Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Unika domen: Sameby får ensamrätten till jakt

<p>Företagaren och Girjas samebys ordförande Mats Berg på sin och sambon Kerstins företag "Ofelaa Islandshästar och guideservice" ute i Puoltsa, 2,5 mil sydväst om Kiruna.</p>Foto: Emma-Sofia Olsson/Svenska Dagbladet/TT
<p>Statens advokater Hans Forssell och Jonas Löttiger. Bakom dem flyttlådor med papper gällande målet.</p>Foto: Emma-Sofia Olsson/Svenska Dagbladet/TT
<p>Mats "Matti" Berg, ordförande i Girjas Sameby.</p>Foto: Emma-Sofia Olsson/Svenska dagbladet/TT

Girjas sameby har ensamrätt till jakt och fiske inom samebyns område, enligt en dom i Gällivare tingsrätt. Rätten går alltså på samernas och inte statens linje.

Fakta: Mer om fallet

Odlingsgränsen: Den nordsydliga administrativa gränsen i Lappland, mellan fjälltrakter och odlingsbara marker. Stakades ut 1873, som en gräns mellan nybyggarland och renskötarland. Har betydelse för renskötseln och jakt- och fiskerättigheter.

Stämningen: Girjas sameby, med Svenska samernas riksförbund bakom sig, yrkar i första hand på ensam förfoganderätt till jakt och fiske inom samebyns område. I andra hand på att staten gemensamt med samebyn ska ha förfoganderätt över jakten och fisket.

Tidsåtgången: Stämningen lämnades in i maj 2009. Rättegången hölls i somras, sex år senare. Dom i dag, efter att den skjutits upp två gånger.

Staten: Representeras av Justitiekanslern.

Samebyn: Girjas är en fjällsameby i Gällivare kommun. Har 32 registrerade renskötselföretag.

Källor: NE, stämningsansökan från Girjas sameby, Sametinget

Efter månader av överväganden kom för en stund Gällivare tingsrätts dom i ett för många viktigt pilotfall: Vilka ska bestämma om jakten och fisket i fjällområdena? Tingsrätten dömde till samernas fördel.

Enligt tingsrätten får staten inte upplåta jakt- och fiskerätt på det aktuella området. Girjas sameby har även rätt att upplåta småviltsjakt och fiske i området utan statens samtycke, enligt tingsrätten.

Staten ska enligt domen stå för samebyns rättegångskostnader, omkring 14 miljoner kronor.

Frågan om jakt- och fiskerätt aktualiserades 1993, då ett förändrat statligt regelverk krympte samernas inflytande och gav allmänheten utökade möjligheter till jakt på ripa och annat småvilt sant fiske ovan denna gräns.

Samiska företrädare protesterade och hävdade att den känsliga renskötseln drabbades. År 2009 stämde Svenska samernas riksförbund (SSR) tillsammans med Girjas sambey, i Gällivare kommun, staten för att få frågan prövad.

Enormt material

I juni i fjol hölls förhandlingarna i Gällivare tingsrätt och i dag kom alltså domen.

På en pressträff förklarade domare Niklas Lind och Christer Thornefors först varför det tagit lång tid att komma till ett domslut: Man har gått igenom alla publikationer i ärendet, det vill säga enorma mängder historiska dokument, och gått tillbaka ända till 400- och 500-talen efter Kristus.

– Tingsrätten finner det styrkt att de senaste 1 000 åren har samer jagat och fiskat på Girjas samebys område.

Därmed har alltså samerna rätt till markerna markerna på basis av urminnes hävd.

– Att staten kan anses ha blivit ägare till området cirka 1887 innebär inte att samebyns rätt till jakt och fiske har gått förlorad, säger domare Christer Thornefors.

Demokratifråga

Svenska Jägareförbundet hade velat se att staten, och i praktiken länsstyrelserna, behållit sitt mandat.

– Om Girjas vinner detta mål kommer fler samebyar att följa efter. Vilka konsekvenser blir är svårt att säga, för det kan variera från område till område. Men jägare och kanske även fiskare anser att det är tryggare och säkrare om det är statens mark och staten som förvaltar den. Alla har möjlighet att påverka beslut som gäller statlig egendom. Är det däremot privat egendom är det markägaren som nästan ensam bestämmer. Det är lite en demokratifråga. Våra myndigheter har ju i uppdrag att serva befolkningen och se till allas bästa, säger jaktvårdskonsulent Hans Geibrink.

Frågan är alltså laddad, och den är långt ifrån avgjord. Om domen överklagas och hovrätten tar upp ärendet kommer det troligen ta ytterligare drygt två år innan en ny dom kommer. Om ärendet därefter går upp i högsta domstolen kommer det ta ytterligare något år, säger en domare under presskonferensen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.