Turkiet kan stoppa Sveriges Nato-avtal

Vid en pressträff på Gotland i samband med Almedalsveckan fick statsminister Magdalena Andersson svara på frågan om hur hon reagerade när hon fick höra om Erdogans lista på personer som Turkiet kräver att Sverige överlämnar.
Fahrettin Altun, kommunikationsdirektör vid Erdogans presidentkansli.
Foto: EVERETT COLLECTION / EVERETT COLLECTION TT NYHETSBYRÅN

Turkiet häver tillfälligt sitt veto mot Sverige och Finland. I går godkände samtliga 30 Nato-länderna Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll. 

Kvar är ratificeringen som måste godkännas av samtliga parlament i Nato-länderna. 

29 av 30 är säkrade. Men den avgörande rösten - Turkiet - avvaktar: 

– Turkiet ska granska om Sverige följer sina åtaganden, säger Turkiet Fahrettin Altun, kommunikationsdirektör vid presidentkansliet, i en mejlintervju. 

Sveriges utrikesminister Ann Linde tackade under gårdagen flera Natomedlemmar för stödet i ansökningsprocessen och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har beskrivit de båda ländernas anslutningsprocess som ”historisk”. 

– Dagens möte innebär ett viktigt steg mot fullvärdigt medlemskap i Nato, sa utrikesministern Ann Linde i går. 

Pekka Haavisto, Jens Stoltenberg och Ann Linde.
Foto: STEPHANIE LECOCQ / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Så går ansökningsprocessen till Nato till

28-30 juni: Under Natos toppmöte i Madrid beslöt samtliga 30 Natoländerna att bjuda in Sverige och Finland som medlem.

5 juli: Samtliga Natoländer godkände Sveriges och Finlands anslutningsprotokoll. 

Framåt: Nu måste ansökan ratificeras i varje Nato-lands parlament.  I Turkiets fall saknar Erdogans parti AKP egen majoritet. I det turkiska parlamentet sitter 600 ledamöter, fördelade mellan 14 partier. President Recep Tayyip Erdogans parti får igenom sina beslut tillsammans med det ultranationalistiska partiet MHP. Tillsammans har de drygt 55 procent i parlamentet.

Källa: Statliga nyhetsbyrån Anatolia med flera. 

En av Erdogans närmaste rådgivare, kommunikationsdirektören på presidentkansliet, Fahrettin Altun ser överenskommelsen med Sverige och Finland som en seger för ”terroroffren” och syftar på de offer som föll i olika dåd som utfördes av kurdiska PKK och av kuppmakarna som Turkiet anklagar för att tillhöra Gülenrörelsen. 

Fahrettin Altun är kommunikationsdirektör på presidentkansliet.
Foto: BURHAN OZBILICI / AP TT NYHETSBYRÅN

Innan president Recep Tayyip Erdogan godkände de båda nordiska ländernas anslutningsprotokoll såg regeringen i Ankara till att ställa krav på Sverige. När man läser den lista på tio krav är det tydligt att det mesta handlar om de väpnade kurdiska grupperna - framför allt PKK, som Gülenrörelsen som regeringen i Ankara anklagar för att ligga bakom den misslyckade militärkuppen 2016, och även det - för Turkiet - symboliska viktiga värdet att häva vapenembargot som infördes 2019. 

För det är ”inte naturligt med vapenembargo Nato-länderna emellan”, enligt Altun. 

Kravet om utlämningar

Dagarna innan toppmötet förra veckan publicerade den turkiska tidningen Hurriyet också en lista på 45 namn som Turkiet krävde skulle utlämnas för att de skulle godkänna ansökningarna. Det rörde sig om 33 personer från Sverige och 12 personer från Finland, enligt tidningen. 

Efter Nato-mötet i Madrid sa president Erdogan att Sverige hade lovat att utlämna 73 ”terrorister”.

”Det som spelar roll är inte antalet individer utan om Sverige kommer att lämna ut dem i enlighet med bilaterala och internationella överenskommelser och mot bakgrund av tydliga bevis”, säger Fahrettin Altun som enbart ställer upp på en skriftlig intervju.

Har Turkiet försett Sverige med listor över efterlysta personer som Turkiet anser vara terrorister? Vilka är de?

”Ja. Alla personer i fråga är kopplade till PKK, YPG eller FETÖ, som promemorian beskrev som terrororganisationer. Den statusen erkändes alltså av Sverige. Dessa individer utgör ett hot inte bara mot Turkiet utan även mot svenska folket och Sveriges intressen”, hävdar Altun.

I avtalet är det däremot PKK som nämns specifikt som en terrororganisation: 

”Finland och Sverige bekräftar att PKK är en förbjuden terrororganisation. Finland och Sverige förbinder sig till att förhindra PKK:s och alla andra terrororganisationers verksamheter”. 

Av de 33 personerna från Sverige som fanns på Hurriyets lista kopplade däremot Turkiet 26 av dem till vad landet beskriver som ”terrorism”.  De resterande sju anklagades för annan typ av brottslighet, enligt Hürriyet.

Altun menar att Turkiet inte gick med på några eftergifter vad gäller de turkiska kraven som han beskriver som ”legitima”.

”Själklart att Turkiet inte gjort några eftergifter”

Turkiet anklagar också Sverige för att ha gett finansiellt stöd på 376 miljoner dollar, vilket motsvarar 3,4 miljarder svenska kronor, till den kurdiska organisationen YPG och att pengarna gick vidare till PKK som är terrorstämplad av EU. Altun påpekar att överenskommelsen också har ett moraliskt värde och att terrorismen skadar både Turkiet och Sverige. Sveriges statsminister Magdalena Andersson menade att Sverige inte gjort några eftergifter. Samma sak menar Turkiet.

”Ur ett diplomatiskt perspektiv är det självklart att Turkiet inte gjort några eftergifter vad gäller sina legitima krav. Ändå tror vi att den trilaterala promemorian (i Madrid) i första hand handlade om att respektera minnet av terroroffer och att få deras nära och kära att bevittna rättvisan skipas. Några av individerna, som Sverige hittills skyddat som politiska asylsökande eller under andra benämningar, orsakade mycket smärta i Turkiet och på andra håll. För bara sex år sedan genomförde FETÖ ett kuppförsök som resulterade i att 251 oskyldiga människor dog”. 

Fahrettin Altun menar att det inte finns några hemliga avtal och att det som Turkiet säger i slutna rum är samma sak som det som sägs i offentliga sammanhang. Regeringen i Ankara är positiv till Sveriges och Finlands medlemskap men är försiktiga med att vara för optimistiska. 

Statsminister Magdalena Andersson har vid flera tillfällen sagt att Sverige inte lämnar ut svenska medborgare. Däremot är det oklart vad som kommer att hända med de kurder som Turkiet vill ha men som inte är svenska medborgare. Regeringen i Ankara ber Sverige och Finland att inte fira Nato-medlemskapet för tidigt.

”Det skulle vara fel att framställa memorandumet, som undertecknades i Madrid, som ett NATO-medlemskap i sig. Det handlade om att förmedla en inbjudan. Anledningen till att vi kom överens var att Sverige skriftligen åtog sig att vidta nödvändiga åtgärder mot terrorism”, säger Fahrettin Altun. 

Han tillägger: 

”Turkiet ska inspektera om Sverige följer sina åtaganden. Låt mig vara tydlig: Vi har varit en del av alliansen, som Sverige vill gå med i i dag, i 70 år. Vi är Natos näst största armé. Det är Turkiet som ska göra bedömningen här”.

I Sverige är oron bland många kurder stor. Flera kurder har visat rädsla för att ett eventuellt underrättelsesamarbete mellan Sverige och Turkiet kommer att drabba aktivister. Det är oklart hur ett sådant samarbete ser ut i dag eller hur det kommer att se ut om Sverige accepteras in i Nato-alliansen. Altun säger att ”denna fråga ska du ställa till svensk underrättelsetjänst”. 

Ska Sverige bli medlem i Nato?

”Den avgörande faktorn blir dock om de löften som Sverige gav kommer att hållas. Om Sverige går med i Nato eller inte beror på att det lever upp till sina skriftliga åtaganden.”

Hur viktigt det är att Sverige bli medlem i Nato?

”Den svenska regeringen har redan argumenterat för Sveriges potentiella insats till Nato. Naturligtvis är det ytterst viktigt för fred och stabilitet att Nato är starkt och anpassar sig till ökade hot. Frågan som måste ställas är om de länder, vars tillträde ligger på bordet, delar Natos värderingar och mål”.

Kommer avtalet att påverka valet Turkiska valet? 

”Det vore fel att koppla Sveriges NATO-medlemskapprocess till nästa års val i Turkiet. Det turkiska folket stöder kampen mot terrorismen som helhet. Kampen mot terrorism är en statlig politik. Som statsman fortsätter president Erdoğan att försvara Turkiets intressen hela tiden och på alla plattformar”. 

Expressen har sökt utrikesministern Ann Linde som hänvisar till avtalet som skrevs under Nato-mötet.

Ann Linde har tidigare sagt till DN att hon tror att det turkiska parlamentet säger ja:

– Vi kommer att bidra till hela Natos säkerhet samtidigt som vi själva får säkerhet. Detta kombinerat med att vi fullt ut kommer att respektera det som står i avtalet gör att jag tror det finns goda chanser att turkiska parlamentet tycker det är viktigt att ratificera, sa Ann Linde till tidningen. 

Rysslands nästa mål efter Luhansk – nya attacker 

Klusterbomber ödelade marknaden • Två döda och flera skadade

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.