Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

USA-val 2020: Så går det till – enkelt förklarat

Expressens utrikesredaktör om den senaste demokratiska valdebatten.
Så går det till när USA väljer ny president 2020.
Foto: TT NYHETSBYRÅN

USA väljer president 3 november 2020.

Så här går det till – från debatt till presidentval – enkelt förklarat.

Fler än 20 demokrater ville bli partiets kandidat i presidentvalet, men efter debatter och dåligt stöd i opinionen har flera hoppat av. Tre republikaner har utmanat sittande president Donald Trump – men han är given som Republikanernas kandidat.

Primärval och nomineringsmöten

För att utse partiets kandidat håller USA:s 50 delstater, 5 territorier och 1 distrikt antingen primärval eller nomineringsmöten (caucus).

Bara partimedlemmar får rösta i primärval eller delta i nomineringsmöten, som pågår från februari till juni.

Delegater och ”superdelgater” utses

I nästa steg omvandlas rösterna från primärval och nomineringsmöten till delegater och några få ”superdelegater” – representanter till partiernas konvent.

Varje delstat har olika antal delegater beroende på folkmängd: exempelvis har Kalifornien 494, Iowa endast 49.

Kandidaterna utses vid konventen

Delegaterna förväntas vid konventen rösta enligt primärval/nomineringsmöten, medan ”superdelegaterna” – särskilt framstående partimedlemmar – har friare händer.

Demokraternas konvent hålls 13-16 juli i Wisconsin, Milwaukee. Republikanernas konvent är 24-27 augusti i Charlotte, North Carolina.

Presidentval i november 2020

Presidentkandidaterna ställs mot varandra i valet den 3 november 2020. USA:s president utses inte i direkta val utan genom 538 representanter – elektorer – som väljs genom medborgarnas röster.

Viktigast är inte det totala antalet röster – utan att vinna i rätt delstater. I de flesta stater är utgången given – samma parti vinner val efter val. Jämna delstater med stor befolkning – det vill säga många elektorsröster – är allra viktigast att vinna.

Detta betyder att presidentvalet avgörs i några få delstater – och att en kandidat kan väljas till president även om konkurrenten fått fler röster av medborgarna. 2016 fick Demokraternas kandidat Hillary Clinton flest röster – men Donald Trump blev vald till president.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.