På onsdagen anländer Finlands statsminister Sanna Marin till Stockholm för överläggningar med statsminister Magdalena Andersson. Mötet mellan de två sker samtidigt som den nya finska säkerhetspolitiska analysen ska presenteras i Finland.
Men att grannlandet i öster nu avser att ansöka om medlemskap i Nato står redan tämligen klart. Att landet har ambitionen att gå med har nämligen tydligt framförts till den svenska regeringen, enligt Expressens källor.
Från finsk sida har man också, enligt vad Expressen erfar, uttryckt en tydlig önskan om att att ha Sverige med sig, och att de två länderna tillsammans ska ansöka om medlemskap.
Det beror delvis på en finsk oro för ökad sårbarhet om Finland ensidigt går med i försvarsalliansen. Och att Finland tillsammans med de baltiska staterna kan hamna i en svår situation i händelse av krig, där Nato får svårare att undsätta länderna, om Sverige står fortsatt utanför försvarsalliansen.
S rör sig i Nato-frågan
Att Finland tydligt gett uttryck för en önskan om ett gemensamt agerande har noterats i Stockholm.
Från den svenska regeringens sida menar man att Finlands ambition att gå med påverkar Sverige, men man poängterar samtidigt att det är säkerheten för Sverige som är avgörande för regeringens beslut i frågan.
Men i Socialdemokraterna har det samtidigt börjat röra på sig rejält i frågan. Partiet initierade på måndagen en intern förankringsprocess, där man slår fast att det tidigare säkerhetspolitiska vägvalet bygger på ”en verklighet som inte finns kvar” efter det ryska angreppet på Ukraina.
Enligt uppgifter till Aftonbladet kommer S att hålla i ett möte om Nato-frågan 24 maj – där ett slutgiltigt besked väntas tas.
Analysen man gör i S-ledningen och från regeringen pekar tydligt mot en svensk ansökan, även om inget är klart. Och även Sverige skulle kunna hamna i en mer utsatt position om landet på egen hand väljer att stå utanför Nato, är analysen.
Att den svenska regeringen och statsminister Magdalena Andersson nu uttrycker en helt annan öppenhet för att ompröva den svenska inställningen till Nato bygger också på en slutsats om att alternativen man undersökt i praktiken nu kan avföras.
Det handlar bland bland annat om en ”EU-lösning” med ett fördjupat försvarssamarbete inom unionen, något bland annat ungdomsförbundet SSU tagit ställning för. Men det är inte längre ”ett alternativ på bordet”, i alla fall inte i närtid.
Även utökade bilaterala avtal med andra länder skulle kunna vara en lösning, men i och med att Finland – som Sverige har närmast samarbete med – så tydligt deklarerat att man vill gå med i Nato bedöms inte inte heller det vara en möjlig lösning i dagsläget.
Nytt läge för båda länderna
I praktiken innebär det att det nu bara finns ett medlemskap i Nato kvar på bordet, eller fortsatt alliansfrihet. Och då troligtvis på egen hand utan Finland.
Från S-håll betonas vikten av förankring internt i partiet, och att man inte vill föregå den processen. Men samtidigt står det alltså klart att man i ledningen gör analysen att det sannolikt ligger i Sveriges intresse att gå med om Finland gör det.
Något som lyfts fram som centralt från den svenska regeringens sida är ett uttalande av USA:s president Joe Biden om att USA ska försvara varje tum av Nato-territorium, men inte är beredda att gå i krig med Ryssland och därmed starta ett tredje världskrig för ett land som inte är med i Nato.
Det innebär, menar flera regeringskällor som Expressen pratat med, ett helt nytt läge för både Sverige och Finland.
Den svenska regeringen har enligt uppgifter till Expressen en ambition att skynda på den säkerhetspolitiska analys som nu pågår, och där alla riksdagens partier deltar. Det har också varit ett krav från oppositionen. Men från S-håll betonar man samtidigt att frågan måste analyseras grundligt, och att man också måste väga in vad en ansökan medför för risker under själva anslutningsprocessen.
