Det var den 2 mars som ryska stridsflygplan kränkte svenskt luftrum.
Sammanlagt var det fyra stridsflygplan – två bombplan och två jaktflygplan – som flög öster om Gotland. De upptäcktes tidigt av Försvarsmakten, som följde resan från att planen lämnade mark i Kaliningrad.
Enligt nya uppgifter till TV4 Nyheterna var bombflygplanen, av modellen Suchoj Su-24, beväpnade med kärnvapen. Kränkningen ska ha varit en medveten handling i syfte att skrämma Sverige, rapporterar tv-kanalen.
Försvarsmakten: ”Inget som vi kommenterar”
Försvarsmakten vill inte kommentera TV4 Nyheternas uppgifter.
– Hur de här ryska stridsflygen var beväpnade är inget som vi kommenterar, säger Carl-Johan Edström, flygvapenchef vid Försvarsmakten, till Expressen.
– Ingenting har förändrats sedan händelsen. Även då var vår bedömning att det inte fanns ett förhöjt hot mot Sverige på något sätt, kopplat till deras uppträdande eller typ av beväpning, fortsätter han.
Om Försvarsmakten hade bedömt att kränkningen utgjorde ett förhöjt hot hade man informerat om det offentligt. Fortsatt är dock risken för direkta hot mot Sverige låg.
– På lång sikt kan vi inte utesluta ett förhöjt hot eller ett anfall från Ryssland. Men här och nu finns det inget förhöjt hot.
Experten skeptisk till uppgifterna
Uppgifterna möts samtidigt av skepsis från Johan Wiktorin, rådgivare i säkerhets- och underrättelsefrågor samt medlem av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.
”Su-24 är förvisso designade för att bära taktiska kärnvapen, men i form av bomber. De måste alltså flyga fram till ett mål. Formationen med eskorterande SU-27 som blev beskriven i samband med kränkningen talar dessutom emot ett uppträdande som man borde ha med sådan last”, skriver han på Twitter.
Han fortsätter:
”Allt tal och uppgifter om kärnvapen är designade för att skrämma oss. Därmed inte sagt att vi ska nonchalera denna typ av vapen, men vi måste hålla huvudet kallt. Ha det i åtanke varje gång det blir tal om detta.”
Hultqvists svar efter händelsen
Efter kränkningen uppgav försvarsminister Peter Hultqvist att händelsen skulle leda till en ”tydlig diplomatisk markering”.
– Agerandet från rysk sida är att betrakta som oprofessionellt. Dagens säkerhetspolitiska läge gör att det inträffade måste betraktas som mycket allvarligt, skrev han vidare i ett sms.
Försvarsmaktens insatschef Michael Claesson instämde i att händelsen var allvarlig. Han sa att det inte gick att utesluta att den hade ett samband till Sveriges stöd för Ukraina.
– Det beslut som Sverige fattade, att stödja Ukraina med materiel etcetera, skapar en situation där man från rysk sida vill använda skrämseltaktik för att få Sverige att avhålla sig från vad man uppfattar som inblandning i operationen.