Tunga S-veteranen rasar mot Sveriges Nato-avtal med Turkiet: ”En skam för Sverige”

Många i den äldre generationen socialdemokrater ställer sig skeptiska till partiets och därmed Sveriges nya inställning till Nato i allmänhet och till avtalet med Turkiet i synnerhet.
Tidigare utrikesministern Lena Hjelm-Wallén ”känner obehag” inför avtalet med Turkiet.
Foto: CLAUDIO BRESCIANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
Tidigare biståndsministern Pierre Schori fördömer avtalet med Turkiet i skarpa ordalag,
Foto: ANNA SCHORI
Statsminister Magdalena Andersson.
Foto: STEPHANIE LECOCQ / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Magdalena Andersson och Recep Tayyip Erdogan skakar hand efter överenskommelsen.
Foto: BERNAT ARMANGUE / AP TT NYHETSBYRÅN

Tunga S-veteraner är kritiska mot Sveriges förhandlingar med Turkiet inför ett Natomedlemskap.

– Storslam för Erdogan, skam för Sverige och svek mot kurderna, dundrar tidigare biståndsministern Pierre Schori.

– Hela processen är otrevlig, den känns obehaglig, säger tidigare utrikesministern Lena Hjelm-Wallén.

Flera i den äldre generationen socialdemokrater ställer sig skeptiska till partiets – och därmed Sveriges – nya inställning till Nato i allmänhet och till avtalet med Turkiet i synnerhet. De ser det som ett avsteg från en lång tradition av alliansfrihet och från en mångårig solidaritet med kurderna.

Pierre Schori är den kanske mest kritiska S-veteranen. Som tidigare biståndsminister, tidigare kabinettssekreterare på UD och nära medarbetare till Olof Palme har hans ord länge vägt tungt i utrikespolitiken. 

”Skulle aldrig accepterats i S-rådslag”

– Avtalet med Turkiet är storslam för Erdogan, en skam för Sverige och ett svek mot kurdiska frihetskämpar. Det är en chock för många socialdemokrater, det skulle aldrig ha accepterats om det hade varit känt i de så kallade rådslag partiet genomförde, säger Pierre Schori.

– Enligt avtalet ska Säpo samarbeta med den turkiska underrättelsetjänsten MIT. Samma MIT som planterade PKK-spåret efter mordet på Olof Palme. Nu blir det andra gången Turkiet använder PKK för att vinna fördelar, säger han.

Också Lena Hjelm-Wallén, utrikesminister (S) 1994–1998 samt vice statsminister fram till 2002, är skeptisk till avtalet med Turkiet. Även om hon ser det som ”ett nödvändigt ont” för Sverige ska kunna bli medlem i Nato. Ett medlemskap där ”vi inte hade något val” eftersom Finland bestämt sig för att gå med i alliansen.

– Hela processen är otrevlig. Jag tror många känner obehag över att behöva sitta ned och förhandla med Turkiet om den svenska rättsstatens principer. För oss är det självklart att de också gäller för kurder, säger Lena Hjelm-Wallén.

– Vad gäller innehållet i avtalet är jag inte så orolig, där finns både hängslen och livrem i paragraferna. Det står att svensk lag ska gälla, men det är trist att behöva gå igenom den här processen med Turkiet när man kommer fram till att svensk lagstiftning gäller i samtliga fall, säger hon.

”De har skrivit under”

Hon tror inte att Turkiet senare kommer att trappa upp sina krav när det turkiska parlamentet, liksom alla Natoländers parlament, ska godkänna Sverige som medlem i den västliga försvarsalliansen.

– Det vore väldigt olyckligt. De har skrivit under så de får hålla sig till ramarna. Det var inget vi räknade med från början när vi sökte medlemskap att Erdogan skulle försöka skaffa sig inrikespolitiska fördelar med oss som verktyg, säger Lena Hjelm-Wallén.

Pierre Schori är däremot övertygad om att avtalet bäddar för flera krav från turkisk sida. Han säger att ”texten är skriven av turkarna” och är en del av förhandlingstekniken – som öppnar för att till exempel det turkiska parlamentet ska kräva fler eftergifter av Sverige.

”Sverige ett annat land”

– Vi upphäver vapenembargot mot Turkiet när de redan planerar ett nytt krig i norra Syrien. Det strider mot all svensk tradition. Det är ett svek, Sverige blir ett annat land efter det att avtalet skrevs under, säger han.

Han tillägger att ”det mässas om” att det finns ett före och efter den ryska invasionen den 24 februari och säger att det nu också finns ”ett före och efter den 28 juni”.

Lena Hjelm-Wallén säger att om man går med i Nato måste man vara beredd att exportera vapen till andra medlemmar. Och att det i det här fallet ”inte blir så stor volym”.

– Jag utgår från att solidariteten med kurderna fortsätter oförändrat liksom det humanitära biståndet till det kurdiska området i norra Syrien. Det är inte samma sak som att man behöver ge stöd till organisationer som är särskilt känsliga för Turkiet, säger hon.

”Ökar spänningen”

Pierre Schori är stark motståndare till att Sverige går med i Nato. Han kallar hela den processen ”onödig, ogenomtänkt och brådstörtad”.

– Vi får inte en gemensam säkerhet med Nato utan snarare en gemensam osäkerhet i denna spänningens tid. Vi ger upp handlingsfriheten och kampen mot kärnvapen, säger han.

Lena Hjelm-Wallén säger att ”vi kan inte se oss själva som en ö i Norden” när de nordiska grannländerna är med i Nato.

– Jag hoppas vi får en stark nordisk grupp som kan påverka inom Nato. Vi får göra det bästa av situationen, säger hon,.

”Socialdemokratiska partiet har fört folket bakom ljuset”

Hotar med misstroende mot utrikesminister Ann Linde

Statsministern om utvisningslistan: ”Då behöver man inte var orolig”

Magdalena Andersson mötte pressen i samband med Nato-mötet i Madrid där hon bland annat svarade på frågor om turkiets krav på att Sverige ska utvisa 33 personer.

Frågorna om Erdogan som Sverige inte har besvarat

På onsdagseftermiddagen bjöds Sverige och Finland officiellt in till Nato-alliansen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.