Det är nio år sedan Ryssland inledde sin attack på Ukraina och olagligen annekterade Krimhalvön. Nu, efter nästan ett decennium, uppges Ukraina ladda för att försöka återta Krim.
På torsdagen hävdar Vadym Skibitskyj, representant för den ukrainska militära underrättelsetjänsten, att ryska styrkor gör sig redo för en eventuell stormning och har setts gräva skyttegravar längs stränderna. Samtidigt som de egna styrkorna i området fortsatt stridsredo.
– Vi övervakar ständigt allt som har att göra med militärgruppens aktiviteter på det tillfälligt ockuperade Krim. De förbereder sig verkligen för defensiva aktioner på halvöns territorium, säger han i en intervju i ukrainsk tv, rapporterar Newsweek.
Den amerikanska tankesmedjan ISW bekräftar att ryska trupper är i full färd med att stärka sitt försvar. I sin senaste lägesrapport skriver de att satellitbilder visar hur mängden barriärer och skyttegravar längs vägar som leder in i området har ökat märkvärt de senaste månaderna.
Västs varning
Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har varit tydlig med att kriget först kan ta slut när hela Ukraina – inklusive Krim – är återtaget. Västerländska ledare har sedan början av invasionen däremot varnat Kiev för detta, utav rädsla för ett sådant försök skulle kunna provocera fram en kärnvapenkonflikt.
Nu menar Kiev däremot att diskussionen låter annorlunda.
– Retoriken har förändrats sedan vi förklarat mer och mer vad Krim är, vad det betyder för Ryssland, och hur saker är kopplade till Krim, säger Tamila Tasheva, ansvarig för Krim-frågor i Ukraina till The Daily Beast.
Ukrainas militära underrättelsechef, Kyrylo Budanov, säger i en intervju att man inte kommer ge upp en enda kvadratmeter land till Ryssland.
– Vårt mål, och vi kommer nå det, är att återställa landsgränsen som den såg ut 1991, säger han till ABC News.
Putin besöker Krim
Enligt ryska medier besöker president Vladimir Putin Krim under lördagen med anledning av den nionde årsdagen av annekteringen, rapporterar Reuters.
Annekteringen av Krim
Den 27 februari 2014 belägrades Krim-halvön av tusentals tungt beväpnade ryska soldater. De tog kontrollen över flygplatser och viktiga byggnader. Styrkorna kom bland annat från en militärbas som Ryssland sedan tidigare hade på halvön, andra landsatts med flyg från Ryssland.
Inom loppet av en vecka tvingades Ukraina ge upp Krim då pro-ryska politiker tagit över makten. Inom loppet av en vecka hölls en olaglig folkomröstning – 96 procent av lokalbefolkningen ska ha röstat för att återförena Krim med Ryssland, även om många har ifrågasatt resultatets äkthet.
Omvärlden protesterade. Ukraina, Sverige och EU, OSSE och FN:s generalförsamling fördömde den ryska annekteringen och EU och USA införde sanktioner mot Ryssland.
Putin nekade länge till att Ryssland var inblandat, men erkände efter en månad och berättade att han själv var den som gav ordern om att Krim skulle annekteras.
Under hela våren 2014 pågick våldsamma konflikter mellan pro-ryska demonstranter och pro-ukrainska meningsmotståndare i Donetsk, Luhansk och Kharkiv i östra Ukraina.
Trots flera överenskommelser om vapenvila har stridigheterna mellan pro-ryska separatister och den ukrainska militären fortsatt ända fram till 2022 – när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av landet.
Striderna i östra Ukraina angavs som en av anledningarna till den ryska invasionen för ett år sedan.
Krim
Krimhalvön blev en del av Ryssland år 1783 när det ryska tsarriket tog området från det Ottomanska riket.
1954 beslutade den dåvarande sovjetledaren Nikita Chrusjtjov att dra om landsgränsen och Krim överlämnades därmed till Ukraina.
Vid den här tidpunkten var majoriteten av invånarna i Ukraina etniska ryssar.
2014 annekterade Ryssland olagligen Krim och har sedan dess ockuperat området.
Vid övertagandet bestod 58 procent av befolkningen av etniska ryssar, 25 procent av ukrainare och 12 procent av krimtatarer.
* Rättelse: I en tidigare version stod det att Trump besökte Krim, det stämmer inte. Putin var den som på lördagen besökte halvön.
