Turkietkännaren om avtalet: ”Sverige offrar kurderna”

Följ senaste nytt i Expressen TV.
”Sverige bygger upp sina relationer med Turkiet och offrar kurderna”, säger Turkietkännaren Halil Karaveli.
Foto: PRIVAT

Dumpa kurderna, sälj vapen till Turkiet och samarbeta med den turkiska säkerhetstjänsten.

Det är huvudpunkterna i avtalet mellan Sverige och Turkiet som ska bereda väg för svenskt medlemskap i Nato.

– Sverige bygger upp sina relationer med Turkiet och offrar kurderna, säger Turkietkännaren Halil Karaveli.

Sverige ska samarbeta närmare med Turkiet och distansera sig från kurderna, en grupp som traditionellt fått starkt svenskt stöd, både politiskt och ekonomiskt. 

Det är det turkiska kraven för att säga ja till att Sverige ”inbjuds” att bli medlem av Nato. Dessa krav ställs också på Finland, även om Sverige är det turkiska ”problemet”, och de kommer i uttryck i det avtal mellan Turkiet, Sverige och Finland som finns publicerat på Natos hemsida. 

Accepterade Grekland utan avtal

– Den turkiska kravlistan har blivit avtalstext. Turkiet har hela tiden krävt ett skriftligt avtal. De accepterade utan avtal att Grekland återinträdde i Nato 1980 och ser det som ett misstag som de inte vill upprepa, säger Turkietkännaren Halil Karaveli, författare och forskare vid Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik i Stockholm.

– Sverige kan i fortsättningen inte vara ett land som engagerar sig för kurderna. Sverige har bevisat att man gör allt för att komma med i Nato. Kan man avskaffa alliansfriheten kan man dumpa kurderna, säger han.

Avtalet är på vissa punkter medvetet vagt formulerat. Till exempel den punkt som tar upp hot mot Turkiets säkerhet och terroristorganisationer och som nämner kurdiska organisationer men inte uttryckligen kallar dem terrorgrupper, detta till skillnad från PKK som sedan länge är klassat som terroristgrupp av Sverige och stora delar av världen:

”Som blivande Natoländer ger Finland och Sverige sitt fulla stöd till Turkiet vad gäller hot mot dess nationella säkerhet. Därför kommer Finland och Sverige inte att ge stöd till YPG/PYD eller organisationen som benämns Fetö i Turkiet (Gülenrörelsen). Finland och Sverige fördömer otvetydigt alla terroristorganisationer, som utför attacker mot Turkiet, och uttrycker sin djupaste solidaritet med Turkiet och offrens familjer.”

Här är det tresidiga tiopunktsavtalet mellan länderna.
Foto: Nato / Nato
Foto: Nato / Nato
Foto: Nato / Nato

Avsiktligt vag formulering

Paragrafen kan tolkas som att Sverige ser YPG/OYD som terroristorganisationer, men det står inte uttryckligen så. Jenny White, professor emerita vid Institutet Turkietstudier på Stockholms universitet, tror att formuleringen är avsiktligt vag för att alla parter ska kunna leva med dem.

– Jag tolkar det inte som att Sverige behöver överge några av sina värderingar eller förhållningssätt. Det borde inte påverka det humanitära stöd som Sida ger till människor som bor i regioner där YPG och PYD finns, säger hon till TT och fortsätter:

– För Turkiet är det viktigaste att överenskommelsen innebär ett erkännande av de hot mot säkerheten de upplever med PKK, YPG och PYD. Att landets benämns med den nya skrivningen Türkiye är en viktig signal.

Utrikesminister Ann Linde tolkar den punkten på samma sätt. Hon säger till Aftonbladet att ”vi åtar oss att inte ge support till PYD, YPG och FETÖ. Vi terroristklassar inte dem på något sätt”.

 – Det handlar om att vi inte ska stödja dem när det gäller något som direkt kan hota Turkiets säkerhet, det vill säga vapen och pengar och så vidare. Det gör vi inte heller i dag, nu är det tydligt utskrivet, säger hon.

Bekräftar att PKK är terrorister

”Finland och Sverige bekräftar att PKK är en förbjuden terroristorganisation”, lyder en annan paragraf som inte innebär något problem för Sverige som sedan länge terroristklassar PKK.

Inte heller ”Sverige bekräftar att en ny, hårdare terrorbrottslag träder i kraft den 1 juli och att den svenska regeringen förbereder ytterligare skärpningar av antiterroristlagstiftningen”, är något problem.

Däremot kan formuleringen ”Turkiet, Finland och Sverige bekräftar att det nu inte finns några nationella vapenembargon länderna emellan” bli kontroversiell eftersom Sverige inte exporterar vapen till länder som befinner sig i krig. Sverige stoppade exporten till Turkiet 2019 just på grund av landets krigföring i norra Syrien.

Men både politiker och experter understryker nu att läget kan bli annorlunda när man är medlemmar i samma militärallians. Då måste vapenexport bedömas annorlunda.

Kan köpa Jas Gripen

Det kan till och med leda till att Sverige exporterar stridsflygplanet Jas Gripen till Turkiet, enligt Martin Lundmark, lektor i försvarssystem på Försvarshögskolan. Han säger till TT att det sannolikt står högst på den turkiska önskelistan eftersom landet har ett föråldrat flygvapen. 

– De har säkert övervägt att köpa Gripen och kan skicka en sådan förfrågan. Det kommer i så fall att bedömas annorlunda i dag än vad det skulle gjorts för några månader sedan, säger han och fortsätter:

– Det är osannolikt, men inte omöjligt. Det måste Sverige överväga tillsammans med Nato, och då kan USA antingen säga ”aldrig i livet” eller ställa andra motkrav.

Att exportera Jas Gripen till Turkiet kan bli möjligt i framtiden.
Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN

Mera sannolikt är dock att Turkiet vill köpa robotsystem, ledningssystem, pansarskott eller artilleriradar, enligt Martin Lundmark. Det skulle innebära en markant uppgradering från tidigare år då Turkiet importerade främst krut och sprängämnen från Sverige.

Utlämning och utvisning

Den mest kontroversiella punkten i avtalet handlar om utlämning och utvisning av personer som Turkiet anser vara terrorister. 

Statsminister Magdalena Andersson försäkrar att ”om man inte ägnar sig åt terrorism behöver man inte vara orolig”. Men Turkiet har presenterat en lista på 33 personer – antalet ökade senare till 73 – och kurder i Sverige säger att de känner sig oroliga.

”Finland och Sverige ska snabbt och noggrant hantera Turkiets väntande krav på utvisning eller utlämning av terrormisstänkta och därvid ta hänsyn till information, bevis och underrättelsematerial från Turkiet”, lyder den paragraf som kan bli svårast för Sverige att uppfylla. Även om avtalet också säger att svensk och internationell lag ska gälla.

Avtalet är en stor diplomatisk seger för Erdogan, enligt Halil Karaveli. Men han understryker att Turkiet fortfarande kan stoppa avtalet om Sverige inte levererar konkreta resultat.

– Det kan bli problem om Sverige inte lever upp till sina åtaganden i avtalet. Sverige måste visa att man menar allvar, till exempel genom att utlämna några på Turkiets lista. Annars kanske det turkiska parlamentet inte godkänner medlemskapet, säger han. 

”Ingen papperskonstruktion”

Också Ann-Marie Ekengren, professor i statskunskap vid Göteborgs universitet, betonar att Turkiet väntar sig att avtalet ska få konsekvenser i praktiken.

– Det är inte så att Turkiet bara tycker att det här är en papperskonstruktion, utan man förväntar sig nog faktiska resultat av det här, säger hon till Göteborgs-Posten. 

Enligt avtalet ska och Turkiet, Sverige och Finland inrätta en gemensam ”mekanism” för bland annat säkerhetssamarbete. Magnus Christiansson, universitetslektor och Natoforskare på Försvarshögskolan, påpekar att Sverige och Turkiet har olika syn på vad som är terrorism och att det kan bli problematiskt.

– Det kan vara ett sätt för Turkiet att skaffa sig en bättre bild av den kurdiska diasporan i Sverige. Men frågan är vad det innebär i praktiken att Sverige och Turkiet delar underrättelseinformation, det återstår att se, säger han till TT. 


Avtal mellan Turkiet, Finland och Sverige

Huvudpunkterna i avtalet mellan Turkiet, Finland och Sverige

Som blivande Natoländer ger Finland och Sverige sitt fulla stöd till Turkiet vad gäller hot mot dess nationella säkerhet. Därför kommer de nordiska länderna inte att ge stöd till YPG/PYD eller organisationen som benämns Fetö i Turkiet (Gülenrörelsen). 

Sverige och Finland fördömer otvetydigt alla terroristorganisationer, som utför attacker mot Turkiet, och uttrycker sin djupaste solidaritet med Turkiet och offrens familjer.

Finland och Sverige bekräftar att PKK är en förbjuden terroristorganisation och förbinder sig till att förhindra aktiviteter utförda av PKK och alla andra terroristorganisationer och deras förgreningar. Turkiet, Finland och Sverige har kommit överens om att förhindra dessa gruppers verksamheter.

Sverige bekräftar att en ny, hårdare terrorbrottslag träder i kraft den 1 juli och att den svenska regeringen förbereder ytterligare skärpningar av antiterroristlagstiftningen.

Turkiet, Finland och Sverige bekräftar att det nu inte finns några nationella vapenembargon länderna emellan. Sverige ändrar sitt nationella regelverk för vapenexport i förhållande till Natoländer. I fortsättningen kommer försvarsexporten från Finland och Sverige att genomföras i linje med försvarsalliansens solidaritet och i enlighet med artikel 3 i Washingtonfördraget.

Finland och Sverige ska snabbt och noggrant hantera Turkiets väntande krav på utvisning  eller utlämning av terrormisstänkta och därvid ta hänsyn till information, bevis och underrättelsematerial från  Turkiet.

För att genomföra dessa steg kommer Turkiet, Finland och Sverige att inrätta en ”Permananent Joint Mechanism” där personer från utrikes- inrikes- och justitiedepartementen samt från underrättelsetjänster och säkerhetsinstitutioner deltar.

Källa: Natos hemsida 

·

·       



Statsministerns besked efter Erdogans kravlista:


Turkiet kräver att 33 personer ska utvisas: "Ägnar man sig inte åt terrorism behöver man inte vara orolig"

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.