Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Utredningen föreslår lagändring – fler utvisade kan få stanna i Sverige

I flera reportage har Expressen berättat om två palestinska bröder från Libanon. Bröderna kom till Sverige för mer än tio år sedan, och har sedan dess dömts för misshandel, stöld, olovlig körning, rattfylleri, våld mot tjänsteman och en rad andra brott.

I mer än tio år har två palestinska bröder från Libanon begått brott i Sverige.

De har bägge fått flera utvisningsbeslut, men de har fortfarande inte kunnat utvisas.

I många liknande fall är problemet så kallade praktiska verkställighetshinder – en fråga som nyligen utretts av den särskilda utredaren Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.

– Det är en väldigt, väldigt bra utredning, säger Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets talesperson för migration, inkludering och antirasism.

En person med ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut har i regel fyra veckor på sig att lämna Sverige. Många väljer att stanna i landet och leva som papperslösa, men det finns samtidigt en grupp utvisade personer som av rent praktiska skäl inte går att utvisa.

I dessa situationer säger man att det föreligger ”praktiska verkställighetshinder” för utvisningen – att det finns omständigheter utanför den enskildes kontroll som gör utvisningen omöjlig att genomföra.

Ett skäl kan vara att det land som en person ska återvända till inte går att ta sig in i, exempelvis för att gränsövergångarna är stängda. Ett annat skäl kan vara att landets myndigheter helt enkelt vägrar att ta emot den utvisade personen.

Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.

Utredaren: ”En förskjutning i praxis”

En statlig utredning, som lämnades till regeringen i november 2017, föreslår bland annat ett förtydligande av lagstiftningen, för att personer i sådana situationer lättare ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Utredningen leddes av den särskilda utredaren Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet.

– Lagen säger att dessa personer ska beviljas uppehållstillstånd. Vår utredning visar att det är vad lagstiftaren har menat, säger Anna Lundberg.

Enligt utlänningslagen, den lag som reglerar invandring till Sverige, kan praktiska verkställighetshinder vara grund för att en person beviljas uppehållstillstånd.

Anna Lundberg menar att en dom från 2009 i Migrationsöverdomstolen (2009:13) har gjort att både Migrationsverket och migrationsdomstolarna inte tillämpar lagen i detta avseende.

– Det handlar om att det har skett en förskjutning i praxis. Alltså, praxis har successivt förändrat innehållet i lagstiftningen.

”Mycket restriktiv”

Enligt den vägledande domen från 2009 måste en person, för att beviljas uppehållstillstånd på grund av praktiska verkställighetshinder, först själv ha medverkat till fullo för att den egna utvisningen ska kunna genomföras.

Enligt Anna Lundberg visar utredningen att rättstillämpningen efter domen blivit mycket restriktiv, och att det i praktiken blivit näst intill omöjligt för en person att bevisa att han eller hon gjort sitt yttersta för att utvisas.

– Beviskraven har blivit väldigt höga, så det blir oerhört svårt för en enskild person att styrka att det finns praktiska verkställighetshinder i ärendet, säger Lundberg.

– Vi har inte funnit något exempel där man har beviljat uppehållstillstånd av den anledningen. Vi har tittat på närmare 200 domar och 361 beslut från Migrationsverket.  Ett skäl till att vi tittat på beslut från Migrationsverket, är att deras beslut om praktiska verkställighetshinder inte får överklagas. Den berörda personen har inte heller någon rättshjälp i det här stadiet av asylprocessen.

Det finns inga siffror på hur många utvisningar som inte kunnat genomföras på grund av praktiska verkställighetshinder.

Vänsterpartiet: ”Hör Moderaterna prata om skuggsamhällen”

Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets talesperson för migration, inkludering och antirasism. Foto: TOMMY PEDERSEN

Christina Höj Larsen, Vänsterpartiets talesperson för migration, inkludering och antirasism, håller med om slutsatserna i Anna Lundbergs utredning.

– Den är en väldigt, väldigt bra utredning som har så himla viktiga förslag. Det är bara att inse att den här gruppen människor inte kommer kunna utvisas någonstans. Och då är frågan, vad är bäst för samhället? Att de fortsätter leva i ingenmansland, där de dessutom inte har rätt till någon ersättning värd namnet? Och vad tror du att människor gör då?

Höj Larsen delar Anna Lundbergs uppfattning om att Migrationsöverdomstolens avgörande från 2009 tolkas för snävt:

– Ja, tolkningen är snäv. Före den domen så var det praxis att man fick uppehållstillstånd efter fyra år, om man inte kunnat verkställa en utvisning på grund av praktiska verkställighetshinder.

Hon menar att en statslös person i praktiken inte kan visa att han eller hon medverkat till fullo för att den egna utvisningen ska kunna genomföras.

– Hur gör en statslös person det? Jag har pratat med palestinier som säger att ”ska jag skriva till alla världens länder, och fråga om jag får komma dit? Är det då jag har gjort mitt yttersta?” 

– Och i ett samhällsperspektiv är det så otroligt viktigt att lösa den här typen av frågor. Och när jag hör Moderaterna prata jättemycket – i timmar – om skuggsamhällen. Ja, jag tycker sånt här bidrar till det, säger Christina Höj Larsen.

Expressen har även sökt Miljöpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna, som har avböjt intervjuer.

Bröderna från Libanon

I flera reportage har Expressen berättat om två palestinska bröder från Libanon. 

Bröderna kom till Sverige för mer än tio år sedan, och har sedan dess dömts för misshandel, stöld, olovlig körning, rattfylleri, våld mot tjänsteman och en rad andra brott.

 

LÄS MER: Bröderna kan inte utvisas – fortsätter att begå brott 

 

Trots att de fått flera utvisningsbeslut vardera, har de fortfarande inte kunnat utvisas. Eftersom de saknar skyddsskäl i Sverige får de heller inte uppehållstillstånd.

Bröderna är palestinier, men födda och uppvuxna i Libanon.

Statslösa palestinier

Sedan 2014 erkänns staten Palestina av Sverige, så palestinier är inte längre statslösa per definition.

 

En palestiniers skyddsskäl kan därför prövas mot Gaza, men eftersom dess gräns mot Egypten i praktiken är stängd så föreligger det praktiska verkställighetshinder mot att utvisa någon till Gaza. Asylsökande palestinier från Gaza får av den anledningen i regel tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige.

 

Många palestinier är födda och uppväxta utanför Palestina. Dessa personer klassas som statslösa. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR utgör palestinier den största gruppen statslösa i världen.

Statslösa palestinier kan via FN:s organisation för palestinska flyktingar, UNRWA, få intyg utfärdade som styrker att de varit registrerade som flyktingar i olika länder.

Statslösa palestinier som varit registrerade flyktingar i Libanon och sedan tagit sig till Sverige för att söka asyl, kan alltså få intyg av UNRWA i Libanon som styrker att Libanon är deras tidigare vistelseland.

Anledningen till att deras utvisningar inte kunnat verkställas är att Libanon endast tar emot utvisade personer från Sverige som givit sitt medgivande till att utvisas.

Det har bröderna inte gjort. Polisen har eskorterat en av dem till Libanons ambassad i Stockholm, där han har haft möjlighet att ge sitt skriftliga medgivande till utvisningen, men vägrat.

Att man ger sitt medgivande till att utvisas till Libanon innebär inte med nödvändighet att man tas emot i landet.

Polisen: ”Nästintill omöjligt”

Gränspolisen på Nationella operativa avdelningen kommenterar situationen med utvisningar till Libanon i ett mejl, via Angelica Vallgren, pressekreterare hos polisen:

”Det är för närvarande svårt att genomföra tvångsvisa verkställigheter till Libanon, det krävs i princip giltig resehandling utfärdad av Libanons ambassad (laissez-passer) samt medverkan från återvändaren. Libanesiska myndigheter ska också notifieras om personens ankomst. Om personen i fråga inte medverkar, eller nödvändig dokumentation inte finns, är det mycket svårt att genomföra verkställigheter.”

Vidare skriver gränspolisen hos NOA att det blivit svårare att genomföra utvisningar till Libanon på senare tid.

”Att verkställa ärenden till Libanon har under en längre period varit svårt, men de senaste åren har det varit nästintill omöjligt att verkställa ärenden där återvändaren inte medverkar i viss mån. Från polisens sida så har vi en löpande dialog med Libanons ambassad, samt att polisen även kommer placera en återvändandesambandsman i Beirut under året.”

39 500 statslösa

Enligt den särskilda utredaren Anna Lundberg så handlar många fall där det föreligger praktiska verkställighetshinder, om statslösa personer.

– Statslöshet innebär inte självklart att det finns praktiska verkställighetshinder i ditt ärende, det är två olika saker. Men däremot har vi kunnat se, i vår kartläggning, att statslöshet är en genomgående omständighet i de ärenden där det finns praktiska verkställighetshinder, säger Anna Lundberg.

Mellan 2000-2017 har 712 000 personer sökt asyl i Sverige. Av dessa har 39 500 – ungefär 5,5 procent, registrerats som statslösa.

Asylprövning av statslösa

• En asylsökandes skyddsskäl prövas alltid gentemot det land där personen är medborgare.

 

• Eftersom en statslös person saknar medborgarskap, prövas deras skyddsskäl enligt svensk rättspraxis i stället mot det land där de levt innan de kom till Sverige.

 

• Har en person levt i flera länder innan han eller hon kom till Sverige avgörs vilket land skyddsskälen prövas mot av flera saker.

 

• Viktigast är vilket land personen senast levt i, men det spelar också roll hur stark anknytning personen har till andra länder. Om personen exempelvis har familj med uppehållstillstånd i ett annat land än det senaste vistelselandet, kan asylskälen i vissa fall prövas emot det landet i stället.

 

• För att en statslös person ska kunna utvisas till ett tidigare vistelseland krävs att personen kan bevisa den tidigare vistelsen för landets myndigheter. Detta görs vanligtvis med hjälp av olika dokument. Vilken dokumentation som krävs för att en person ska tas emot varierar från land till land.

Skyddsskälen för en person som inte har ett medborgarskapsland, prövas vanligtvis mot det senaste vistelselandet. För att en utvisning av en statslös person ska kunna verkställas, krävs att mottagarlandet tar emot personen. Detta kräver i sin tur att den asylsökande kan uppvisa tillräcklig dokumentation för att styrka att han eller hon tidigare vistats i landet. 

Vissa länder tar inte emot statslösa oaktat vilken dokumentation som uppvisas.

”Varför skulle man välja just Sverige?”

Anna Lundbergs utredning föreslår alltså att bland annat statslösa personer vars utvisningar förhindras av praktiska verkställighetshinder, ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Hon tror inte att detta skulle leda till att fler personer söker sig Sverige:

– När det gäller praktiska verkställighetshinder utanför den enskildes kontroll så är det antalet människor sannolikt inte särskilt stort. Och i stort sett alla länder i hela västvärlden har liknande bestämmelser, varför skulle man då välja just Sverige? Våra förslag kommer inte leda till att en massa människor som enligt lagstiftaren inte ska få uppehållstillstånd i Sverige kommer att få det, säger Anna Lundberg.

Expressen har sökt representanter för Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen, som inte har haft möjlighet att lämna någon kommentar.