Utrikesfödda kvinnor diskrimineras av AF

Många utrikesfödda kvinnor står utanför den svenska arbetsmarknaden och därför har regeringen beslutat att de ska prioriteras.

Trots det halkar de efter.

De får inte jobb i samma utsträckning som de utrikesfödda männen och uppgår nu till över 100 000 personer – den största gruppen arbetslösa i landet, rapporterar Kalla Fakta. Efter två år i Sverige har 41 procent av männen fått jobb, men för kvinnor är siffran bara 18 procent.

Och utvecklingen ser ut att gå åt fel håll: gapet har ökat de senaste åren.

Kvinnors arbetslöshet kostar miljarder

Detta kostar den svenska staten stora mängder pengar i form av förlorade skatteintäkter. Om de utrikesfödda kvinnorna skulle jobba i samma utsträckning som kvinnor födda i Sverige skulle statskassan öka med 37 miljarder kronor, enligt regeringens beräkningar.

Problemet brukar ofta förklaras med ”traditionella könsroller”. Att de utrikesfödda kvinnorna inte vill jobba, att de väljer att vara hemma och ta hand om barn och hushåll i stället.

Men den förklaringen ger inte hela bilden, enligt Kalla Fakta, som har pratat med flera arbetssökande kvinnor och gått igenom Arbetsförmedlingens egen statistik.

Diskrimineras av Arbetsförmedlingen

Enligt programmet diskrimineras kvinnorna av Arbetsförmedlingens handläggare. De har färre kontakter med handläggarna, har svårt att komma i kontakt med handläggarna och får ta del av mindre arbetsnära insatser – som praktik, nystartsjobb och arbetsmarknadsutbildning – än männen.

Och fenomenet är inget nytt, redan i en statlig utredning 2012 konstaterades det:

”Könsstereotypa föreställningar om kvinnor och män innebär i dag att kvinnor för sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden”.

Trots det har ingenting hänt.

”Får allvarliga konsekvenser”

– Det får väldigt allvarliga konsekvenser när fördomar, stereotypa bilder i samhället, färgar vilket stöd de här kvinnorna får från en svensk myndighet, säger Jenny Andersson, arbetsmarknadsexpert på paraplyorganisationen Sveriges kvinnolobby, i Kalla Fakta.

Hon fortsätter:

– Det är extra viktigt att det här blir en fråga för ledningen på Arbetsförmedlingen och för politiken, att man bestämmer hur de resurser man har ska användas.

– Arbetsförmedlingen har fått många år på sig att göra något åt detta men ändå ser vi inga resultat.

Enligt Jenny Andersson måste resurser och insatser öronmärkas specifikt för de utrikesfödda kvinnorna.

Så svarar Arbetsförmedlingen

Eva-Lisa Höglund är direktör för arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Hon säger att de länge har vetat om hur läget ser ut – men att myndigheten inte har ”bottnat i” vad som är de underliggande orsakerna till att utrikesfödda kvinnor har så svårt att få jobb, eller vad de ska göra år det.

När Kalla Faktas reporter Camilla Ziedorn påpekar att flera utredningar visst har pekat ut orsaken – könsstereotypa fördomar – svarar Eva-Lisa Höglund:

– Det vi har jobbat med vad gäller fördomar är att vi har gjort utbildningsinsatser för all vår personal, tagit fram en handlingsplan och startat projektet jämställd etablering.

– Självklart vi vill inte att det ska se ut på det här sättet.

Kalla Fakta sänds i TV4 och på TV4 Play klockan 20.00 måndagen den 3 februari.