad trötthet dagtid och ökade sömnstörningar under sovperioden. Man kan säga att ljuset påverkar hormonspelet i kroppen, som då reglerar dygnsrytm, vakenheten och humöret, säger Arne Lowden.

”Söker oss till fet mat”

Mörkret påverkar också våra kroppar på fler sätt, förklarar han. Med kortare dagar och svagare ljus får vi en starkare impuls att kasta oss över julgodiset.

– Vi kan känna att vi får ett ökat sockersug och söker oss till fet mat. Många lägger på sig och ökar i vikt under den här perioden. Vi har kvardröjande drag från det som vi ser bland djur, man lägger på sig energilager inför vinterperioden.

Så hur gör vi tillvaron lite ljusare i dessa tider? Arne Lowden menar att vi först och främst ska försöka gå utomhus. Även om ljuset känns blekt och grådaskigt så är det ändå mycket bättre än det elektriska ljuset inomhus. Och helst ska vi göra det på morgonen.

– Vi behöver den där dosen med dagsljus för att signalera till hjärnan att dagen har börjat. Annars kan det finnas kvardröjande tröghet, säger Arne Lowden.

Ljusterapi kan fungera

Vintern blir dessutom ännu mörkare i och med pandemin. Dels är resor till ljusare platser inställda, dels och än mer akut innebär hemarbetet att många går miste om sin ranson med dagsljus.

– Det normala är att vi i alla fall får utomhusljus i samband med att vi går till arbete och skola, men under pandemitider kan det bli så att det här uteblir, säger Lowden.

 Om dagsljuset inte går att ordna på annat sätt, försök att jobba så nära ett fönster som möjligt, tipsar han.

– Fönstret släpper bara igenom kanske 70 procent av ljuset, så det blir lite mindre effekt. Men å andra sidan är det något att tänka på i pandemitider. 

Ljusterapi med särskilda lampor kan också hjälpa, enligt Lowden.

– Det är en belysning som ger ett vitt sken och som innehåller mycket blå våglängder som är de biologiskt aktiva våglängderna. Jag har själv en ljusterapilampa på mitt skrivbord. Det finns också ljusglasögon som forskningen har prövat på ungdomar med depressiva symptom, och det har varit framgångsrikt.

Se mer

I Kiev i Ukraina har det samtidigt blivit glashalt på vägarna på grund av regn och minusgrader.