Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Två nya sprickor i Estonias skrov upptäckta

Estniska haverikommissionen har upptäckt nya fynd
Foto: Estlands regering
Foto: LEIF R JANSSON / TT / / TT NYHETSBYRÅN

Två tidigare okända sprickor har hittats på Estonias skrov, bekräftar René Arikas, chef för den estniska haverikommissionen för TT. Sprickorna är 10–15 meter långa.

Det är oklart om de har uppstått i samband med eller efter förlisningen.

Estlands haverikommission har bekräftat för TT att det finns två tidigare okända sprickor i skrovet. Jonas Bäckstrand, vid svenska Haverikommissionen, säger att det är intressant, men att det finns en risk att man övertolkar data innan man har den samlade bilden.

– Det finns uppgifter i den här datan som ser ut som att det skulle vara sprickor, men vi behöver mer data innan vi kan säga något mer. Datan som samlas in nu ska sammanställas. Jag vill vara försiktig med att dra förhastade slutsatser, säger Jonas Bäckstrand vid Statens haverikommission till TT:s reporter på plats vid vrakplatsen.

Undersökningen går nu vidare med att man sätter ned sonarutrustning på olika punkter runt fartyget för att få en samlad bild. Samtidigt pågår även en annan typ av sonarundersökning.

– Vi håller just nu på med en svepsonarundersökning, som kallas för mesotech. Den är vi mitt i nu. Det finns data i det där som skulle kunna tyda på sprickbildningar i fartyget, men det är lite tidigt att bekräfta det ännu. Vi kommer att behöva titta närmare på den datan innan vi är färdiga, säger Jonas Bäckstrand på Haverikommissionen.

Kan ni i nuläget dra några slutsatser?

– Nej egentligen inte, det är för tidigt helt enkelt. Vi är mitt i datainsamlingen och om det skulle finnas sprickbildningar så behöver det inte heller vara något konstigt, i och med att fartyget legat på botten i 27 år. Vi får se vad vi kan får fram här under dagen, säger Jonas Bäckstrand.

Professorn: Slog sannolikt i botten

Olle Rutgersson, pensionerad professor i skeppsbyggnadsteknik, tror att sprickor kan ha uppstått när fartyget slog i botten.

– Det måste ha landat på en sida och då kan krafterna som dämpar farten böja fartyget, och då kan det bli sprickor i plåten, säger han till Expressen.

Enligt Olle Rutgersson kan skadorna ha blivit synliga efter att fartyget rört sig på botten. Han tror inte att en kollision eller främmande makt kan ha orsakat dem.

– Det tror jag inte. Jag tror att det skett när det slog i botten.

Om de nya, stora sprickorna är lodrätta eller vågrätta är inte känt än. Anders Ulfvarson, professor emeritus vid Chalmers, säger till DN att det är osannolikt att skadorna uppstått på botten – om de är horisontella.

– Så det här skulle ju kunna indikera att något vasst skurit Estonia uppe på ytan, kanske en container, eller som jag har trott tidigare – bogvisiret, eller som vissa andra tror, att det skulle röra sig om sabotage, säger han till DN.

Ändring i gravfriden möjliggjorde ny utredning

Sprickorna hittades i samband med de nya undersökningarna som just nu bedrivs vid Estonias vrakplats i tio dagar. Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas – och nu har alltså ytterligare skador på skrovet upptäckts.

Rolf Sörman, överlevare och anhörigrepresentant, är ombord på fartyget där upptäckten om de tidigare okända sprickorna gjorts.

– Jag har sett dem på datorskärmarna, det är tydliga sprickor. De har en annan karaktär än de håligheter som finns med i dokumentären. Det här är parallella sprickor, smala, omkring en decimeter breda, men med 10-15 meters längd. 

Omtalad dokumentär satte fart på debatten

Den omtalade dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt”, av Henrik Evertsson kunde i fjol avslöja att det finns hål i skrovet vilket tidigare varit okänt. Då fick debatten om vad som orsakade förlisningen ny fart. 

Den sidan av fartyget låg tidigare ner mot botten, men är nu mer synlig, sa Jonas Bäckstrand, utredningsordförande och ställföreträdande generaldirektör för Statens haverikommission tidigare till Expressen. 

– Då anser vi att det är angeläget att man dokumenterar och undersöker den här sidan av fartyget och de skador som finns där, sa Bäckstrand.

De ministrar som tidigare ansvarat för utredningen, såsom Carl Bildt, Ingvar Carlsson och Mona Sahlin, kommer inte att utredas för eventuella brott i hanteringen av katstrofen. Det meddelade riksdagens konstitutionsutskott en tid efter dokumentärens släpp. 

– Har inte funnit några konkreta brott som inte är preskriberade, sa utskottets ordförande Karin Enström då till SR

”Vet inte vad som orsakat dem”

Sprickorna hittades av Brian Abbott, världsledande expert på de sonarmetoder som används i undersökningarna.

– Problemet med sprickorna är vad som orsakade dem. Vi vet inte om det skedde när fartyget sjönk eller efter att det sjunkit. Det har varit där nere i 27 år och rör på sig, säger han.

Syftet med förstudien som bedrivs är att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska hålen i vraket. Operationen har möjliggjorts i och med en ändring i lagen om gravfriden från och med den 1 juli.

Data om fartyget och bottenförhållanden samlas in med hjälp av ekolod och sonarmetoder och kommer att analyseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet.

DET HÄR HAR HÄNT

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenskar.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Fartyget kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Efter det att dokumentären ”Estonia – fyndet som ändrar allt” sänts på Discovery har haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland inlett en ny granskning.

För att kunna göra nya dykningar vid vrakplatsen begärde Statens Haverikommission att regeringen skulle ändra lagen om gravfrid.

Den 1 juli 2021 trädde en ändring av lagen om gravfrid i kraft. I den finns ett undantag från förbudet mot dykning som omfattar verksamhet som bedrivs av en myndighet i Sverige Estland, Finland, med avsikt utreda fartygets förlisning.

Med start den 8 juli har Statens haverikommission gjort nya undersökningar av olycksplatsen och Estonias vrak. Man kommer även att undersöka visiret som föll av vid förlisningen. 

Rätten menar att Estonialagen inte är tillämplig

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.