Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Uigurer larmar: Agenter låtsas vara släktingar

Magnus Fiskesjö om interneringslägren för uigurer i nordvästra Kina.
Män ber i en moské i Xinjiang. Bilderna är från en guidad tur i området som Kina hållit för journalister.
Foto: WU HONG / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Män ber i en moské i Xinjiang. Bilderna är från en guidad tur i området som Kina hållit för journalister.
Foto: WU HONG / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Män ber i en moské i Xinjiang. Bilderna är från en guidad tur i området som Kina hållit för journalister.
Foto: MARK SCHIEFELBEIN / AP TT NYHETSBYRÅN

Kinas släktingpolicy där familj får besöka lokalbefolkningen i deras hem i Xinjiang beskrivs i statliga medier som en ”fin historia” om ett ”sammansvetsat folk”.

Men verkligheten är en helt annan. Det vittnar flera uigurer i exil nu om till CNN

Sedan Kina introducerade sin släktingpolicy 2016 har över 1,1 miljoner tjänstemän besökt 1,6 miljoner människor från olika etniska grupper i deras hem i Xinjiang, enligt en ”faktakontroll” som publicerades av den kinesiska statliga nyhetsbyrån Xinhua i februari.

Enligt policyn skickas utsända för att bo, arbeta och sova med familjer i Xinjiang i flera dagar i taget ungefär varannan månad.

Det marknadsförs som en positiv blandning av samhällstjänst och utbildning i bland annat hur man är civiliserad. Tjänstemännen lär till exempel barn hur man tvättar händerna, enligt inslagen.

Men nu talar flera uigurer ut i CNN: Värdarna blir i själva verket gisslan i sina egna hem, och ”släktingarna” är inte släktingar egentligen, utan utsända från Kinas myndigheter.

Rädslan för att fängslas 

Zumrat Dawut berättar att hon flydde Kina 2019 för att undkomma förtrycket av muslimska minoriteter i Xinjiang. Hon säger att kinesiska ”släktingar” bodde i hennes hem i 10 dagar varje månad i två år innan hennes familj flydde. 

– Vi måste låtsas vara lyckliga. Om vi inte gör det kommer myndigheterna tro att vi är emot deras ”släktingpolicy”, säger hon till CNN.

”Gästerna” följde Zumrat Dawut i huset, ställde frågor och tog anteckningar som hon fruktade kunde göra henne återfängslad i något av interneringslägren.

Hon var så rädd att hennes barn oavsiktligt kunde säga något fel att hon tränade dem att ge de ”rätta” svaren.

– ”Om de frågar dig, 'ber din mamma?' Säg nej.”

Den kinesiska regeringen har kallat Dawut för skådespelare och lögnare, något de gjort med flera andra uigurer i exil som berättat om sina trauman i Xinjiang.

”Hur kan du känna dig säker?”

En före detta lärare i ett interneringsläger, Qelbinur Sidik, som numera bor i Nederländerna, sa att hon beordrades att vara värd för första gången i maj 2017.

”Släktingen” var hennes mans chef på en statlig fabrik.

Att ”släktingen” på besök faktiskt var en tjänsteman vittnar även uiguren Nyrola Elimä om, som numera bor i Sverige.

Hon blev chockad när hon fick veta att hennes föräldrar var värd för kinesiska tjänstemän i hennes barndomshem.

– En främling som sover i ditt hem. Hur kan du känna dig säker då?

Kinaprofessorn Timothy Grose säger till CNN att programmet i själva verket handlar om övervakning där tjänstemännen uppmanas spionera på värdfamiljerna och se till att de följer reglerna.


Se också:

Våldtäkter, tortyr och tvångssteriliseringar. Det vittnar kinesiska uiguriska kvinnor om, efter att de flytt från Kinas västra region Xinjiang.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.