Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Magda Gads dagbok från norra Irak

Många har skadats i östra Mosul. Foto: Magda Gad
IS attackerat med prickskyttegevär, granater och bilbomber. Foto: Magda Gad
11-årige Younes fick sitt hus bombat i går av både flygbomb och bilbomb och säger att han vill bo kvar hemma. Foto: Magda Gad
IS attackerat med prickskyttegevär, granater och bilbomber Foto: Magda Gad
Rökmoln när bilbomber, hittade i Bashiqa, sprängs av Peshmerga.
Peshmerga har samlat ihop vägbomber som IS lagt ut i Bashiqa nordost om Mosul.

Magda Gad på plats när vägbomberna sprängs.

Magda Gad möter en man som precis flytt med sin familj från striderna i Mosul.
Bashiqa strax nordöst om Mosul.
Expressens Magda Gad och Niclas Hammarström rapporterade nyligen från Al-Hamdaniya öster om Mosul. 3 000 irakiska elitsoldater siktar på att gå in i östra Mosul under måndagen. Foto: Niclas Hammarström
Med start i gryningen har stridsvagnar understödda av tungt artilleri inlett en kraftig offensiv, tre kilometer öster om Mosul.
Expressens Magda Gad och Niclas Hammarström har rapporterat från Al-Hamdaniya öster om Mosul – och striderna mellan irakiska armén och olika miliser. IS gjorde Al-Hamdaniya till sitt fäste för två år sedan. Foto: Niclas Hammarström
Expressens Magda Gad är på plats i norra Irak och bevakar kampen mot IS.
Med start i gryningen har stridsvagnar understödda av tungt artilleri inlett en kraftig offensiv, tre kilometer öster om Mosul.
Irakier när Qayyarah som tvingats på flykt genom offensiven mot Mosul. Foto: Bulent Kilic/AFP
Irakisk polis utanför Mosul. Foto: Marko Drobnjakovic/AP/TT
Expressens Magda Gad har varit på plats vid fronten vid Mosul. Här tillsammans med två peshmergasoldater.
Foto: Niclas Hammarström
Offensiven mot Mosul har inletts. Foto: Adam Schreck / AP/ TT
Nu ska IS drivas ut ur Iraks näst största stad. Foto: AA/TT
1 / 21

Den irakiska armén har inlett sin offensiv mot Mosul, för att krossa IS och driva ut terrornätverket från Iraks näst största stad.

Expressens utrikeskorrespondent Magda Gad är på plats i norra Irak vid fronten i slaget om Mosul.

Här ger hon det senaste om striderna.

TISDAG 19.13

Blodbadet fortsätter i Mosul. Soldater och civila dör på löpande band för att sjukvårdare, sjukvårdsutrustning och ambulanser inte finns på plats.
När man får in tio svårt skadade måste man välja ut vilka tre som får åka med ambulansen till sjukhus - och vilka sju som får ligga kvar och kanske dö.
Antingen behövs fler ambulanser eller någon slags större fordon där man kan få in alla på en gång och snabbt få iväg dem till sjukhus.
Sjukhus som också behöver få mer resurser för att kunna utföra dessa extremt svåra operationer, där halva kroppar kan ha sprängts bort.

SÖNDAG 13.11

Fruktansvärda rapporter kommer i dag från både hälsoministeriet och försvarsmakten.

Sjukhusen är överfulla, de har fått in långt mer skadade de senaste dagarna än de har resurser för.

Deras kirurger har inte heller tillräcklig kunskap om hur man ska behandla dessa krigsskador, där halva kroppar är söndersprängda.

Det är ju ingen vanlig kirurgi, utan mycket svår kirurgi som kräver speciella behandlingsmetoder. Till exempel kan man inte på en gång sy ihop stora skador av granatsplitter för då blir det infekterat.

Uppe på detta saknar irakiska armén mannar att skicka in i Mosul som förstärkning.

De kan inte ta fler mannar från specialförbandet Golden division väster om Bagdad för de måste vara på plats där och säkra att IS inte utnyttjar tillfället att försöka ta Iraks huvudstad.

De irakiska armédivisioner de har skickat in för att hålla de positioner som Golden division har tagit för att Golden division ska kunna fortsätta avancera, har varit för få till antalet och inte heller haft tillräcklig erfarenhet av de extremt hårda striderna som just nu utspelar sig i Mosul.

Till en nyligen upprättad bas skickade de in 25 mannar från en vanlig irakisk armédivision, det är alldeles för få för att kunna hålla en stadsdel som ännu inte är rensad från IS och som intagits av specialförband.

Operationen går nu på grund av detta trögare, medan IS fortsätter kriga på samma sätt och civila män, kvinnor, barn fortsätter skadas och dö.

LÖRDAG 13.30: 

Läget på marken just nu:
Irakiska specialförbandet Golden division fortsätter strida i stadsdelar i östra Mosul, med understöd av irakiska armén som kommer efter och håller intagna positioner, medan Golden division fortsätter pusha framåt.
I förrgår stred de gata för gata, hus för hus, rum för rum inne i Aden. De tar sig fram genom hål i ytterväggarna och innerväggarna i husen, eftersom att om de går på gatorna så kan de bli skjutna.
De östra stadsdelarna runt omkring Aden är intagna men IS skjuter fortfarande in granater och skickar in bilbomber och kan även ha skyttar kvar i byggnader i dessa områden.

I morse attackerade IS en Golden division position med tre bilbomber.
De har också börjat gömma bilbomber inne i civilas hem, vilket gör dem ännu svårare att upptäckta och skjuta ner.
Gogjali som är en ytterförort i östra utkanten är säkrad.
Koalitionens luftvapen har i dag börjat bomba stadsdelen al-Tahrir, som understöd till marktrupperna.

Ser man till den större bilden så har irakiska trupper ännu inte kommit in i Mosul från norr, det vill säga från Telskuf-fronten. Det har inte heller kommit in från söder, där de avancerar uppåt från Hammam al-Alil.
I södra Mosul ligger även Mosuls flygplats, dit man bussat tiotusentals civila från bland annat Hammam al-Alil för att hålla dem där som mänskliga sköldar.
Väster om Mosul håller IS fortfarande åtta mil mark, fram till staden Tal Afar.
Shiamiliser från folkfronten PMU har nu nått utkanten av Tal Afar, ett av IS viktigaste fästen, och har börjat skjuta in artilleri mot Tal Afar.
Större delen av Mosul kontrolleras alltså fortfarande av IS.

LÖRDAG 01.30: Offensivens 33:e dag

IS ger sig inte. Här attackerar de basen.
När irakiska Golden division tagit en stadsdel i Mosul – då retirerar inte IS. Utan då försöker de ta tillbaka den.
I går natt vid den här tiden (två timmar framåt jämfört med svensk tid) attackerade de med kulsprutor och automatvapen, mellan ett och tre på natten var det som värst, och i morse sköt de in två granater mot den bas som Golden division sov på.

Foto: Magda Gad

Som tur var exploderade bara den ena granaten och den andra skadade en soldat lindrigt. Det var precis efter att soldaterna hade gått ut från basen för att inleda en ny offensiv. Hur många av dem som skadades eller dog under dagen ... det vet jag inte.
Flera av de civila jag pratade med i går kom in skadade till fältsjukhuset i dag. Människor vaknar på morgonen och lever, och på kvällen gör de inte längre det.
Situationen i Mosul just nu.
33:e dagen in i offensiven.

Foto: Magda Gad

FREDAG 12.30: Unicef – ni är välkomna hit

Tack till mina föräldrar som båda jobbat på sjukhus. Jag brukar säga att jag är uppväxt på sjukhus. Hade jag inte fått den uppfostran jag fått av er, mamma och pappa, så hade jag inte stått här i dag. Vi fick precis in en man som hade fått båda sina ben bortsprängda. Han kommer nog överleva. Vi fick stopp på blödningarna med den sjukvårdsutrustning vi hittade i de få kartongerna som finns här på plats. Ahmed hette han.

Jag fick precis ett meddelande från Unicef som undrade om jag vill komma till Erbil, en säker stad utanför frontlinjen, och berätta om situationen i Mosul.
Unicef – ni är välkomna hit.

FREDAG 11.30: Sjukvårdare saknas

Inga sjukvårdare är här i dag. Jag och min livvakt har fått sätta tourniqueter, tryckbandager och dropp på civila som är svårt skadade av granater. Irakiska soldater gör vad de kan men de är inte sjukvårdsutbildade. Den slovakiska organisationen som ansvarar för detta fältsjukhus har inte tillräckligt med personal och de kan inte vara här varje dag.

Inne vid koalitionsstyrkornas baser finns sjukhus och läkare i klass med vilket svenskt sjukhus som helst.
De sjukhusen är till för koalitionsstyrkans personal.
Civila irakier har inte tillträde dit.

En tysk journalist som har varit här en vecka kom fram till mig och ställde massa frågor.
Det slutade med att han sa:
– Jag har sett vapen för miljarder dollar sedan jag kom hit men ingen sjukvård till civila.
Han tittade runt omkring sig som om han inte trodde på det han såg:
– Har de inte ens ett tält där de kan behandla dem?
Jag svarade kort som det är:
– Nej.

FREDAG 08.44: Bebis föddes till ljudet av granater

Bebisen som mamman bär i sina armar föddes i går. Hon fick föda hemma under ljudet av skottlossning och granater.
Nu är det strider i deras bostadsområde och de har valt att fly mot okänt mål.
Det har varit intensiva strider hela natten – IS försökte återinta stadsdelen Aden i östra Mosul som irakiska specialförbandet Golden division tog för två dagar sedan.
För en halvtimme sedan inledde Golden division en ny offensiv mot en närliggande stadsdel i östra Mosul.

Bebisen som mamman bär i sina armar föddes i går. Hon fick föda hemma under ljudet av skottlossning och granater. Foto: Magda Gad

Koalitionsstyrkan sköt in en luftbomb och IS svarade med att skjuta in granater mot Golden divisions soldater.
På den bas vi var skadades en soldat lindrigt av splitter i huvudet.
På en annan bas skadades en halv bataljon. Många är döda, döende, svårt skadade och resten av bataljonen upptagna med att försöka rädda livet på sina kamrater.
Hur ska de kunna strida?
En soldat konstaterar arg och nästan uppgiven:
– Vi behöver hjälp.
Även många civila har dödats och skadats nu på morgonen.
Och dagen har knappt börjat.
Klockan 10.44, Mosul, Irak.

Foto: Magda Gad

TORSDAG 11.30: Tolv civila skadade i detta område

Hittills i detta bostadsområde, i östra Mosul, i dag:
Tre döda soldater.
Fyra soldater skadade, två av dem så svårt att de kan dö.
Två döda civila, en var en kvinna med granatskador i huvud och ben, en man också med granatskador.
Tolv civila skadade varav flera barn.
Fältsjukhuset östra Mosul just nu.
IS attackerat med prickskyttegevär, granater och bilbomber.

Foto: Magda Gad

TORSDAG 09.15: Döda IS-soldater omger Younes, 11, hus

Klockan 11.13 Mosul.

Hittills i detta bostadsområde i dag:
Tre döda soldater.
Fyra soldater skadade, två av dem så svårt att de kan dö.
Två döda civila, en var en kvinna med granatskador i huvud och ben, en man också med granatskador.
Tolv civila skadade varav flera barn.
Fältsjukhuset östra Mosul just nu.
IS attackerat med prickskyttegevär, granater och bilbomber.

Foto: Magda Gad

11-årige Younes fick sitt hus bombat i går av både flygbomb och bilbomb och säger att han vill bo kvar hemma.
Det ligger döda IS runt hans hus och luktar lik. Jag frågar hur det känns:
– Ingenting. Det betyder ingenting för mig.
Det är också skottlossning och granatbeskjutning just nu. Hur känns det?
– Det är normalt.
Younes och hans syskon har inte gått i skola på två och ett halvt år. Hans bror som är tjugo tog upp vapen i går för att delta i striderna mot IS.
IS finns fortfarande kvar längre ner på gatan.

11-årige Younes fick sitt hus bombat i går av både flygbomb och bilbomb och säger att han vill bo kvar hemma. Foto: Magda Gad

TORSDAG 08.15: Barnfamiljer lämnar Mosuls center

Ungefär sex kilometer från Mosuls center, det vill säga där Tigris delar staden i två delar.
Cementblocken var IS-frontlinje fram till i går, då de irakiska styrkorna tog den här delen av gatan.
Längre ner på gatan finns fortfarande IS.
Den här barnfamiljen valde precis att lämna.

TORSDAG 08.00: Skjutning i Mosul

Ännu en natt i Mosul. Kraftig artillerbeskjutning, skottlossning på avstånd samt helikoptrar och bombdrönare - bombplan utan pilot, UCAV - till strax efter midnatt.
Efter det blev det något tystare.
I gryningen drog helikoptrarna igång igen.
Operationen är fortfarande igång och de civila är fortfarande kvar i krigszonen.
Några som kommit ut en bit samlades i gryningen vid en liten moské....

Själv sov jag på en masonitskiva.

ONSDAG 15.10: Familjen träffades av splitter

Barnfamiljer flyr östra Mosul, där en operation inleddes i dag för att inta stadsdelen Aden. Flyktvägen går genom en krigszon och flera av de som väljer att fly blir skjutna eller träffade av granatsplitter - det vill säga skadas eller dör.
Men att stanna hemma är inte ett säkrare alternativ.

En pojke blev skjuten till döds när han öppnade ytterdörren för att gå ut på sin gata.

Och granater landar i folks hus och trädgårdar.
Om de som flyr kommer levande ut ur kriget väntar nästa problem: det finns inte tältplatser till alla.

Även soldaterna skadas och dör och trots att offensiven är inne på sin 31:a dag har bara några få kvarter i östra Mosul intagits.

Resten av miljonstaden kontrolleras fortfarande av IS, och hur dödssiffrorna - på grund av striderna, inte på grund av deras avrättningar - ser ut för de civila på deras sidor av fronten finns det inga uppgifter om.

Pappan blev svårt skadad i benet. Foto: Magda Gad.

En familj valde att fly eftersom det var strider där de bodde. När de gick från sitt hem träffades de av granatsplitter. Pappan blev svårt skadad i benet. Barnen klarade sig med ytliga skador i huvudena. Mamman oskadd men i svår chock.

En soldat ger sin mat till barnen.

För en stund sedan kom en elvaårig pojke in som var skjuten nedanför axeln. Sjukvårdaren som tog emot honom trodde inte att han skulle överleva för han hade förlorat för mycket blod. Tyvärr fick sjukvårdaren rätt. Det var det tredje barnet som dog här i dag.

Magda Gad. Foto: En soldat ger sin mat till barnen.

Precis nu kom en man in som träffats av tryckvågen av en bilbomb. Hans lungor fungerar inte så han får inte luft - och på plats finns inte tillräckligt med syrgas.

Hur kan världen inte ens skicka hit syrgas?

En annan pojke som kom in nu är skjuten i halsen och kan bli dagens fjärde döda barn.

I bara det här bostadsområdet.

En liten del av miljonstaden Mosul.En familj valde att fly eftersom det var strider där de bodde. När de gick från sitt hem träffades de av granatsplitter. Pappan blev svårt skadad i benet. Barnen klarade sig med ytliga skador i huvudena. Mamman oskadd men i svår chock.

 

ONSDAG 10:40: Ger traumavård under offensiverna

Hälften av de skadade är soldater, hälften är civila. Det här är den enda hjälporganisationen jag sett som ger traumavård ute under offensiverna. De flyttar sitt mobila fältsjukhus med truppernas förflyttningar och har inga restriktioner gällande vart de får åka. De heter Academy of emergency medicine och är en organisation från Slovakien. Här på plats leder de amerikanska sjukvårdare arbetet.

Foto: Magda Gad

ONSDAG 8:30 Familjer grät och lämnades kvar

Flera små barn och en ung man svårt skadade just nu i striderna av en 120 millimeters granat utanför sitt hem. Anhöriga kom rusandes med dem med blodet rinnandes från deras kroppar. Vissa såg inte ut att vara mer än ett par år. De kördes ut av ISOF:s humvees. Familjerna fick inte följa med och står skrikandes och gråtandes kvar. En pojke slängde sig i panik och chock ner på marken.
Nu kommer besked om att ett av de små barnen dog.

Storebror sörjer femårige lillebror Hala som precis dödats av granatsplitter. Foto: Magda Gad

ONSDAG 7:33: Civila går oskyddade

Hårda strider i Mosul just nu. All typ av beskjutning från luft och mark mot stadsdelen Aden. Civila män, kvinnor och barn går oskyddade runt på gatorna.

ONSDAG 06:45: Truppförflyttelser

Truppförflyttelser och mycket i luften i dag. Andas att operation mot en stadsdel i östra Mosul är på gång.
Vi har två Apachehelikoptrar, en Black Hawk, ett B-52-flygplan och två amerikanska drönare i luften. Och irakiska artilleriet, både raketer och granater, flyttas.
Samtidigt förbereder IS sig längre in i staden för hur de ska besvara attacken.

ONSDAG 04:45: Gryning i Mosul

Gryning i Mosul. Klockan är strax sex här, det går att skönja konturer av hus, gator och skällande hundar men det har ännu inte ljusnat.
Jag har sovit på ett betonggolv inne i det som en gång måste varit någon slags butik. Säkert har någon IS sovit där innan det här området befriades.
Det var ett hål genom en innervägg och in i det rummet.
Under natten har det varit sporadisk granatbeskjutning, skottlossning och bomber på avstånd.
Och hela tiden helikoptrar i luften.
Men med öronproppar, en mössa och en filt för kylan - det har börjat krypa ner mot tio nattetid - sov jag ändå som en bebis.
Tror dock många föräldrar inte vågat sova i natt på grund av rädsla för att något ska hända deras barn.
Min livvakt har inte sovit.
Jag bytte av vakthållningen nu.
Snart börjar förmodligen en attack mot en av stadsdelarna.
Det är vid sextiden när solen smyger sig upp och konturerna just börjar skönjas som de brukar gå till attack.
Jag undrar hur soldaterna från Golden Division som ska göra attacken känner sig just nu.
De har blivit så tungt motattackerade av IS varje dag och förlorat mannar, vapen, fordon.
De har också haft brist på mat.
IS har säkert i går eller nu på morgonen dragit lott om vem som ska köra dagens bilbomber.
Dragit lott om vilka som ska dö - ett hedersuppdrag för dem.
Andra sidan försöker överleva.
Och befria folk.

TISDAG 15:51: De förväntar sig att bli attackerade av IS i natt

Står bredvid ett metallvrak på en gata i Mosul, 900 meter från stadsdelen Aden som fortfarande kontrolleras av IS.

Jag tänker först att vraket är en personbil.

Svart.

Liten.

Ihopskrynklad.

Sedan går det upp för mig att det är en humvee.

Vilken oerhörd sprängkraft, att förvandla ett pansarfordon till en liten svart ihopskrynklad vrakboll.

Bredvid ligger en humvee till, lika förstörd, men mer utdragen.

IS har envist attackerat med bilbomber.

Bilbomb efter bilbomb.

Och granater och automatvapen, trots att civila finns både bland dem och bland de irakiska styrkorna. Kvinnor och barn som är så små att de tultar.

En kommendör för de stridande ISOF-enheterna ska äntligen få fem dagar ledigt.

Efter det är det dags igen.

Jag träffade honom för en vecka sedan och han var trött redan då.

Han har lett trupperna ända från al-Fallujah och upp till al-Qayyarah och in hit i östra Mosul via Gogjali.

Nu är det helt mörkt i Mosul och några soldater har tänt en eld.

Det är bara Iraks specialförband Golden Division som opererar här.

De förväntar sig att bli attackerade av IS i natt.

En medlem i Iraks specialförband Golden Division i östra Mosul måndag 14 november. Foto: Younes Mohammad / POLARIS POLARIS IMAGES

TORSDAG 12.10: Jag ser resterna av bilbomberna

Peshmerga spränger vägbomber de hittat i Bashiqa. På precis den här vägen åkte jag själv för tre veckor sedan när området kontrollerades av IS. Den resan var inte så lugn som den i dag ... vår humvee och konvoj blev konstant beskjuten den dagen, en vägbomb sprängdes och två bilbomber körde in i konvojen. Många, många dog. Soldaterna var svettiga, kulspruteskyttens fötter darrade och under de hårdaste striderna tittade de soldater som inte stod upp i luckan och sköt på bilder av sina fruar och barn i sina mobiler. Andra var upptagna med att trä ammunition på band, ta fram raketdrivna granater, smörja gevär som hakat upp sig med vapenolja – och be för allas våra liv.

Nu åker jag samma väg igen, utan att bli beskjuten och ser resterna av bilbomberna och samma hus som IS sköt ifrån – fast utan IS. Märklig känsla.

TORSDAG 07.00: Fyra små barn avrättade fångar i Mosul

En video, publicerad av IS, visar hur fyra barn avrättar fångar som är klädda i orangea overaller, liknande de som används på Guantanamo.

Fångarna, anklagade för att vara emot IS, står på knä med händerna fastbundna, och blir skjutna i bakhuvudet med flera skott av barnen.

Barnen är klädda i soldatuniformer och stridsselar.

En av dem uppges vara från Sinjar, troligen yazidier. Han ser ut att vara yngre än nio år.

En uppges vara utlänning, utan vidare information om ursprung. Han ska enligt IS ha dött i strider efter att han var med och avrättade fångarna.

En uppges vara från Uzbekistan.

En uppges vara från Ryssland.

Alla ser ut att tycka att det de gör är rätt.

Frågan är hur man ska rehabilitera alla dessa hundratals eller tusentals hjärntvättade barn?

ONSDAG: ”Säg till Trump att jag vill ha mina får tillbaka”

Hälsning från en man i Khasirs tältläger, som inte fick ta med sina får när han flydde från Mosul, och nu inte har en framtid och inte kan försörja sig och sin familj:

– Säg till Trump att jag vill ha mina får tillbaka.

Han brukade sälja ett till två får på marknaden och för pengarna försörja sin familj, som består av 15 personer.

– Nu kan vi inte leva. Inga pengar. Ingen mat. Vi har ingen framtid.

Enligt flera män var det shiamiliser från folkfronten PMU som sa att de inte fick ta med sig fåren. De visste inte varför de inte fick. Shiamilismännen sa att de får komma tillbaka och hämta dem senare. Men de har inget tillstånd nu att ta sig tillbaka in i Mosul.

En annan man som varit utan sina får i tio dagar säger:

– Mina får dör. De är små. De har inte fått mat och vatten. De dör.

MÅNDAG: Trupperna får luftunderstöd

Bashiqa just nu. Strax nordöst om Mosul. I dag får trupperna luftunderstöd, vilket de inte fick första gången de attackerade Bashiqa. Koalitionsstyrkan skyllde då på att konvojen tog en annan väg än planerat – vilket de tvingades göra då striderna var alldeles för hårda. Det var under offensivens fjärde dag, när jag och fotograf Niclas Hammarström var med i konvojen.

Nu är vi inne på offensivens 21:a dag.

Så lång tid kan det alltså ta att bara gå in i en förstad, vilket Peshmerga gör just nu.

Därefter måste staden rensas från IS och mineringar och säkras och civila måste ut, vilket tar ytterligare tid.

Sedan kan man avancera vidare.

Peshmerga har hittills tagit två IS som krigsfångar i dag – de tog dem i en tunnel.

MÅNDAG: Mardrömslika strider

Detta är al-Entisar. Ett bostadsområde i själva Mosul.

Det har varit mardrömslika strider här med soldater som strider bland civila.

Och från den position i närheten där de irakiska styrkorna har upprättat en bas strider också de bland civila, skjuter granater från deras trädgårdar där det finns barn.

Situationen just nu är att irakiska armén har tagit Hammam al-Halil 3,5 mil söder om Mosul samt att Peshmerga har stridit i Bashiqa nordöst om Mosul och kan komma att inta staden i dag.

Det innebär att två till vägar öppnas för att storma Mosul.

Men hur de ska kunna strida därinne i miljonstaden utan att civila dör är fortfarande en mörk gåta.

SÖNDAG: Väldigt många civila dör

Nu börjar även högt uppsatta inom politikerkåren vrida på sig och undra:

"Men HUUUR ska Mosul intas? Hur har man tänkt?"

Irakiska trupperna strider just nu hus till hus. Rum för rum. Och förlorar enormt många mannar.

Och väldigt många civila dör.

Bara att säkra 600 meter i en förort tar flera dagar.

Soldaterna har inte ens mat. De blir omringade och beskriver situationen som mycket dålig.

Som någon sa i kväll:

"Om en enda person går in och tar gisslan på en bank så kan det ta 24 timmar att lösa situationen, hur ska de göra med 6 000 IS blandade med civila i en miljonstad?"

Fler och fler pannor läggs i veck och det slutade faktiskt med att någon citerade från tv-serien Homeland – att det skulle bespara lidande att spränga en atombomb och göra om Mosul till en parkeringsplats.

Alternativt att spränga Mosuldammen så alla IS flyter iväg ut ur landet ...

Vi för verkligen hoppas att man hittar en annan lösning.

Just nu ser det nattsvart ut.

SÖNDAG 22.02: "HUUR SKA MOSUL INTAS"

Nu börjar även högt uppsatta inom politikerkåren vrida på sig och undra:
"Men HUUUR ska Mosul intas? Hur har man tänkt?"
Irakiska trupperna strider just nu hus till hus. Rum för rum. Och förlorar enormt många mannar.
Och väldigt många civila dör.
Bara att säkra 600 meter i en förort tar flera dagar.
Soldaterna har inte ens mat. De blir omringade och beskriver situationen som mycket dålig.
Som någon sa i kväll:
"Om en enda person går in och tar gisslan på en bank så kan det ta 24 timmar att lösa situationen, hur ska de göra med 6 000 IS blandade med civila i en miljonstad?"
Fler och fler pannor läggs i veck och det slutade faktiskt med att någon citerade från tv-serien Homeland - att det skulle bespara lidande att spränga en atombomb och göra om Mosul till en parkeringsplats.
Alternativt att spränga Mosuldammen så alla IS flyter iväg ut ur landet ...
Vi bör verkligen hoppas att man hittar en annan lösning.
Just nu ser det nattsvart ut.

LÖRDAG 20.22: DE FÅR INTE ENS BEGRAVA SINA FAMILJEMEDLEMMAR I FRED.

Här skyndar sig några män att skotta igen en grav på kyrkogården i området där de bor i östra Mosul.

Den dödades bror berättar att de inte kunnat begrava kroppen på två dagar för att det varit så tunga strider.

Enligt islamsk sed ska man begrava samma dag så de var verkligen plågade av att ha haft liket liggandes hemma i två dagar.

Det är ju varmt här också och finns ingen tillgång till kylrum.

Nu tog de, med risken för sina egna liv, och bar ut sin döda familjemedlem, en 32-årig man, och samarbetade snabbt, snabbt för att skyffla över jorden, medan IS sköt mot dem med kulspruta och granater landade längre bort.

Jag har tagit den här bilden inifrån pansarbil.

Skydd som inte de civila har.

32-åringen dog när han öppnade sin ytterdörr – IS hade minerat den och han sprängdes.

Efter det här mötet åkte jag in med irakiska special forces i bostadsområdet al-Entisar i östra Mosul.

Generalen som leder de irakiska trupperna i det här området berättade att IS nu använder en ny taktik – när de attackerande styrkorna närmar sig går de in i civila hem.

Det står alltså IS hemma hos familjer som inte är IS.

De står med vapen och även med bombvästar på sig bland kvinnor och barn som skriker, i vardagsrum, sovrum, kök.

Och irakiska trupperna närmar sig dessa hem och blir beskjutna men kan inte skjuta tillbaka för att IS håller dessa civila framför sig och mellan sig.

De irakiska soldaterna var riktigt trötta och hungriga i dag och sa att situationen var överjävlig. Det enda de hade att äta var en tallrik bulgur som de fick dela.

"Vi har fått strida från hus till hus, från rum till rum."

Säkerhetsarbetare försöker släcka elden från ett brinnande oljefält i södra Mosul på torsdagen den 3 november. Foto: Felipe Dana / AP TT NYHETSBYRÅN

 

TISDAG: VARFÖR SKULLE MITT LIV VARA MER VÄRT ÄN DERAS?

"Men du gör det här med risk för ditt eget liv?", frågade de mig från Stora Journalistpriset i dag när de ringde upp mig i morse, med anledning av att jag blivit nominerad till Årets röst.

Jag svarade:

"Ja."

De undrade varför.

Jag ville ställa motfrågan:

"Hur skulle jag annars göra det?"

Det finns inget annat sätt.

Inget annat sätt att komma nära.

Inget annat sätt att förstå.

Inget annat sätt att få förstahandsuppgifter.

Du måste se, lyssna, lukta, känna – vara i det.

Leva i det.

Hur ska du annars kunna beskriva hur det är?

När jag rapporterade från ebolans Liberia var det först när jag gick in i en ebolaklinik, i samma skyddsutrustning som de som jobbade där bar – helt täckt i plast i tropisk hetta – och såg hur människor dog, som jag förstod.

Det räckte inte att stå utanför en klinik och intervjua de som arbetade därinne.

Då var de döda bara siffror och känslan av att gå runt därinne en andrahandsuppgift.

När jag själv stod där, med svetten forsandes över hela kroppen och ner i stövlarna, med klorinet stickandes i ögonen och med ett munskydd som snabbt förvandlades till något genomsvettigt blött som mer än att skydda mig höll på att kväva mig, som jag visste vad det innebar.

Som jag visste vad det innebar att stå där som en konstig rymdvarelse och maktlös se på när människor blödde och torkade ihjäl.

De ögon som stirrade mot mig då glömmer jag aldrig.

Ögon som skrek: "Hjälp mig jag dör, jag dör, hjälp mig!"

Och ingen kunde hjälpa. Ingen kunde gå fram och torka tårar eller hålla en hand.

Allt som gick att göra var att se på.

De lokala liberianerna som jobbade inne i klinikerna - utan lön - kämpade dygnet runt för att orka gå in igen och igen och igen, för att kunna kasta till de döende vatten, mat, medicin, spola bort bajs, spyor, blod och hämta ut lik.

Varför skulle mitt liv vara mer värt än deras?

Jag har aldrig hittat ett argument för det.

Men det är givetvis inte på grund av att en plats är farlig som jag åker till katastrofer och krig - jag åker dit för att det är där folk lider och det är där de tysta rösterna finns.

Och det är där väldigt få journalister finns.

Min metod för att komma in i och rapportera från dessa platser och göra dessa tysta röster hörda är enkel.

Den heter tid.

Månader av tid.

Tid då jag försöker leva som folket själva lever.

Ska jag berätta om barnarbetare i gruvor i Kongo eller om utsatta romer i Bukarest värsta getto eller om unga män som säljer knark i Malmö eller om soldater i strid i Ukraina eller Irak – då måste jag dela deras vardag.

Sova på deras golv, klättra i gryningen uppför samma leriga berg, äta samma mat, tvätta mig i samma hinkvatten, huka mig över samma hål i golvet-toaletter, trängas i samma pansarfordon.

Vara med dem när de blir beskjutna och se själv hur IS strider på marken och hur kulspruteskyttens fötter skakar och lukta på vapenoljan och krutröken och känna hur kroppens alla sinnen förändras när en bilbomb kört in i och sprängt en del av konvojen - och bara vänta på att det ska dyka upp en till i den dammiga ökenhorisonten.

Då vet jag hur soldaterna känner när de beskriver övergivenheten, ensamheten - och undran över vart luftunderstödet och hjälpen från omvärlden finns.
Genom att vara på plats vet jag också att det jag ser faktiskt är det som sker - och inte är propaganda.

Här i Irak är det till exempel inte bara IS som sprider propaganda - även de enheter som strider emot dem vill framställa sig själva på ett för dem fördelaktigt sätt.
Man lyfter fram framgångar, döljer förluster.

Bara genom att vara här kan jag söka efter gråskalorna i det som framställs som svart eller vitt.

I motiveringen till Årets röst stod det att jag är modig.

Det är de som lever här och inte har valet att åka härifrån som är modiga.

Och de som skulle kunna åkt härifrån, men som valt att stanna för att kriga mot IS - med risk för sina egna liv.

Jag hoppas att deras röster nu kommer nå ut till ännu flera.

Min nominering i dag går till dem.

Irakiska säkerhetsstyrkor i östra Mosul på fredagen den 4 november. Foto: Marko Drobnjakovic / AP TT NYHETSBYRÅN

 

 

MÅNDAG: BREAKING NEWS – ELITSOLDATER GÅR IN I MOSUL

3 000 irakiska elitsoldater går in i Mosul i dag.

Det började klockan sex i morse lokal tid med granateld från irakiska arméns artilleribas i Mufti.

 

LÄS OCKSÅ: Irakiska trupper har tagit sig in i Mosul

 

Nu attackerar elitsoldaterna från tre positioner:

1) BAZWAYA, tre kilometer från Mosul, en plats norr om al-Hamndanyia, där jag och fotograf Niclas Hammarström mötte ett fåtal irakiska elitsoldater i onsdags, och blev väldigt förvånade, eftersom de befann sig på en utpost så nära från Mosul. Vi blev beskjutna inifrån Mosul med prickskytteeld när vi var där och både de och vi lämnade. (bild nedan)

 

SE OCKSÅ: Bilderna inifrån kriget mot IS i Irak

 

2) AL-HAMNDANYIA, sju kilometer öster från Mosul.
3) TEL KAIF, åtta kilometer norr om Mosul, i närheten av Telskuf. En front som hela tiden har hållits av kurdiska säkerhetsstyrkor från Asayish och amerikanska Navy Seals, som har en bas där. En Navy Seal dog här i markstrider mot IS i våras.

Att irakiska elitsoldater går in redan i dag är en överraskning, eftersom miljonstaden Mosul fortfarande inte är omringad.

En mycket spännande dag väntar. Ska de kunna ta sig in i Mosul? Vad kommer vänta dem där? Har IS placerat ut civila som mänskliga sköldar? Irakiska elitsoldaterna har redan motattackerats med bilbomber och de säger direkt från plats att IS har samlat sina trupper vid dessa frontavsnitt.

 

LÄS ÄVEN: Blodbadet i Kirkuk – här är dödens gata

 

Nionde och första divisionen från irakiska special forces går in mot staden och kapten M A Chali säger att målet är att inta östra delen av Mosul – i dag.

 

SÖNDAG: KOMMANDE BLODBAD I STRID OM MARK – I EN GAMMAL KONFLIKT FRÅN OTTOMANSKA RIKET?

Varför försöker shiamiliser sedan i fredags avancera ensamma mot Tal Afar väster om Mosul, trots order om två dagars paus i offensiven från dem som samordnar den? Vad kan hända, vad ligger bakom och vilka länder har intresse i detta?

Låt oss spalta upp det hela i punkter:

1) Miliserna (som ingår i irakiska folkfronten PMU) har förflyttat sig från väster om Tigris, söder om Mosul, i närheten av den plats där IS sprängde svavelfabriken (Mishraq som jag rapporterat från) och tar sig nu vidare i en cirkel sydväst om Mosul för att nå Tal Afar, ett IS-fäste väst om Mosul.

2) Den mark de nu avancerar mot är öppen öken och inga andra styrkor är där, förutom IS, som alltså kommer vara öster om dem i Tal Afar och in till Mosul. Men problemet är att IS också kan göra en motattack västerifrån, genom att skicka in mannar från sina IS-områden i Syrien. Shiamiliserna kommer då manglas av IS från två håll, på öppen mark. Hur har de tänkt? Det kan bli blodbad.

3) En anledning till att de gör detta kan vara att de vill ta Tal Afar innan någon annan av styrkorna gör det. Turkiet har bland annat försökt stoppa dem i det de nu gör, inte för att Turkiet inte vill att shiamiliser strider mot IS, utan för att Turkiet har gamla intressen i Tal Afar, då det är en turkmensk stad som under Ottomanska riket tillhörde Turkiet. Nu har den efter etniska rensningar förvandlats till sunniextremistisk. Bagdads centralregering och turkiska intressen kan alltså ha utvecklat sig till en kapplöpning om den här biten mark, och om de positioner man vill ta för framtiden, efter IS besegrats.

4) Många av shiamiliserna är iranstödda, de stridande kan kan ha dubbla nationaliteter – irakiska och iranska – och prata farsi. Några av ledarna har en förälder från Iran och en från Irak. Iran och Irak är i majoritet shia och Turkiet sunni.
Iran och Irak står alltså emot Erdogans eventuella drömmar om ett nytt "kalifat" - Ottomanska riket 2.0.

5) Det här är en av många konflikter om mark som vi kommer få se ännu mera av ju längre den här offensiven fortsätter.

6) Lyckas shiamiliserna ta Tal Afar blir Mosul närmast omringat. Bra för att då kan de inte fly in i Syrien, men också risk då det i sin tur kan öka striderna inne i Mosul och därmed även öka de civila förlusterna.

LÖRDAG: SHIAMILISER GÖR OFFENSIV PÅ EGEN HAND VÄSTER OM MOSUL

Många av de värsta historierna från de överlevare jag har intervjuat – de flickor och kvinnor som varit sexslavar eller de unga pojkar som har tvingats lära sig tortera och döda – har ofta nämnt staden Tal Afar.

Att de har tillfångatagits någon annanstans, till exempel i Sinjar, och sedan transporterats vidare till Tal Afar – ett viktigt fäste för IS.

Tal Afar ligger nästan åtta mil väst om Mosul, och jag har funderat över hur styrkorna har tänkt sig att koordinera offensiven, eftersom åtta mil ifrån Mosul är väldigt långt.

Utan styrkor väst och sydväst om Mosul kan ju IS bara dra sig längre in i dessa territorier som de fortfarande kontrollerar.

Vid andra frontavsnitt, norr och öster om Mosul, är detta inte möjligt då styrkor befinner sig mycket närmare.

I onsdags träffade jag och fotograf Niclas Hammarström på en liten grupp irakiska elitsoldater så nära som tre kilometer från Mosul, i närheten av al-Hamndanyia.

I dag gick koalitionsstyrkornas talesperson ut och sa att alla irakiska styrkor ska ta två dagars uppehåll – inte göra offensiver, bara försvara om IS attackerar.

Men det finns väpnade styrkor som kan operera utan USA-koalitionsstyrkans ordergivningar, nämligen de irreguljära trupperna, som shiamiliser, varav många har stöd från Iran.

I går fredag nådde shiamiliser utkanten av Tal Afar och de försöker nu återta staden från IS.

Shiamiliser har kommit hit till norra delen av landet så långt som ifrån Bagdad, och de går nu alltså in i ett sunniområde.

Vi får hoppas att de behandlar de sunnicivila som sina landsbröder, trots att det var inbördeskrig mellan sunni och shia så sent som 2006-2007 – ett krig som är en av de många orsaker till att IS överhuvudtaget kunde bildas och ta mark.

De civila sunni som bor i de trakterna där IS finns släppte till och med in IS 2014, för de såg dem inte som terror utan som en sunnimilis, som skulle försvara dem från shiamiliser.

Nu är läget det motsatta – shiamiliser kommer för att befria de sunnicivila från en sunniextremistisk terrororganisation.

Enligt IS själva är de wahhabitiska – den extremistiska, sekteristiska inriktningen av sunniislam som kommer från Saudiarabien.

ONSDAG 19.07 I DAG BLEV DET PERSONLIGT

Och där kom den ... sorgen.

Jag har sett människor dödats under min tid här, jag har sett döda, jag har varit med soldater som dagen efter dött.

Jag har pratat med människor som torterats, våldtagits, förlorat allt.

Jag har varit i strid där människor har sprängts och skjutits runt omkring mig.

Det har varit mitt arbete.

I dag var det inte arbete.

I dag blev det personligt.

Ibrahim, som serverar mig frukost, och som har blivit en väldigt kär vän här. Han som försöker lära mig arabiska varje morgon. Och som vet precis hur jag vill ha kaffet (tre starka koppar) och brödet och yoghurten.

Han har inte berättat.

På hela den här tiden, sedan i juni, har han inte berättat.

Att han har sin fru och sin dotter kvar i Syrien.

Han har inte sett sin dotter på ett år.

Han visade bild och sa: "Hon säger på telefon: Pappa, pappa, jag älskar dig".

Smärtan i det ansiktet när han sa det.

Den smärtan skar rakt genom mitt hjärta.

Nu är gränsen stängd mellan Irak och Syrien och hans familj kan inte komma hit och han kan inte komma dit.

Han bara väntar och väntar och väntar på att IS ska besegras och att Mosul ska falla, så att gränsen kan öppnas och han kan åka och krama sin dotter.

ONSDAG 11.15 MÅNGA DOG I DE HÅRDA STRIDERNA

Peshmerga tog förra måndagen, offensivens första dag, mark fram till hit, ungefär 7 km söder om kristna staden Bartella. De höll sedan den här linjen, som Peshmerga höll på att bygga med grävskopor då, i väntan på irakiska armén.

Irakiska armén kom med ISF, alltså irakiska elitstyrkan. Dessa special forces - svarta uniformer och svarta pansarfordon - avancerade härifrån och återtog först Bartella, det tog tre dagar, och sedan Tobsawa, som tog två dagar. Det var hårda strider och många dog. De hade understöd av koalitionens flygvapen.

USA:s specialförstärkta pansarfordon står också precis här, de skickar upp drönare och samlar på det sätter in underrättelse som de ger till flygvapnet.

Nu ska vi åka vidare och se hur det ser ut i de nyligen befriade trakterna i dag.

 

ONSDAG 08.20: VARFÖR HJÄLPER INGEN TILL ATT SLÄCKA?

Var är omvärldens hjälp?
Oljefälten i al-Qayyarah har brunnit i snart två månader!

Folk lever i detta!

Och nu också sedan sex dagar tillbaka i svavelgas från en kemisk fabrik som IS har sprängt.

IS är en internationell terrororganisation, och det här är dessutom ett klimatproblem som inte bara rör det här området.

Varför kommer ingen och hjälper dem släcka?

Sverige måste väl ha bra ingenjörer?

Magda Gad mötte Stefan Löfven i Erbil på tisdagen.

 

Jag träffade Stefan Löfven i går och frågade honom varför Sverige har gett så lite hjälp - 35 soldater - färre än de andra länderna i koalitionen.

Han svarade att de soldater som är här gör vad de har kompetens för och att vi ska vara mycket stolta över dem.

Jag känner stor respekt för varje soldat som strider mot IS, oavsett nationalitet, men nej, som svensk tycker jag att vi kan, och borde, göra mera.

Inte sitta hemma och prata om feministisk utrikespolitik.

Det kan vi prata om när elden inte brinner längre och folk inte dödas varje dag.
Stefan Löfven sa också att han träffat Iraks premiärminister och att irakiska ledningen har uttryckt att de är nöjda med svenskarnas insats. Men svenskarna har inte ens tränat irakiska armén. De tränar Peshmerga, i irakiska Kurdistan, KRG.

Diplomatiska relationer och artighetssamtal mellan statsledare är en sak.
Verkligheten på marken är en annan - just nu ett brinnande inferno med många som dör.

SÖNDAG 16.50: IS SKYTTAR SKJUTER UPP MOT BERGET

Vi befinner oss just nu på Bashiqaberget. Härifrån ser man staden Bashiqa där det just nu pågår en stor offensiv.

Brittiskt artilleri skjuter in 155 millimeters granater mot Bashiqa och koalitionens flygvapen bombar i området.

Vi har åkt igenom två baser där det finns turkisk reguljär armé. De turkiska trupperna har sina turkiska uniformer på sig och den turkiska flaggan på sina fordon.

Vid en Toyota-pickup av den modell som Peshmerga använder stod två amerikanska soldater, klädda som Peshmerga. När vi närmade oss drog den ena upp sin svarta sjal (typ Palestinasjal) över ansiktet.

Många soldater från koalitionsstyrkorna är på plats. Förutom turkar och amerikaner har vi sett kanadensare.

Från berget har vi sett två självmordsbombare som åkt för att attackera Peshmergastyrkorna. IS har skyttar som skjuter upp mot Bashiqaberget eftersom det är härifrån som man beskjuter dem med artilleri.

I närheten av där vi befinner oss just nu blev Dagens Nyheters fotograf Paul Hansen skjuten. Han befinner sig just nu på sjukhus i Erbil och ska opereras då en kula sitter kvar i ryggen.

Vi sitter just nu och tittar ut över byn Fazila som är den som vi åkte igenom i humveen när vi blev beskjutna.

I dag har Peshmerga tagit en annan väg.

Det känns konstigt att sitta här och veta hur utsatta de Peshmerga är som sitter i konvojen. Vi hör skottlossning, granater och har sett ännu en bilbombare.

I en vägkorsning en bit utanför Fazila ser vi igenom kikare hur en svart IS-flagga vajar i luften.

Många soldater från koalitionsstyrkorna är på plats. Foto: Niclas Hammarström

SÖNDAG 11.10: MISSNÖJE MOT KOALITIONENS FLYGVAPEN

Läget utanför Bashiqa just nu: Två byar är omringade av Peshmerga, men fortfarande inte rensade. Och två byar som de inte lyckats omringa. Peshmerga har inte velat fortsätta operationen eftersom de mötte så stort motstånd sist och eftersom så många dog – uppgifter kommer nu om över hundra döda Peshmerga under offensiven i torsdags.

Det finns ett stort missnöje med att det är för lite support från koalitionens flygvapen. Både Från både Peshmerga och irakiska armén.

Nu kommer uppgifter om att IS har tagit en al-Rutbah i Anbarprovinsen. På film ser man att de har MRAP – samma fordon som amerikanerna använder i Mosuloffensiven.

Det är ett amerikanskt pansarfordon som är mycket bättre än de fordon som Peshmerga och irakiska armén har, byggt för att klara vägbomber och kulsprutan på taket kan styras inifrån bilen. Man tror att IS antingen tagit dem från koalitionsstyrkorna, eller att man tog dem från irakiska armén i början av kriget. IS har alltså bättre fordon än vad både Peshmerga och irakiska armén har.

Foto: / NICLAS HAMMARSTR M

SÖNDAG 10.16: EN STAD AV TUNNLAR UNDER BASHIQA

Ny information om pågående Bashiqa-operationen, som Peshmerga har som mål att omringa i dag:

Det finns en hel stad byggd under staden Bashiqa. Tunnelingångar till rum med mat, madrasser, allt. De har till och med bilar där. Troligen bilbomber också.
Hur ska de då inte ha förberett inne i Mosul...?
Det måste vara Saddam Husseins gamla mannar eller liknande lika militärt kompetenta mannar som styr detta.

LÖRDAG 19.05: CIVILA TOG HÄMND PÅ IS

Under fredagens blodiga terrorattack i staden Kirkuk uppges minst 60 personer ha mist sina liv. Hundratals skadades.

Attacken började klockan tre på natten, då sovande IS-celler, det vill säga IS-terrorister som levt och gömt sig bland de civila i staden, gick in i byggnader och sköt och dödade människor.

De fortsatte attacken med bilbomber och självmordsbombare och hårda gatustrider bröt ut.

IS höll civila som gisslan och förvandlade staden till en dödsfälla, med prickskytteeld och inkommande granater mitt bland stadens män, kvinnor och barn.

Civila plockade även upp vapen och deltog i striderna.

En del av dem tog blodshämnd på IS – och skändade lik. En IS-terrorist tillfångatogs och dödades genom hängning mitt på en gata.

Två andra IS-terrorister släpades bakom en bil.

En Peshmergasoldat säger att det var fel:

– Det är Daesh som gör sånt, vi ska inte gör sånt.

Själv har jag under min tid i Irak, sedan juni, sett alla varianter av hur man behandlar de IS som tas tillfånga.

En ung man som hade terroriserat en by genom att gå runt med ett handeldvapen och ett svärd och dödat människor sköts av irakiska armén.

Hans händer bakbands, soldaterna slog honom över ansiktet och han ryckte till av varje slag. Men snart kunde han inte rycka längre.

– Vi sköt honom därför att alla i byn ville att han skulle dö, sa en av de irakiska armésoldaterna.

Vid andra fronter har irakiska armén bakbundit IS-terrorister, satt huvor eller ögonbindlar på deras huvuden och fört bort dem.

När man frågar vart de för dem svarar de att de ska transporteras vidare till fängelse, i Bagdad.

Det sitter också tillfångatagna IS-terrorister i fängelset i Kirkuk, vilket troligen var anledningen till att IS under fredagens gatustrider försökte ta sig in där.

När jag har varit med då flyktingar har kommit till frontlinjer från IS-områden har de alltid visiterats (fast bara männen, eftersom män här inte kan visitera kvinnor), därefter har de förts in i ett rum där beväpnade soldater har gett dem mat och vatten – men även förhört alla.

Vid flera tillfällen misstänktes det att några var IS och de fördes vidare via militärbas till fängelse, enligt soldaternas egna uppgifter.

Under fredagens blodiga terrorattack i staden Kirkuk uppges minst 60 personer ha mist sina liv. Hundratals skadades. Foto: Carl Court / GETTY IMAGES GETTY IMAGES EUROPE

Lördag 14.11: Konstig information om bombningarna

Det kommer mycket konstig information om flygbombningarna i går i Kirkuk-regionen. En av dem dödade sörjande civila kvinnor och barn.
När vi åt middag sa min livvakt som satt och bläddrade i sin telefon:

– Det här är den konstigaste nyhet jag någonsin läst.
Jag frågade:

– Vadå?
Och han visade mig:

– Det står att Daesh (IS) har gjort två flygbombningar i Kirkuk.

– Men Daesh har ju inte flygvapen!

– Nej precis.

Han bläddrade vidare och ringde kollegor och en annan spekulation var att det skulle varit turkisk militär som bombat.
Turkiet har en militärbas vid en front nära Mosul.

Det som alla givetvis utgick ifrån var att flygvapnet tillhörde den USA-ledda koalitionen, men vad jag har sett har de ännu ej bekräftat att de stod bakom den bomb som dödade civila.

Samtidigt står det i ryska medier att 553 dödades i Kirkuk i går. På eftermiddagen sa sjukhuschefen i Kirkuk till mig att det var 49.

Nu på morgonen läste jag om 60.

Jag var där och det låter mer rimligt.

Det är fruktansvärt svårt att hitta sanningen i krig.

Foto: Niclas Hammarström

Lördag 10:55: Människor dör på löpande band

Offensiven mot Mosul är inne på sin sjätte dag och IS har visat tydligt att de både är villiga att dö för sin sak och att de besitter hög militär kompetens. De är lika förberedda och har en lika uttänkt plan för den här offensiven som de attackerande irakiska styrkorna har.

Deras motattacker runt Bashiqa i torsdags var absolut inte slumpmässiga utan tvärtom.
De började med att spana genom att skicka upp drönare, sedan sköt de in granater för att göra det svårare för de attackerande Peshmerga att röra sig framåt. När konvojen med Peshmerga körde in i de IS-kontrollerade områdena så - boooooom - extremt kraftig bilbomb som körde rakt in och sprängde sig i konvojen.

Detta gjorde att alla soldater fick fullt fokus på att hålla utkik efter fler bilbomber. Man måste upptäcka dem i god tid och ha rätt vapen framme för att kunna skjuta och stoppa dem.

När soldaterna började plocka fram dessa vapen inne i sina trånga, heta, dammiga humvees satte IS igång med att skjuta med allt de hade från både höger och vänster. Massivt med kulsprutor, automatvapen. De hade även placerat ut vägbomber.
En lokal journalist sa att han såg att det vinkades med vit flagga vid ett hus. Det betyder "hej, vi är civila, rädda oss!". Då slutar alla skjuta och skickar in ett pansarfordon för att hämta ut de civila.

Men denna gång var det IS som vinkade vitt. Och när Peshmerga kom körandes blev två av dem skjutna.
IS publicerade också en film där de visar hur de drog lott om vem som skulle köra bilbomber. Den som vann lottningen jublade av glädje och började genast förbereda sig.

Soldater som strider mot dem vittnar om att de ofta är drogade, ibland händer det till och med att de somnar innan de hinner spränga sig.
Andra är unga pojkar som hjärntvättats eller tvingats. En gång vågade inte en spränga sig och stannade mitt över fronten och sprang.
I går utnyttjade IS att styrkor från Kirkuk flyttats från fronten där till offensiven vid Bashiqa - och försökte ta över hela staden Kirkuk.
De hade sovande celler i staden som började skjuta och döda människor klockan tre natten till i dag. Efter det skickade de in både bilbomber och gåendes självmordsbombare. Det blev hårda gatustrider, även civila plockade upp vapen och sprang på gatorna och sköt.

När jag och fotograf Niclas Hammarström lämnade Kirkuk i eftermiddags hade 49 dödats och 145 skadats. En av de dödade var en lokal journalist och en av de skadade var en amerikansk soldat.

Amerikanarna hade kommit för att undsätta men retirerade.
Senaste dagarna har gett mig en helt ny förståelse gällande vad IS och kriget mot dem innebär. Bara att ta en väldigt liten by, där IS väljer att strida tillbaka, är otroligt svårt. Hur ska de göra inne i miljonstaden Mosul? Jag fattar det inte.
Det är nästan så att jag känner att offensiven inte är värd detta, det är klart den måste göras, 100 procent, men det känns så otroligt sorgligt att så oerhört många människor ska dö varje dag.

Människor dör på löpande band och det håller på att utvecklas till ett blodbad.
Långt många färre dog när det var ställningskrig. 

Rök från en byggnad i Kirkuk. Foto: Ap / AP TT NYHETSBYR N

Fredag 14.38: Uppgifter om 49 döda och 145 skadade i Kirkuk

Vi befinner oss i utkanten av Kirkuk där terrorsekten Islamiska staten slog till klockan tre i morse.

IS-terrorister började då skjuta och döda människor. Något senare exploderade bilbomber. Även fyra självmordsbombare ingick i attacken.

Sedan dess har striderna pågått. IS strider både inifrån hus och ute på gatorna.

Vi har sett en dödad kurdisk polis. När vi besöker sjukhuset i Kirkuk uppger personalen att 49 personer dött och 145 skadats sedan tidigt i morse.

En Peshmergasoldat som vi möter säger att det var det sovande IS-celler inne i Kirkuk som ligger bakom. Enligt ett uttalande på den IS-styrda sidan Aamaq var måltavlan irakiska regeringsbyggnader.

Kirkuks guvernör Najmadin Karim har enligt nyhetsbyrån AP uppgett att IS inte har lyckats inta några regeringsbyggnader i staden.

Polisgeneralen i staden, som vi talat med, uppger att det nu på eftermiddagen bara finns ett IS-mål kvar som de behöver slå ut.

Styrkorna som strider mot IS har lyckats placera en skytt uppe i ett höghus med antenn och paraboler på taket. Han skjuter med en Dushka – ett tungt maskingevär – från ett fönster högst upp i huset mot den plats där IS finns kvar. IS skjuter tillbaka med prickskyttegevär.

En grupp Peshmergasoldater står och bevakar striderna från en spritbutik. De har öppnat sina flaskor och står och skrattar medan de halsar öl och whisky. Efter en stund börjar de slåss med varandra.

Amerikaner har varit i staden för att ge understöd. Enligt en Peshmerga blev en av deras soldater skjuten i armen varpå de retirerade. Det pågår även strider vid fronten utanför Kirkuk.

Striderna i Kirkuk har samtidigt utvecklat sig till ett politiskt krig, ett informationskrig. Irakiska och turkiska medier rapporterar att IS har tagit hela Kirkuk. Det är inte sant. Det återstår bara en IS-position i staden.

Peshmerga har tagit Kirkuk under kriget. De irakiska och turkiska regeringarna vill få det att se ut som att kurderna inte kan sköta säkerheten i Kirkuk och därför inte ska kontrolleras av dem.

 

Fredag 09.00: Kirkukfronten attackeras

Kirkukfronten attackerades före gryningen i morse av IS med fyra bilbomber. Rapporter om antal döda eller skadade har fortfarande inte kommit ut. Det har varit strider fram till nu och många IS har dött.

Flera av de Peshmergastyrkorna som var med i de hårda striden i går under offensiven nordost om Mosul mot Bashika är i vanliga fall baserade i Kirkuk.
IS kan ha tagit tillfället i akt för att försöka återta Kirkuk.
Kirkuk är ett mycket viktigt område i Irak eftersom det finns oljefält där.
Kirkuk har tagit av kurderna under kriget mot IS och vill nu att det ska inga i deras region i norra Irak, KRG.

Samtidigt tror många att irakiska regeringen inte kommer tillåta det.
Längre söderut ligger Tuz Khurmato som kurderna också tagit under kriget mot IS.
Här har tidigare under året sekteristiska strider brutit ut mellan kurder, turkmener och shiaaraber - både väpnade styrkor och privatpersoner - och ingen vet vad som ska hända med området när den fronten har befriats från IS.

 

Torsdag kl 16.30: VÄRSTA STRIDERNA HITTILLS

IS har idag, utanför Beshika nordost om Mosul, slagit tillbaka och gett extremt hårt motstånd. En lokal journalist som jag talade med sa att det är de värsta striderna sedan kriget började.

En konvoj med peshmerga – stridsvagnar, pansarbilar, Humvees – som gjorde en framstöt mot Bashika var under konstant beskjutning från IS. Vid ett tillfälle attackerades de av en självmordsbombare som kom körande rakt in i konvojen med en bombbil.

Peshmerga har lidit förluster idag, men hur stora vill de inte uppge. En journalist visade en film för mig som enligt honom visade tre peshmergasoldater som skjutit till döds idag. Samtidigt har peshmerga omringat fyra IS-kontrollerade byar och skurit av huvudvägen mellan Mosul och Bashika.

Bashika är en viktig plats för IS, det var en av deras första erövringar innan de tog Mosul för drygt två år sedan.

Kurdiska Peshmerga-styrkor. Foto: Marko Drobnjakovic / AP TT NYHETSBYRÅN

Torsdag 09.23: FULL STRID MED TUNGA KULSPRUTOR

I natt samlades ungefär 2 000 Peshmergasoldater på en väg i närheten av Nawaran 14 km nordost om Mosul. En del tände eldar och värmde sig, men de flesta gick av och an. När anhöriga ringde svarade de saker som: "Var inte orolig, jag är på en säker plats." Sedan knäböjde de på asfalten och bad. Vid femtiden när det började ljusna sköt de in det första artilleriet.
När klockan slog sex tändes stridsfordonens lyktor, mannar hoppade in i dem medan andra sprang till fots. Plötsligt vändes allas blickar uppåt - två IS-drönare flög över de attackerande styrkorna. IS-drönare kan vara lastade med bomber. Vapenpipor riktades mot dem och det lät som om tusen mannar samtidigt sköt i luften. Drönarna träffades och seglade ner i bitar. En mindre grupp Peshmergasoldater sprang hukade ner mot den närmsta IS-kontrollerade byn och omringade den. Flygvapnet släppte bomber och humvees radade upp sig i en kolonn med ansiktena mot Mosul. Först märktes inget mer av IS, sedan visslade det av inkommande granater och en bilbomb kom körandes men sköts ner med Milan.
Nu är det full strid med tunga kulsprutor, automatvapen, granater, luftbombningar. Amerikanska Navy Seals leder in flygvapnet från en frontposition på marken.
När grävskopor skapat ett värn för att hindra ytterligare bilbomber åker flera stridsvagnar och pansarfordon ner från en kulle och med riktning mot Mosul. Från kullen strider fem kvinnliga Peshmerga, kanske mest för syns skull och för att visa upp sig för pressen.
När fotografer samlas kring dem blir de ett mål och ett par granater exploderar nära kullen. Byn Fazlia omringas strax före nio på morgonen av pansarfordon. En annan styrka ska komma och rensa staden från IS. Inne i en gungande, dammig humvee upprepar en soldat som sitter på huk: "Allah al-Akhbar." Han säger att han hela morgonen har bett för alla. Om han lever eller dör när dagen är slut har han inte tänkt på. "Mitt liv är inte viktigt, de jag strider med är viktiga och det jag strider för är viktigt."

Onsdag 18.40: TVÅ IS-TERRORISTER SPRÄNGDE SIG

 – Den största överraskningen var att IS flydde direkt. Två IS-män sprängde sig, resten flydde direkt och lämnade vapen efter sig.

Major Mohammad Hadi för befälet över 3:e brigaden, 1:a divisionen i irakiska armén som klockan sju i morse erövrade byn Ibrahim Khalil. Jag träffade honom för en stund sen i byn där det varit hårda strider sedan i måndags.
Major Mohammad Hadis grupp består av ungefär 50 soldater. De har ingen fast bas, utan har de senaste dagarna rört sig i humvees mellan olika byar cirka tre mil sydost om Mosul.
Det började bra i måndags, då de befriade fyra byar från IS, däribland Ibrahim Khalid och Adalah. Men i går tog IS tillbaka samtliga fyra byar.
Jag frågade soldaterna varför de förlorade byarna.
– För att vi inte fick mer hjälp, svarade de. IS attackerade oss med allt: självmordsbombare, bilbomber, kulsprutor, granater, raketer...
Sent igår kväll tog major Mohammad Hadis mannar tillbaka Adahal och i morse alltså även Ibrahim Khalil. Det överraskade honom att IS-männen så snabbt retirerade. Han trodde att de fått order uppifrån att göra det.
Hade majorens grupp lidit några förluster? Det ville de inte tala om.
Och vad kommer hända nu? Kommer IS slå tillbaka igen, eller ska irakiska armén lyckas hålla de återerövrade byarna? Soldaterna sa att de nu väntar på att peshmerga, shiamilis, irakisk polis – vilka som helst – ska komma och ge dem understöd. Så att de själva kan fortsätta framåt, mot Mosul.

 

Tisdag 20.50: JAG KOM SLUTLIGEN FRAM

Det här har varit en av de mest surrealistiska dagarna i mitt liv. Jag har aldrig varit i en bil med så många män och så många vapen från så olika styrkor. Allt för att kunna ta mig igenom så många olika väpnade styrkors kontroller som möjligt.

Jag kom slutligen fram till målet - irakiska arméns offensiv söder om Mosul.

De har utgått från staden al-Qayyarah och tillsammans med irakisk polis och shiamiliser från folkfronten attackerat byar.

De har själva gått ut med att de tagit elva byar men det är fel. De tog en, försökte ta en till där jag var vid fronten, men misslyckades och fick åka tillbaka till basen.

De har också förlorat fyra byar som de tagit tidigare.

Det här börjar lukta långa utdragna strider och ett IS som inte tänker ge upp och lämna.

Jag har aldrig sett en sådan total röra av vapen, män, olja, får, ammunition, patronhylsor, förvridet stål, kampmusik och chockade människor.

Jag har sagt tidigare att krig efter ett tag blir en normal verklighet när man vistas i det, men det jag såg i dag var även för mig overkligt.

Sotröken som jag just nu har överallt på mig och även i lungorna får mig att förstå att det faktiskt är verkligt.

 

Mosul ligger i norra Irak.

Tisdag 12.53: IS BLOCKERAR VÄGAR I MOSUL

Via kontakter har jag fått information inifrån Mosul. Enligt källan har IS blockerat vägarna inne i staden med betongblock och murar, för att hindra civila att fly och för att stoppa attackerande styrkor från att komma in.

Det är svårt att föreställa sig vilket helvete civilbefolkningen i staden lever i.

Enligt obekräftade uppgifter har myndigheterna gett rekommendation till folk i Mosul är att stanna i staden, eftersom det är för farligt att fly. Men egentligen är det för farligt att stanna också, dels på grund av luftbombningar, dels på grund av kommande markstrider.

Dessutom har människorna i Mosul levt drygt två år under ockupation. De har mycket begränsad tillgång till mat, vatten och elektricitet.

 

Tisdag 09.30: I går var det full krigszon.

Amerikanska soldater. En med en drönare i händerna.

IS sände in självmordsbombare, granater och tunga kulsprutor. De gjorde stort motstånd i går.

När solen gick ner som ett stort rött klot i ett vackert ökenlandskap låg där fem kroppar på rad framför mig i sanden. Bara två av dem hade skägg, de andra var slätrakade och såg inte ut som IS-soldater brukar göra. De försöker smälta in bland de civila.

När jag stod där tänkte jag ”de gick upp precis som jag i morse, klädde på sig och gick ut i offensiven”. Men de gick ut med helt andra motiv än jag.

Det är det som gör det så svårt att bekämpa IS, de är beredda att spränga sig själva och det gör inte de andra. Det är en svårbekämpad krigföring.

Precis i solnedgången var jag längst fram i offensiven, det var ingen mellan mig och Mosul. Precis där fanns amerikanska navyseals, som har i uppgift att göra spaning och underrättelser för att sedan leda in flygvapnet som bombar.

Det var otäckt att se när jag stod där i går, med byar till höger och vänster och Mosul framför. Det enda stället som inte var kontrollerat av IS var rakt bakom mig och där var det tänkt att civila skulle fly där. Hur de ska göra det är en gåta, hela området är minerat. Nu är rekommendationen att stanna kvar. Jag kan bara tänka mig vilket helvete och vilken rädsla de civila måste känna just nu.

Läget för de civila är svårt. Foto: AA/TT

 

Måndag 22.00: Beviset.

Till alla som undrat över eller ifrågasatt om USA verkligen strider mot IS.

Det här hittade jag längst fram under dagens offensiv mot Mosul, bara några kilometer från stadskärnan.

Informationen kring offensiven kommer att styras. Foto: AA/TT

Amerikanska soldater. En med en drönare i händerna.

 

Måndag 21.00: Jag går runt i blod, ser en benbit, en del av en tumme.

Kropparna är unga. De har ännu inte börjat lukta lik. Jag tänker plötsligt att de liksom jag klev upp i morse, men med ett helt annat uppdrag. Vid horisonten stiger vit rök från luftbombningar och svart rök från olja som brinner. Fem kilometer bort ligger Mosuls stadskärna. Amerikanska elitsoldater är på marken, längst fram i offensiven.

 

LÄS MER: Magda Gad: Fem döda män ligger på marken. De har ännu inte börjat lukta lik

Mosul ska återerövras från IS.

 

Måndag 18.00: Har firat min födelsedag.

Har firat min födelsedag mitt under offensiven mot Mosul och slutade dagen i sanddimma, oljerök och svampmoln från luftbombningar. Haft IS framför mig, till vänster om mig och till höger om mig, de har skjutit med Dushka (tung kulspruta), RPG (granater) och skickat in bilbomber med självmordsbombare i. Har sett amerikanska Navy Seals på marken längst fram vid frontoffensiven och precis före skymningen - fem unga döda män. Sönderskjutna av stridsvagn. De var IS.

Det var trevligt av soldaterna att börja offensiven just på min dag.

Trött och envist ihopbiten med krutrök i näsan --- jag kom längst fram. Inga soldater mellan mig och Mosul.

En snäll soldat kom och gav mig kyckling med ris. Det råkar vara min favoriträtt som pappa gjorde till mig när jag var liten.

Jag skämtade och sa att vi kunde gå över till IS och bjuda på lite mat, soldaten skrattade tillbaka och tyckte tvärtom vi skulle spara den i en låda ifall vi blev kidnappade.

Humor behövs i lägen som detta. Ett leende kan ge precis den kraft man behöver i infernots mörker.

(Och ja, jag är i säkerhet nu, solen har gått ner, vila väntar.)

 

Måndag 12.30: KHASIR, VID MOSUL-FRONTEN.

300 meter bort ligger en fabrik som kontrolleras av IS.

Vi befinner oss i Khasir, en och en halv mil nordost om Mosuls stadskärna, tillsammans med ett hundratal soldater från Peshmerga.

En skadad soldat, en peshmerga, bärs på bår framför mig. Han är knappt vid medvetande, ser ut att ha splitterskador på armarna och på ena knät.

Skadorna kommer från en sprängladdning som detonerat i närheten.

På radion säger de att irakiska armén är på väg till Khasir med en lång kolonn.

Rakt framför mig, 300 meter bort, ligger en fabrik som kontrolleras av IS. Bredvid den har de tänt på oljefält så luften är täckt av svart rök framför Mosul.

Till höger ligger Bashikaberget. Därifrån skjuter de – troligen Peshmerga, men jag är inte säker – artillerield mot Mosul. Uppe på berget har turkiska armén en bas.

Till vänster om mig, söder om Mosul, ligger ett stort IS-kontrollerat område som bombas hela tiden.

När vi kom hit såg jag två amerikanska Blackhawk-helikoptrar som var på väg in mot Mosul. Jag hör kontinuerligt artillerield och skott från handeldvapen.

Peshmerga kommer inte strida inne i Mosul, utan gör förarbetet här. De har fem grävmaskiner och banar väg för irakiska armén. När vägen är klar ska de bygga en vallgrav, som ska förhindra IS från att nå fram med bombutrustade bilar.

 

Måndag 09.15: Det stiger rök från Mosul från bomber men också svart oljerök.

IS har byggt en vallgrav med olja och tänt på för att hindra marktrupperna och det blir också svårare för luftvapnet att se dem. Jag har själv befunnit mig på sådana här oljefält och det är en luft som brinner ner i lungorna. Halten av olja kan bli så hög att man förlorar luktsinnet eller dör.

Det är helvetiskt för de civila. När man står här är det som att ha kommit till helvetet.

Det är inte bara IS och striderna de civila här är rädda för utan också flygbomberna. Man säger redan nu att marken skakar.

Många civila vill fly. Men får IS reda på att någon vill fly skjuter de dem. IS har också satt upp vägspärrar och om någon upptäcks där blir man skjuten. Lyckas man ta sig förbi en vägspärr kommer nästa hinder och det är minfält. Så om man flyr riskerar man att bli skjuten eller sprängd.

Om IS-anhängare tar vägen ut ur Mosul kommer de att försöka smälta in bland civila och kanske tar med sig civila som mänskliga sköldar för att inte bli bombade.

När man tar Mosul vet ingen vad som kommer att hända. Kommer IS få svårare att rekrytera? Eller kommer de att bli som al-Qaida, ett nätverk som försvinner och inte syns bland folk men som dyker upp då och då? Ingen vet men det har spekulerats. IS har vetat länge att offensiven kommer och väljer de att strida kan det bli ett jätteutdraget blodbad. Vi får hoppas att vi slipper se scener som liknar Aleppo.

 

Måndag 06.30: EN HALV MILJON BARN FAST I STRIDERNA

Iraks premiärminister Haider al-Abadi offentliggjorde strax före fem i morse att slaget om Mosul har börjat.

Tidigt i gryningen hördes både ljudet av luftbombningar och soldater som sjöng vid lägereldar för att samla sig inför striderna.

Peshmerga står redo norr och öst om staden och har närmast på schemat tre förorter att inta med start i dag.

Irakiska armén har kommit både från Basra och Bagdad och finns söder och öster om staden, med större baser i Makhmour och al-Qayyarah (totalt 45 000 mannar).

Många olika miliser är också på plats men det är ännu oklart om shiamiliser kommer strida inne i Mosul.

Civila som kommit flyende har sagt att de hellre vill att irakiska armén och USA-koalitionen ska strida i staden då de tror att det minskar riskerna för sekteristiskt våld mellan sunni och shia. De som är kvar i Mosul är i huvudsak sunni. Många sunni välkomnade IS till staden för två år sedan och är rädda för att de nu ska bli föremål för hämndaktioner från shia.

Amerikanska, franska och brittiska elitsoldater finns även de på plats för att ge ledning till de lokala trupper de tränat och USA kommer även ge understöd med markartilleri.

Turkiet är på plats och vill ge sig in i striderna men har hittills fått nej av den irakiska ledningen.

För de civila i Mosul är läget extremt stressigt och svårt.

Ska de stanna och kanske dö när "hela världen" kommer dit för att kriga, eller ska de försöka fly?

Runt en halv miljon barn finns i staden.

IS (beräknas vara 6 000) har satt upp vägspärrar överallt och skjuter alla som försöker fly. Lyckas man ta sig genom deras kontroller riskerar man att sprängas i minfält.

Stannar man kvar riskerar man att dö i luftbombningar eller markstrider. Det kommer rapporter redan nu om att marken i Mosul skakar av bombningar. En svart dimma har också synts på himlen vilket innebär att IS börjat tända på olja.

Vissa bunkrar det sista de har och försöker göra om sina hem till skyddsrum. De har knappt haft pengar på två år och lider brist på mat, el och rent vatten.

IS kallar till strid och vill ge vapen till civila för att "försvara" staden.

Redan för flera månader sedan satte de upp lappar i staden om att varje familj måste lämna en son till IS, för att de behövde fler barnsoldater.

Foto: AP/TT

De som vägrade dödades eller fick betala straffavgift.

Hur väljer man vilket barn man ska ge till IS?

Hur säger man hejdå?

Hur känner det barn som vet att mamma och pappa valde ut dig att strida och troligen dö, medan syskonen fick vara kvar hemma?

 

Söndag 18.30: Jag vill varna er alla nu för en sak som har blivit väldigt tydlig:

Detta kommer också bli ett krig om information.

Var extra noga och kritisk till allt du ser och läser om Mosuloffensiven.

Det är skillnad nu jämfört med innan offensiven drog i gång.

Tidigare hade internationella journalister access så gott som överallt.

Nu är det en helt annan kontroll.

Det ser ut som att man kommer hålla internationella på en plats en bit bort som journalisterna inte väljer själva. Som ett "pressrum" utanför Mosul.

Sedan kommer lokal media (som ägs av politiska ledare) få större och närmare access.

Det innebär att man kan styra informationen om offensiven eftersom man kommer kunna styra vad de journalister som befinner sig längst fram rapporterar.

 

Söndag 12.00: Mosuloffensiven är i gång och saker händer väldigt snabbt.

Många fler väpnade trupper är på plats än tidigare, ibland kan man inte identifiera vilka de väpnade männen är eller vilken styrka de ingår i, andra personer än tidigare ger tillstånd gällande vart man får vara (man måste söka tillstånd högre upp) och säkerhetskontrollen även för civila har blivit mycket hårdare (till exempel i köpcentrum, bostadsområden och så vidare).

Just nu har flygbombningar mot Mosul intensifierats. Både USA-koalitionen och irakiska armén har flygvapen inklusive helikoptrar. Och USA har även omkring 400 mannar på marken som kommer ge understöd i form av artilleri (dock ej infanteri).

 

Söndag 11.30: Alltså jag är som ett litet barn som inte kan sova natten före julafton.

Hela stämningen här är sån. Folket är glatt, nervöst och det finns bara ett samtalsämne: Mosul.

"Om två, tre dagar blir det pang pang."

"Turkiska armén ville in i dag men irakiska armén stoppade dem."

"Kurdiska kommunister är på plats OCH turkiska armén, ska de slåss med varandra eller mot varandra?"

"Irakiska armén skickar extra trupper från Basra, de är snart 25 000 mannar."

"Peshmerga kommer strida fram till stadsgränsen och skulle först skicka 10 bataljoner men nu har de bestämt sig för fyra istället eftersom de inte kommer strida inne i Mosul."

"Hur många miliserna är vet ingen, det är shia och sunni och assyriska och shabaker och ..."

Den militära närvaron är hög, miliser syns på gatorna, svartklädda med AK och man har inte ens någon aning om vilken gruppering de tillhör, och alla civila som förstår att jag är journalist ler och frågar:

"Hey, när åker vi till Mosul?"

Ibland är det svårt att avgöra i folks ansikten om det är övervägande glatt - eller nervöst.

En sak är klar och att det är att ingen har någon aning om vad som kommer hända - men att det händer och det händer nu.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!