Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Unga mammorna om livet som ensamstående

Så många barn föds det i Sverige varje år.
Isa Tomtlund med dottern Vilja.Foto: Privat

Fannie var 21 år när hon blev gravid.

Isa hade precis fyllt 18 – och plötsligt förändrades livet helt och hållet för tonåringen.

Tillsammans är Fannie och Isa två av många unga svenska kvinnor som lever som ensamstående mammor.

– Vi är skitballa. När vi inte orkar måste vi orka lite till och ännu mer, säger Fannie. 

Isa Tomtlund från Gotland hade precis flyttat hemifrån och in med sin kille när hon fick veta att hon var gravid. Hon var 18 år och hade inga planer på att bli gravid, men en vecka in i sitt nya liv fick hon beskedet.

– Det kom som en chock verkligen. Pappan skojade om att jag såg lite tjock ut och egentligen tog jag mest graviditetstestet på skämt, jag glömde det till och med på toaletten och det var han som hittade det – och såg de två strecken, säger Isa. 

Trots åldern och att hon inte hade några tankar på att bli med barn var det en självklarhet för henne att fortsätta graviditeten. Men med ett framtida barn i bilden kände hon sig tvungen att se över sitt liv, vilket resulterade i att hon och pappan till barnet gick skilda vägar. 

– Vi var kära och hade varit tillsammans i två år, men nu fanns ett barn och vi visste att det inte skulle funka och gick isär, säger hon. 

Då var hon i fjärde månaden. 

– Det var jättejobbigt. Det är en chock i sig att flytta hemifrån, lära sig den delen av livet där man ska göra allt själv. Och på det var det ju helt nytt att vara gravid och utan partner. Jag var hela tiden orolig att få missfall, var väldigt ledsen och rädd.

– Sen när Vilja föddes minns jag att jag kände mig ledsen för att jag inte hade någon att dela det med.

Isa Tomtlund säger att hennes dotter blev hennes räddning.Foto: Privat

Fannie: ”Aldrig känt mig starkare”

Även ensamstående mamman Fannie Knutsson, 23, från Kristianstad var helt säker på att behålla sitt barn så fort hon förstod att hon var gravid. Pappan är en kille hon träffat via jobbet och som hon egentligen inte hade en närmare relation med, men det var inte ett problem, förklarar hon.  

– Så fort jag kissade positivt kände jag att det här ska jag göra. Med eller utan honom. Det var ingen stress, panik eller någonting. 

Det fick bli utan honom. I vecka 20 gjorde de slut, men för Fannie var den ensamma graviditeten inte en tid av oro eller rädsla, tvärtom.

– Jag har aldrig känt mig starkare än vad jag gjorde då. Jag visste att det här kommer gå jättebra. Men jag kan tänka mig att det är värre om man varit i en längre relation med någon, säger hon. 

Fannie Knutsson med sonen Calvin. Foto: Privat

”Hade inte kunnat dela med någon”

Både Isas och Fannies barn är i dag strax över ett år gamla. Att vara unga ensamstående föräldrar är ett beslut de aldrig ångrat, även om det kan vara tufft i perioder. 

– Nu hade jag inte kunnat tänka mig att dela det här med någon. Han är mitt barn och jag gör allt, matar, tar till dagis, det är min ekonomi och sömn som går till honom. Det är ett väldigt starkt band, säger Fannie som har ensam vårdnad över sonen Calvin och fortsätter: 

– Vissa dagar vill jag lägga mig ner och gråta. Samtidigt älskar jag det. Det är en konstig balans men som alltid grundar sig i att det är underbart. 

Isa och Viljas pappa har rent juridiskt delad vårdnad men dottern bor hos Isa.

– Man blir riktigt tajt. Det är bara vi två och ingen annan. Det kan vara tufft. Men jag kan också lägga full fokus på att tänka på henne, säger Isa. 

Medelålder förstagångsföräldrar

Under 2018 var medelåldern för kvinnor som fick sitt första barn 29,4 år och för män 31,7 år.

Fannies och Isas mammor var båda stöttande när de berättade att de var gravida. 

– Pappa var väl den som inte var så glad under graviditeten, men nu är Calvin den bästa han vet, säger Fannie. 

Men för Isa, som hade ett lite stökigt liv innan hon blev gravid, var det flera i hennes närhet som ifrågasatte beslutet, med antaganden som ”du ska väl göra abort?.”

– Det är så litet här och det pratades nog mycket bakom ryggen om mig. Men jag växte upp snabbt när jag var gravid och då började folk ändra åsikter. Jag blev tvungen att skaffa rutiner, ta tag i livet. Jag var livrädd att berätta för mamma, men hon sa bara ”okej”. 

– I dag ser både jag och min familj Vilja som min räddning. 

Fannie Knutsson kan inte tänka sig att dela sin son med någon.Foto: Privat

”Titta aldrig ner på en ensamstående”

Varken Isa eller Fannie har kontakt med så många andra föräldrar, de är sällan i deras ålder. Däremot har de många vänner som gärna umgås och leka med barnen.  

– Det pratas om att när man är ung förälder, eller kanske förälder överhuvudtaget, att alla vänner försvinner. Men jag har aldrig haft så många vänner som nu. Vet inte varför men alla kanske är bebissjuka, men det var en chock. Jag är superglad att jag har ett så bra nätverk av folk som ställer upp, säger Isa. 

Att vänja sig med att vara någons föräldrar tar tid, tycker de båda. Det är någon som ska vara nära dig hela tiden. 

– Det var inte vad jag förväntade mig riktigt. Jag tänkte inte på att jag skulle glömma bort mig själv på så många sätt, men det är ingen nackdel egentligen när det är så kul att vara förälder, säger Isa. 

Fannie säger att det känns som att Calvin är hennes bästa vän. Men livet de förväntas vilja leva, som att festa och gå ut mycket som unga 20-åringar känner ingen av dem att de saknar.  

Det viktigaste budskapet Fannie har är att alla mammor, oavsett ålder, gör så mycket mer än folk som inte varit i deras skor kanske tror.  

– Man ska aldrig titta ner på en ensamstående mamma. Vi gör så jäkla mycket, det är så mycket bakom de gulliga bilderna på insta. Vi är skitballa. När vi inte orkar måste vi orka lite till och ännu mer.