"Trötthets- sjukdomarna" har hittills inte tagits på allvar

Publicerad
Uppdaterad
Utbrändhet. Fibromyalgi. Myalgisk encefalomyelit. Kroniskt trötthetssyndrom. Så heter de nya sjukdomar som exploderade i slutet av 90-talet och som hittills kostat miljarder i sjukvård, sjukskrivningar och förtidspensioner. 300000 personer i Sverige misstänks bära på dessa och 80 procent är kvinnor.
Sjukdomarna har alla liknande, diffusa, symptom: trötthet, utmattningskänslor, värk i muskler och leder, sömnproblem, mag- och tarmproblem, övervikt, nedstämdhet, depression, halsont, influensakänsla, koncentrationssvårigheter och nedsatt prestationsförmåga.
"Trötthetssjukdomarna" har hittills inte tagits på allvar - just därför att det varit så svårt att ställa en riktig diagnos. Besvären syns ju inte på röntgen eller i tester. Läkarna vet inte, var det onda sitter. Försäkringskassans allt hårdare attityd har också gjort, att personer med dessa symptom får allt svårare att behålla sin sjukpenning/förtidspension. Personal på försäkringskassan misstror patienterna, som de tror hittar på sina sjukdomar för att bli förtidspensionerade och slippa jobba.

Även jag har varit skeptisk till "trötthetssjukdomarna", i synnerhet som antalet fall ökade kraftigt i samma veva som staten på 90-talet ändrade reglerna i arbetsskadeförsäkringen och försämrade möjligheterna till ersättning (livränta/förtidspension) för påstådda arbetsskador. Tidigare hade många, särskilt kvinnor, med värk i rygg, axlar och nacke fått ersättning (ofta förtids-pension) från arbetsskadeförsäkringen. Det ledde till en kostnads-explosion som höll på att ödelägga hela försäkringen och som fick staten att gå in och med sämre regler stoppa blodflödet.
Numera är jag inte lika säker på att "trötthetssjukdomarna" är påhittade. I stället tror jag att det är läkarna som bär skulden för att sjukdomarna inte har kunnat diagnosticeras och botas. Jag är övertygad om att symptomen beror på bakomliggande bristsjukdomar, till exempel brist på vitamin B12 men oftast sjukdomar i sköldkörteln, framför allt för låg ämnesomsättning (hypotyreos). Det är också en sjukdom som nästan bara drabbar kvinnor. Jag har själv haft den och jag vet hur det är.

När sköldkörteln börjar producera för lite livsviktigt sköldkörtelhormon försämras kroppens funktioner. Det är som när en fyrcylindrig bilmotor börjar gå på en eller två cylindrar. Energinivån sänks och en rad diffusa symptom uppträder: trötthet, orkeslöshet, nedstämdhet, depression, förstoppning, viktuppgång, värk i muskler och leder, håravfall, yrsel och koncentrationssvårigheter. Kände ni igen symptomen? Javisst, exakt samma som vid kroniskt trötthetssyndrom!
För låg ämnesomsättning - som leder till döden om den inte behandlas - upptäcks med ett enkelt blodprov. Men läkarna struntar ofta i att ta just det där blodprovet. När jag själv hade sjukdomen skrev min läkare ut antidepressiva medel till mig. Ingenting annat. Jag fick tvinga honom att ta ett blodprov. Vid analysen upptäcktes förstås sjukdomen: problem med sköldkörteln!
Lika lätt som det är att upptäcka en sköldkörtelrubbning, lika lätt är den att bota. Det handlar om att ta en liten vit tablett varje dag, till exempel Levaxin, som både är billig, ofarlig och fri från biverkningar.
Därför vädjar jag till alla er kvinnor, som går omkring och mår dåligt: Be läkarna ta ett blodprov! Det kan vara sköldkörteln det är fel på. Och till läkarna vill jag säga: Ta alltid ett sköldkörtelprov när ni träffar dessa patienter! Det kan göra slut på ett livslångt lidande och förebygga en för tidig död.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag