Tänk dig att du har väldigt dålig ekonomi. För att hjälpa dig på traven lånar dina föräldrar ut stora summor pengar till dig.
Jättebra, nu klarar du dig ett tag.
Sen vill din kompis, som har ännu sämre ekonomi än du, låna lite pengar av dig. Javisst, säger du, och lånar ut delar av de pengar du fått låna av dina föräldrar.
Men sen vill dina föräldrar plötsligt ha tillbaka sina pengar, och din kompis kan inte betala tillbaka vad hon är skyldig dig.
Om du sen byter ut "föräldrar" mot Europeiska centralbanken och "kompis" mot Greklands banker har du på ett ungefär koll på vad som hänt i Grekland, förklarar Harry Flam, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.
kan inte betala sina lån
Grekland kan helt enkelt inte betala tillbaka sina lån, amorteringar eller räntor.
Och bankernas läge är inte mycket bättre det.
– Nu rusar alla till bankerna och vill ta ut sina besparingar, och det klarar inte bankerna av. De har ju lånat ut privatpersonernas pengar till företag eller den grekiska staten. Hela idén med en bank är att låna pengar och sen låna ut dem till högre ränta för att tjäna pengar. Om människor tar ut sina pengar måste bankerna begära tillbaka det de lånat ut, säger Harry Flam.
Och i stället för att täcka upp hålen i bankernas skattkistor genom att begära tillbaka de pengar de lånat ut till företag eller staten, har de lånat av Europeiska centralbanken, säger Flam.
– Och Centralbanken har hjälpt till. De har lånat ut nästa 80 miljarder. Annars hade det grekiska bankväsendet kollapsat, vilket hade inneburit att folk inte fått ut sina besparingar och löner. Inga betalningar sker ju kontant längre.
Oron för konkurs befogad (och obefogad)
Oron för att Grekland ska "gå i konkurs" är både befogad och obefogad.
– Ett land kan inte gå i konkurs på samma sätt som ett företag, men de kan "ställa in betalningar", som det kallas. Greklands kan inte betala ränta och amorteringar på de lån de har. Normalt vill låntagaren då förhandla om en betalningsplan. Det ligger i både låntagaren och långivarens intresse. Grekland vill visa god vilja så de kan få nya lån i framtiden.
Och varför ska nu grekerna folkomrösta om lånevillkor för ett stödprogram som inte finns längre? Det är ett "smart, kanske lite för smart" drag av Greklands regering, menar Flam.
– Regeringen gick till val på att inte gå med på villkoren som var satta: att inte acceptera mer nedskärningar, att inte höja pensionsåldern och så vidare. Det de hade räknat med var att de kunde säga "nej, vi går inte med på de här villkoren" under förhandlingarna, och sedan låta folket rösta om saken. Utåt skulle de uppmana folk att rösta nej, men egentligen ville de att folket skulle rösta ja.
– Då skulle beslutet vara folkets, och regeringen skulle slippa bryta sina vallöften – de skulle ju bara göra det folket ville. Genom det skulle de slippa att parlamentsledamöter kunde hoppa av, och därigenom undvika ett regeringsskifte.
Flam tror att det här draget genomskådades av Euroländernas finansministrar, och att det var därför de drog in sitt stödlåneprogram.
– Alla fattade det. Och nu är vi i en situation där vi inte vet om centralbanken kommer att hålla de grekiska bankerna under armarna i morgon. Vi vet inte heller vad euroländerna skulle vara villiga till om folkomröstningen skulle visa att det grekiska folket säger ja till att gå med på villkoren för stödlåneprogrammet, säger Flam.
Läs mer om krisen i Grekland här
