Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Utskällda förslaget blir verklighet – efter 16 år

Lars Leijonborg valnatten 2002. Foto: ROBBAN ANDERSSON
Universitetslektor Maria Rydell, Stockholms universitet Foto: PIA NORDIN
Professor Tommaso Milani, Göteborgs universitet Foto: GÖTEBORGS UNIVERSITET

Aftonbladets ledarsida anklagade honom för ”röstfiske i grumliga vatten” och menade att hans parti var på väg ”huvudstupa rakt in i konservatism”.

Den tidigare L-ledaren Lars Leijonborg får nu efter 16 år igenom sitt kontroversiella förslag om språktest för invandrare – och ser det som en revansch.

Den gamle ”Leijonkungen” spinner som katten som just har svalt kanariefågeln. Lars Leijonborg är mycket nöjd.

Hans förslag om språktest för invandrare som söker medborgarskap har skällts ut, hånats och avvisats sedan 2002. Både av kollegerna i alliansregeringen och av de rödgröna. Och av forskare som säger att test inte underlättar integration utan tvärtom kan utestänga människor.

"Känns som revansch"

I dag finns det med som nummer 41 på 73-punktslistan i den överenskommelse mellan S, C, L och MP som utgör grunden för Stefan Löfvens nya regering. Och det har dessutom brett stöd i riksdagen.

– Det känns mycket bra, som en revansch. Efter 16 bortkastade år är det ändå bra att det kommer. Det handlar inte bara om den här enstaka frågan, vi kan vidga till den integrationspolitik som har förts, säger Lars Leijonborg, ledare för Folkpartiet, numera Liberalerna, 1997–2007.

– Förslaget framställdes som rasistiskt. Det var oerhört omskakande, ett trist försök att döda debatten. Språkkrav finns över hela världen, i nästan alla EU-länder, säger han.

Lars Leijonborg lanserade idén om språktest i valrörelsen 2002. Det blev en omedelbar succé. Partiet gick på några månader från cirka fyra procent i opinionen till 13,4 procent i valet, ett resultat man sedan dess inte har varit i närheten av. Partiledaren blev efter sin framgång hyllad som ”Leijonkungen”.

Anklagelser om rasism

Samtidigt var kritiken stark. Folkpartiet anklagades för ”röstfiske i grumliga vatten”, för att spela på rasistiska och invandringsfientliga stämningar. Språkforskare dömde ut förslaget och sade att det inte finns några bevis för att språkprov ökar integration och språkkunskaper.

Inte heller när Folkpartiet kom i regeringsställning efter alliansens seger 2006 genomfördes förslaget.

– Mina kamrater i regeringen vägrade. Det var en av de hårdaste konflikterna i alliansregeringen. Nu senast stod det på Moderaternas valaffischer att språkkrav i svenska är självklart. Men det var inte självklart för den tidigare M-ledaren och statsministern, säger Lars Leijonborg.

S-regering genomför

Nu genomför alltså en S-ledd regering Liberalernas gamla förslag. Så här lyder punkt 41 i ”Utkast till sakpolitisk överenskommelse”:

”Språkkrav för medborgarskap. Vi vill stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Därför ska ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap vara ett krav för medborgarskap i Sverige. Där det föreligger särskilda skäl ska språkkunskaper kunna prövas i andra former.”

Många länder har krav på språkfärdighet för medborgarskap. USA, Kanada, 36 av de 47 medlemmarna i Europarådet, alla nordiska länder utom Sverige.

Många länder har språktest

Några länder som Danmark, Nederländerna och Tyskland ställer höga krav. I andra länder varierar svårighetsgraden. I USA måste man klara prov i både engelska och samhällskunskap.

– Det finns inget samband mellan språktest och integration. Varje test är exkluderande, utestängande, inte inkluderande som det heter i partiernas utkast. Integration förbättras om vi har kvalitativ undervisning som är anpassad till invandrares olika behov och förutsättningar, säger Tommaso Milani, professor i flerspråkighetsforskning vid Göteborgs universitet.

– Språktest kan slå tillbaka väldigt hårt mot dem mest behöver det skydd som medborgarskap innebär. De som har sämst förutsättningar att klara ett prov. Deras språk skiljer sig mycket från germanska språk som svenska, de har flytt från krigsområden, de har traumatiska upplevelser, säger han.

"Viktigt symbolvärde"

Hans kollega Maria Rydell, universitetslektor i nordiska språk vid Stockholms universitet, är inne på samma linje. De båda kritiserade skarpt förslaget om språktest i en debattartikel i Svenska Dagbladet nyligen.

– Många länder använder språktest för medborgarskap som ett migrationspolitiskt verktyg för att visa att man ställer krav. Det har viktigt symbolvärde. Ju högre krav man har desto mer utestängande blir proven för dem som har svårt att klara dem, säger Maria Rydell, som skrivit en avhandling om språktest inom utbildningen Svenska för invandrare (SFI och också arbetat som SFI-lärare.

– Man säger att språktest ökar motivationen och ger en bild av att folk inte är tillräckligt motiverade. Jag har inte träffat någon invandrare som inte vill lära sig svenska och som inte ser språkfärdighet som en förbättring av sitt liv och arbete, säger hon.

Verkat länge för språktest

Liberalernas integrationspolitiska talesperson, riksdagsledamoten Gulan Avci, har länge verkat för att språktest ska införas. Hon säger att det inte handlar om symbolpolitik samt att språktest bara är en del av de åtgärder som behövs för att få bukt med integrationsproblemen – men att test sätter ”språkets betydelse för integration i centrum”.

Gulan Avci säger att hon ska ”hålla ögonen på regeringen” så att frågan om språktest inte kommer bort bland alla utredningar som ingår i fyrpartiöverenskommelsen.

– Jag ska hålla koll så att det här inte hamnar i långbänk. Det är glädjande att vi nu går från ord till handling efter 16 års diskussion om språktest. Jag ska bevaka väldigt noga att det nu verkligen genomförs, säger hon.

Riksdagledamoten Gulan Avci (L), en av dem som drivit frågan om språkkrav för medborgarskap. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Nyligen undersökte Demoskop på uppdrag av Expressen nyligen vad väljarna anser om 18 av de sakpolitiska förslagen i fyrpartiöverenskommelsen. Det visade sig att 77 procent av väljarna är positiva till att införa kunskapstest i svenska och samhällskunskap för medborgarskap.

Peter Santesson, chef för opinionsanalys på Demoskop, kommenterade:

– Det är en fråga som skapat mycket debatt, men bland väljarna är det bara bland V- och MP-sympatisörerna som det finns ett tydligare motstånd. Man får säga att det här är ett förslag som nog varit mer omstritt i debatten än det är bland allmänheten.

 

Språkkrav i de nordiska länderna

FINLAND

För att få finskt medborgarskap krävs ”tillräckliga språkkunskaper” i tal och skrift i svenska eller finska, vilket visas genom att avlägga Allmän språkexamen på mellannivå, minst färdighetsnivå 3.

DANMARK

I Danmark finns ett prov för medborgarskap och ett annat för permanent uppehållstillstånd. Det krävs godkänt resultat i Prøve i Dansk 3 för medborgarskap och Prøve i Dansk 2 för uppehållstillstånd.

NORGE

För medborgarskap och permanent uppehållstillstånd måste man bevisa att

man gått en norskkurs i 550 timmar och 50 timmar samhällskunskap eller uppvisa ett provcertifikat från Norskprøve 2 (nivå A2) eller Norskprøve 3 (nivå B1).

Källa: Maria Rydell, Stockholms universitet

ISLAND

För medborgarskap krävs godkänt i ett språkprov. Svårighetsgraden är den lägsta, A1, enligt Europarådets nivåskala.

Utdrag ur en fråga (i svensk översättning):

Källa: Språktidningen 

Maria är från Spanien. Hon är bosatt på Island. Hon har bott på Island i tolv år. Maria har en isländsk man som heter Finnur. De har tre barn. Deras dotter heter Soffía och är tio år. Deras söner heter Tómas, åtta år, och Jón, sex år.

1. Varifrån kommer Maria? Hon kommer från …

A. Italien B. Irland C. Spanien D. Sverige

2. Hur länge har Maria bott på Island?

A. 10 år B. 12 år C. 15 år D. 20 år

3. Vad heter Marias man? Han heter …

A. Finnur B. Jón C. Tómas

4. Hur många barn har Maria?

A. 1 B. 2 C. 3 D. 4