Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Unga läkare kämpar för att få legitimation: ”Blir frustrerad”

Svenonius och Hadzialic om vårdkaoset i Stockholm.
Gabriella Mousa, 27 har väntat över 1,5 år på en AT-plats.
Foto: Privat
Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening.
Foto: Pressbild
Det finns för få AT-platser i förhållande till examinerade läkare.
Foto: Pressbild

Samtidigt som läkare varslas på sjukhus efter sjukhus väntar hundratals examinerade läkare på att påbörja sina karriärer på riktigt. 

Men vägen till läkarlegitimation är lång och kan upplevas som nära hopplös. 

– Det är som att vinna på lotto. Vi har kämpat oss igenom läkarutbildningen allihop, vi förtjänar att ha samma förutsättningar, säger underläkaren Gabriella Mousa, 27 som väntat över 1,5 år på en AT-plats. 

Under 2019 har sjukhus efter sjukhus varslat läkare, främst i Stockholmsområdet. Samtidigt har antalet platser på läkarutbildningen ökat med 85 procent på tio år och behovet av specialistläkare är stort. 

Men trots de ökade utbildningsplatserna får examinerade läkare får vänta länge på att få plats på allmäntjänstgöringen, AT, den utbildning på omkring 18 månader som krävs för att att få läkarlegitimation. På tio år har väntetiden till AT fördubblats.

Klarar inte lagstadgade uppdraget

Enligt Väntetidsrapporten från 2019 gjord av Sveriges Yngres Läkares Förening, SYLF, klarar inte regionerna sitt lagstadgade uppdrag att tillhandahålla utbildningsplatser. Inte ens en procent av behovsökningen täcktes 2019.

En av dem som väntar är Gabriella Mousa. Hon tog läkarexamen 2018 och har sedan dess arbetat som underläkare i Norrköping och nyligen började hon arbeta på barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm. 

Men läkarlegitimationen, som skulle göra att hon kan arbeta som självständig läkare och kunna gå vidare med en specialisttjänstgöring, ST, får hon arbeta utan. I över 1,5 år har hon väntat på att få påbörja sin AT. 

– Jag blir frustrerad för att jag tycker att jag förtjänar en chans, det är dags. Jag vill komma i gång med min karriär, säger hon.

Väntetiden ökar

I genomsnitt väntar läkare i dag elva månader på att få påbörja AT. Och väntetiden fortsätter öka, det visar Väntetidsrapporten. Var tionde läkare får vänta mer än två år, enligt Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening.

– Beräkningarna visar att det behövs ungefär 370 AT-platser. Men förra året tillkom bara tre. Så det är ett gravt underskott på platser, säger hon.

Gabriella Mousa pluggade till läkare i Gdansk i Polen och det nuvarande systemet upplever hon premierar de med kopplingar till olika vårdenheter och olika skolor i Sverige. 

Underläkare vågar inte säga ifrån

En annan underläkare som Expressen talat med liknar hanteringen med svågerpolitik.

– Det känns som att systemet är utstuderat av arbetsgivarna för att medvetet skapa en flaskhals så man göder marknaden med billiga underläkare som inte kan ställa krav. De måste gå på dåliga scheman med dåliga arbetsvillkor för att de inte kan säga ifrån, de är beroende av referenser, säger han.

Underläkaren, som vill vara anonym i rädsla för att hans medverkan ska påverka framtida jobbmöjligheter, arbetar på ett länssjukhus i Mellansverige. I höstas arbetade han i genomsnitt 65 timmar per vecka. 

– De sätter en på rotationer som ingen fast läkare skulle gå med på. Skyddsombudet går i taket när hon ser det, men jag kan ju inte tjafsa med cheferna för då hamnar jag längst bak i kön inför AT-intervjun. Man har kniven mot strupen på det sättet, säger han.

Kan behöva vänta i över 2,5 år

Härnäst väntar en ansökningsprocess i februari för Gabriella och alla andra som söker en AT-plats. Blir Gabriella antagen kan hon starta sin AT i augusti eller november i år.

– Mer än två år efter examen, det tycker jag är orimligt, säger hon.  

Att vänta länge verkar också vara en risk vad gäller motivationen att vara läkare. Nära var tionde läkare väntar mer än två år på att få påbörja AT och nästan var fjärde läkare som väntat ett år eller mer på AT uppger att de överväger att lämna yrket.

– Att våra nyutbildade väljer att lämna kan bli katastrof, vi behöver fler specialister. Men nu går de nyexaminerade på underläkarvikariat, blir allt mindre motiverade och samhället tappar specialistår - år då vi hade kunnat ha specialistläkare, som behövs så mycket, säger Madeleine Liljegren. 

Madeleine Liljegren, ordförande för Sveriges yngre läkares förening.
Foto: ressbild

Vill se politisk satsning

Nu kräver Sveriges yngre läkares förening, Sveriges läkarförbund och Sveriges läkarförbund student att regeringen ska gå in och göra en arbetsmarknadspolitisk satsning för att utöka antalet AT-platser, något de skriver i ett debattinlägg i Läkartidningen.

– Det är staten som ökat platserna på utbildningen, då bör de ge pengar till regionerna för att faktiskt få in läkarna i AT också. Annars finns ingen chans att få ner vårdköerna och öka antalet specialistläkare, säger Madeleine Liljegren. 

Socialminister Lena Hallengren kommenterar att regeringen skjuter till pengar för att regeringen ska anställa fler AT-läkare. 

– Regeringen har skjutit till historiskt stora belopp till regionerna de senaste åren. I år lägger vi ytterligare fem extra välfärdsmiljarder. Nu måste regionerna se till att använda pengarna klokt, säger Lena Hallengren till Expressen. 

Förutom att stödja regionerna ekonomiskt har regeringen inrättat ett nationellt vårdkompetensråd. Rådet samlar relevanta aktörer och ska bidra till att det ska finnas tillräckligt med personal med rätt kompetens. För att öppna fler vårdplatser krävs framför allt fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Från och med i år stöttar staten regionerna med 400 miljoner kronor för att sjuksköterskor ska kunna läsa vidare till specialistsjuksköterskor. 

Ny läkarutbildning ska ge tidigare legitimation

Hösten 2021 startar den nya sexåriga läkarutbildningen som till skillnad från den gamla inkluderar läkarlegitimation redan vid examen. 

Därefter börjar läkare en så kallad bastjänstgöring, BT, som enligt regeringens utredning blir mer flexibel och anpassningsbar till olika verksamheter.

SYLF är dock kritiska till utfasningen av AT då man ”riskerar att låsa in läkare mellan två utbildningssystem”, skriver de i Väntetidsrapporten.

– Vi är positiva till att den nya utbildningen kommer ge legitimation vid examineringen. Då slipper man vänta på AT för att få arbeta självständigt som läkare. Däremot är vi rädda att AT-läkarna inte kommer att hinna igenom innan det fasas ut, säger Madeleine Liljegren.

LÄS MER: Tre unga kvinnor: Därför väljer vi att sterilisera oss

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.