I september 1994 förliste M/S Estonia i Östersjön och de 852 dödsoffren gjorde händelsen till en av de värsta fartygskatastrofer efter andra världskriget.
I syfte att hindra gravplundring och gravskändning beslutade man efter olyckan att platsen för olyckan skulle ses som en gravplats.
På måndagen uppges ett tyskt dykarfartyg ha brutit förseglingen, meddelar finska Gränsbevakningsväsendet i ett pressmeddelande, vilket Aftonbladet var först med att rapportera.
Dykarfartyg uppges ha stört Estonias gravfrid
Ombord på dykarfartyget ska det bland annat funnits svenskar och syftet med resan ska, enligt Sjöbevakningen förhandsinformation, ha varit att dyka i området.
I pressmeddelandet står det:
”Gränsbevakningsväsendets bevakningsfartyg Turva var i förebyggande syfte på plats och tog kontakt med Fritz Reuter för att informera dess besättning bl.a. om den rådande gravfriden och uppmanade besättningen att inte dyka på området eller på annat sätt störa gravfriden”.
Men uppmaningen ska inte ha följts. I stället skickades det ner en dykarrobot och som under måndagskvällen bärgades.
”Gränsbevakningsväsendet uppger att Estonias gravfrid har störts”, skriver man i pressmeddelandet.
Kent Härstedt, tidigare S-ledamot i riksdagen, var ombord på Estonia när hon förliste, men överlevde katastrofen.
– Jag vill ju att platsen ska vara respekterad och värdig, men samtidigt kanske man borde bärgat henne från början, säger han.
Domen föll – 25 år efter katastrofen
Kent Härstedt tror att det kommer bli fler dykningar i området i framtiden – och att man kommer behöva ta ett beslut för att hantera situationen.
– Teknologin går väldigt snabbt framåt och detta är inget enormt djup så förr eller senare måste man nog ta ställning till hur man ska hantera den här frågan på ett mer övergripande sätt, än att bara säga att några länder har dykförbud. Det är ju inte alla länder som har skrivit under det, säger han.
– Det kommer alltid finnas intressen för att ta sig till platser som är förbjudna, men att detta skulle ske är kanske inte så överraskande.
Tyskland är ett av de länder som inte skrivit under förbudet.
I juli tidigare i år, 25 år efter fartygskatastrofen, föll domen i fransk domstol som sa nej till skadeståndskraven på de företag som byggde och inspekterade olycksfärjan.
– Det är svårt. Det kan bli aktuellt att överklaga till nästa instans i Versailles här. Men de anhöriga måste bestämma hur de ska gå vidare, sa advokaten Francois Lombrez som företräder de anhöriga till offren, enligt SR.
