Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Utredaren: Regeringen skyllde på ekonomin

2014: VÄSTMANLAND BRINNER. Skogsbranden i Västmanland var den dittills värsta som drabbat Sverige. Utredaren Aud Sjökvist misstänker att hon blev sparkad för att regeringen ville tysta ner hennes kritik. Foto: JENS L'ESTRADE
2018: SKOGSBRÄNDER I DALARNA, JÄMTLAND OCH GÄVLEBORGS LÄN. Sommaren bedöms vara den varmaste på över 260 år. Torkan är extrem och delar av Sverige står i lågor. Foto: MATS ANDERSSON / TT NYHETSBYRÅN

Den sparkade skogsbrandsutredaren Aud Sjökvist misstänker att regeringen avbröt hennes utredning för att tysta ner kritik.

– Jag vet inte om man förstod att jobbiga uppgifter skulle komma fram, säger Sjökvist.

Den nya utredningen blev fyra gånger dyrare – och föreslog tre nya utredningar.

Under ett möte på justitiedepartementet den 17 november 2014 framförde den särskilda utredaren Aud Sjökvist hård kritik mot krishanteringen under skogsbranden i Västmanland.

– Jag rapporterade om mina preliminära fynd och slutsatser. Och det var ju inget positivt jag hade att berätta då, säger hon.

Sjökvist slog bland annat fast att räddningstjänsten fått två olika platsangivelser av SOS Alarm och att de därför blivit 40 minuter försenade till branden. Under den tiden hann den växa sig 250 gånger större än den var vid larmtillfället.

SOS Alarm menar att de inte gett två platsangivelser.  

– Utredningen gav dock felaktig bild av det inledande händelseförloppet, säger Gunnar Bergström ansvarig för 112-tjänsten på SOS Alarm. 

– Det är visserligen sant att vi satte två olika närliggande positioner för branden. Men endast en av dessa positioner, den rätta, distribuerades till räddningstjänstens fordon som trots detta hamnade på fel plats. Vid en testkörning som räddningstjänsten själva gjorde i efterhand visade det sig att båda dessa positioner ledde fel, helt enkelt därför att kartorna i räddningstjänstens fordon inte visade rätt väg. Den aktuella vägen, där skogsmaskinen som av misstag antände branden stod, fanns inte med deras kartor. SOS Alarm orsakade alltså inte förseningen. Denna information har även framförts till utredningen, men eftersom dess resultat inte skickades på remiss så inkluderades inte heller SOS Alarms förtydliganden.

Sex veckor efter mötet på departementet fick Sjökvist beskedet att hennes utredning skulle läggas ner.

– Jag fick ett telefonsamtal när jag kom tillbaka från julledigheten där man sa att de behövde frigöra resurser i budgeten. Det var den enda förklaring jag fick – att det var av ekonomiska skäl.

Sparkade skogsbrandutredaren Aud Sjökvist. Foto: Privat

”Tysta ner”

Hon misstänker att den egentliga anledningen var att regeringen ville tysta ner hennes kritik.

– Man kanske hoppades kunna tysta ner det, men det är spekulationer från min sida, säger Aud Sjökvist.

Sjökvist fick uppdraget att utreda skogsbranden av alliansregeringen den 14 augusti 2014, medan skogen i Västmanland fortfarande brann.

Den dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M) var med och fattade beslutet.

– Den nya regeringen lade ner flera stora, viktiga utredningar för att man ville bestämma över utredningsanslaget. Det där var ju väldigt dumt, för skälet till den här utredningen var ju den väldigt ödmjuka insikten av att ”här finns det en hel del som vi måste ta itu med”.

Hon vill inte spekulera i om utredningen kan ha lagts ner på grund av Aud Sjökvists hårda kritik mot krishanteringen.

– Det vore förfärligt om det var skälet – jag hoppas innerligt att det inte var så. Jag hoppas att hon har fel men jag vågar inte säga det, säger Beatrice Ask.

Beslutet att lägga ner Sjökvists utredning fattades av regeringen Löfven, som i stället gav uppdraget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Dåvarande justitieministern Beatrice Ask (M) var med och fattade beslutet att ge Aud Sjökvist uppdraget att utreda skogsbranden. Foto: SVEN LINDWALL

Fyra gånger dyrare

Expressens granskning visar att MSB:s utredning kostade fyra gånger mer än vad det hade kostat att slutföra den redan påbörjade utredningen.

När regeringen gav uppdraget till MSB fanns inget direktiv om vad utredningen fick kosta. Eftersom myndigheten förväntades lösa uppgiften inom ramen för den vanliga verksamheten finns inget officiellt budgetunderlag eller någon slutredovisning.

– När man ringde mig och sa att min utredning skulle läggas ner på grund av ekonomiska skäl, så nämndes också att man skulle få det gjort gratis inom MSB-ramen, säger Aud Sjökvist.

Men utredningen blev alltså inte gratis. Enligt uppgifter från MSB tillsattes en arbetsgrupp med sex personer som arbetade som mest halvtid med uppdraget. Myndigheten uppskattar att kostnaden blev tre miljoner kronor.

– Det är ungefärlig skattning baserad på hur många som jobbade med det här, säger Cecilia Looström, avdelningschef på MSB.

En källa med insyn i utredningen säger dock att minst tio personer var engagerade i arbetet. Detta skulle innebära att prislappen egentligen var betydligt högre än tre miljoner.

Aud Sjökvists utredning kostade totalt 690 400 kronor. Den största delen var lön till Sjökvist själv samt till utredningens sekreterare.

Utredningen lades ner efter sex månader, med sex månader kvar på utredningstiden.

Det finns ingen budgetprognos för de sista sex månaderna, men om kostnaderna skulle varit konstanta innebär det att MSB:s utredning kostade mer än fyra gånger så mycket som Sjökvists utredning hade kostat att slutföra.

Aud Sjökvists utredning visade bland annat att:

SOS Alarm gav räddningstjänsten två olika platsangivelser för branden. Detta ledde gjorde att resan till branden, som skulle tagit 20 minuter, i stället tog en timme. Under den tiden hann branden växa från 30x30 meter till 400x600 meter.

Räddningstjänsterna i de två initialt drabbade kommunerna Surahammar och Sala lyckades inte omringa branden, som spred sig till som mest nära 14 000 hektar.

Det var ett underskott av personal och materiella resurser i brandens inledande skede som ledde till att räddningstjänsterna inte lyckades omringa branden, utan i stället tvingades ”jaga” den.

En person dog och två skadades allvarligt.

Det tog fyra dagar innan kommunernas räddningschefer gemensamt bestämde sig för att be länsstyrelsen att ta över ansvaret för arbetsfördelningen.

Först efter fem dagar aktiverades krisledningsorganisationer inom berörda kommuner, myndigheter och i länsstyrelsen.

Åtta åtgärder

Beslutet att ge MSB uppdraget möttes av kritik från flera håll. 

Civilförsvarsförbundet, som engagerade tusentals frivilliga under Västmanlandsbranden, krävde att beslutet skulle ändras och att Aud Sjökvist skulle få slutföra sin utredning.

– Den var välgrundad och jag tycker att det var synd att man avbröt den, säger Anders M Johansson, dåvarande generalsekreterare för förbundet.

Johansson tror att regeringen genomförde förändringen av kostnadsskäl:

– Jag tror helt enkelt att man behövde spara in på utredningspengar, att det var den enkla förklaringen.

I MSB:s utredning, som lämnades över efter 14 månader, föreslogs åtta åtgärder för regeringen. Tre av dessa var nya utredningar. Ett av resultaten blev den så kallade räddningstjänstutredningen, som lämnades över i juni 2018 – fyra år efter skogsbranden i Västmanland.

– Det är tillräckligt mycket utrett – vi behöver inte utreda mer nu, säger Anders M Johansson. 

– Vi kan konstatera att vi i dag vet väldigt mycket om vad som är fel och vad som borde göras annorlunda. Men man måste göra verkstad av det också.

MSB:s utredning föreslog att regeringen skulle:

1. ”Ange att de grundläggande principerna för samhällets krisberedskap ska vara ansvarsprincipen, samverkansprincipen och handlingsprincipen” – tre principer för hur olika parter ska agera under en pågående kris.

 

2. Ge länsstyrelserna i uppdrag att med stöd av MSB utveckla sin krishanteringsförmåga. Bland annat genom att förbättra samarbetsförmågan med andra länsstyrelser och myndigheter.

 

3. Ge MSB tydligare och utökade befogenheter att fördela förstärkningsresurser i krislägen.

 

4. Skapa utrymme i statsbudgeten för offentliga aktörers hantering av kriser och olyckor.

 

5. Kommunicera till myndigheter vikten av att ”i större utsträckning beakta krisberedskapens och totalförsvarets behov när de anskaffar, utvecklar och avvecklar resurser".

 

6. ”Utreda hur tillgången till geodata och geostöd kan utvecklas för att effektivare förebygga och hantera olyckor och kriser”.

 

7. Tillsätta en utredning för att ”pröva frågor om styrning, organisationsformer och huvudmannaskap inom området skydd mot olyckor, med inriktning mot kommunal räddningstjänst”.

 

8. Skyndsamt utreda ”vilken reglering som behövs för ledning av räddningsinsatser, med fokus på att reglerna ska bli mer flexibla och bättre anpassade till behoven vid omfattande räddningsinsatser”. 

"Kan förstå den kritiken" 

Den största invändningen mot utredningsbeslutet var att MSB fick i uppdrag att utreda sina egna brister.

– Jag kan mycket väl förstå den kritiken, säger Jan Wisén, projektledare för MSB:s utredning.

– MSB var ju en av många aktörer som det riktades kritik mot i samband med Västmanlandsbranden. Men regeringens motiv var inte att MSB skulle utreda sig själva, utan det skulle ju Aud Sjökvist göra. Det var ett ifrågasatt men i någon mening kanske ett logiskt beslut – men det var regeringens beslut.

En källa med insyn i utredningen kommenterar myndighetens arbete:

– Problemet är att MSB både har till uppgift att hantera kriser och att analysera dem. Den operativa delen av myndigheten har andra uppfattningar och prioriteringar än de delar som analyserar och arbetar strategiskt. Mycket dras i långbänk på grund av interna slitningar.

Den dåvarande inrikesministern Anders Ygeman (S) var den som undertecknade regeringsuppdraget till MSB och därmed beslutade att lägga ner den ursprungliga utredningen. Foto: MICHAELA HASANOVIC

Ygeman: "Faller på sin egen orimlighet"

Den dåvarande inrikesministern Anders Ygeman (S) var den som undertecknade regeringsuppdraget till MSB och därmed beslutade att lägga ner den ursprungliga utredningen. Han vill inte ställa upp på en intervju men svarar Expressen med en skriftlig kommentar:

"Kritiken i Sjökvists utredning var ju riktad mot den förra borgerliga regeringen. Att den kritiken skulle vara det som föranledde den S-ledda regeringens tilläggsdirektiv faller på sin egen orimlighet.

Eftersom MSB var den myndighet som faktiskt skulle genomföra åtgärderna, så tyckte vi att det var rimligt att de också var en del av arbetet med att ta fram dessa. Det var inget kostnadsperspektiv som föranledde detta beslut, utan snarare perspektivet att de rekommendationer som gavs skulle vara så förankrade som möjligt i verksamheten.

Kostnaderna för själva utredningsarbetet må ha blivit högre än vad man initialt hade tänkt, men jag känner mig trygg i att det var rimligt att tillskjuta de resurser som krävdes för att få den kunskap och de verktyg som behövs för att stärka Sveriges beredskap”, skriver Anders Ygeman.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!