Kenneth Bodin, ordförande för Näthatsgranskaren. Foto: PrivatKenneth Bodin, ordförande för Näthatsgranskaren. Foto: Privat
Kenneth Bodin, ordförande för Näthatsgranskaren. Foto: Privat
Foto: NOAH BERGER / AP TT NYHETSBYRÅNFoto: NOAH BERGER / AP TT NYHETSBYRÅN
 Foto: NOAH BERGER / AP TT NYHETSBYRÅN

Trots domar – hat och hets ligger kvar på Facebook

Publicerad

Uppmaningar att slå ihjäl somalier, gasa tiggare och asylsökande, och att skjuta ”allt som ser arabiskt ut”.

Det kriminella näthatet frodas på Facebook.

De flesta domar för hets mot folkgrupp gäller i dag Facebook-kommentarer. 

Ofta görs de i öppna grupper med tiotusentals medlemmar.

Men även när gärningsmännen dömts kan kommentarerna ligga kvar.

Brottet hets mot folkgrupp innebär att offentligt sprida uttalanden som hotar eller är nedsättande om en grupp, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Expressen har hittat 33 fällande domar för det brottet hittills i år. De flesta, 24 stycken, gäller kommentarer på Facebook. Kommentarerna görs ofta i öppna grupper med tiotusentals följare. 

Och i vissa fall uppmanar skribenterna uttryckligen till mord på grupper av människor. 

Här är tre av de kommentarer som lett till fällande domar för hets mot folkgrupp under årets tre första månader:

"Smala djävla somalier med ett iq runt 43 saken är biff slå ihjäl allihop"

"Sätt in insatsstyrkan med rätt att skjuta allt som ser arabiskt ut"

"Döda dom där jävla aporna. Förbannade äckliga parasiter allihopa"

Kommentarerna ligger kvar

Men trots att gärningsmännen har dömts ligger kommentarerna fortfarande kvar.

I samband med en diskussion om tiggare och asylsökande skrev en man i 50-årsåldern från Motala:

"Cyklon b löser det...", syftande på giftet Zyklon B som de tyska nazisterna använde för att gasa ihjäl människor i förintelselägren under andra världskriget.

I februari fick mannen villkorlig dom och dagsböter. 

Just den kommentaren har tagits bort. Men i den aktuella Facebookgruppen ligger fortfarande rader av kommentarer där användare uppmanar till användning av både Zyklon B och det felstavade "Cyklon B".

 

LÄS MER: Grönt ljus för husrannsakan hos Cambridge Analytica 

 

”Oerhört skadligt”

Kenneth Bodin är ordförande för föreningen Näthatsgranskaren – en grupp före detta poliser, och andra med kunskap om både rättsväsendet och IT som följer inlägg och kommentarer i ett 70-tal svenska Facebookgrupper. Han beklagar att olagliga kommentarer och inlägg får ligga kvar.

– Det är ju olyckligt, för det är saker som fortsätter att göra stor skada. Det påverkar vad som sker ute i det fysiska samhället. Sen är det oerhört skadligt för de människor som generaliseras in i det här kriminella näthatet, säger han. 

 

LÄS MER: Regeringen kallar Google och Facebook till möte

 

Kenneth Bodin, ordförande för Näthatsgranskaren.Foto: PRIVAT

Skälet till att Näthatsgranskaren startade är att det inte finns någon annan som gör deras jobb, säger Kenneth Bodin.

– Det här behöver göras, och vi vill visa att det går att göra. Men vi ser helst att det övergår i samhällets funktioner och att plattformsägarna tar ansvar. Det här är inte sådant som vi vill hålla på med för evigt.

Näthatsgranskaren ser det som sin uppgift att anmäla brott till polisen – inte att larma Facebook. Kenneth Bodin menar att det i dag saknas ett system för att uppmärksamma Facebook på att det finns olagligt material på nätjättens plattform.

– Jag borde ligga i någons intresse att anmäla det här till Facebook, kanske via de officiella vägar som finns mellan rättssystemet och Facebook.

1 000 anmälningar mot kriminellt näthat

Förra året anmäldes 2 140 fall av hets mot folkgrupp enligt preliminär statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå. Det är mer än en fördubbling jämfört med året innan, då 994 fall anmäldes.

 

LÄS MER: Elon Musk dissar nätjätten: "Vad är Facebook" 

 

Ava Faramarzi, utredare på Brå, tror att ökningen av antalet anmälningar till stor del beror just på Näthatsgranskaren, som startade sin verksamhet i början av 2017.

– Hatbrott har alltid förekommit. Den här ökningen av antalet anmälningar tror jag inte beror på att det förekommer mer, utan det är ett gäng före detta poliser som har börjat identifiera de här sakerna, säger hon.

Näthatsgranskaren har sedan starten gjort cirka 1 000 om hets mot folkgrupp, olaga hot, förtal, olaga våldsskildring och uppvigling på Facebook. Man säkrar alltid bevisning i samband med anmälningarna, vilket gör att brotten har större chans att klaras upp. Enligt föreningens egna siffror har omkring 15 procent av anmälningarna hittills lett till åtal – en andel som väntas öka eftersom rättsprocessen innebär en viss eftersläpning.

Ingen hjälp från Facebook

Men det svenska rättsväsendet får ingen hjälp av Facebook att lösa brotten. Som Expressen tidigare rapporterat anser inte IT-jätten att man kan lämna uppgifter om sina användare till den svenska polisen när det gäller misstänkt hets mot folkgrupp eftersom brottet inte finns i USA.

Kenneth Bodin tycker inte att det resonemanget håller när det handlar om innehåll som publiceras på svenska för en svensk målgrupp.

– Jag kan tycka att det är ytterst tveksamt när man säger att det är amerikansk lagstiftning som ska gälla. I Sverige är det här allvarliga brott, med fängelse i straffskalan.

Möte med regeringen

På fredagen stod det klart att Facebook, tillsammans med Google och andra nätjättar, har bjudits in till möte med den svenska regeringen, bland annat om vikten av att snabbt ta bort olagligt material.

– Det här är väl en av de frågor som jag tycker att man skulle ta med Facebook. 

Expressen har utan framgång sökt Facebooks pressavdelning i USA. Vi sökte under fredagen även Facebooks nordiska kommunikationschef Peter Münster och advokaten Klas Wennström som sitter i Facebook Sweden AB:s styrelse utan att få svar. 

Under lördagskvällen svarar Peter Münster via mejl. Han skriver, översatt från danska:

– Våra användarvillkor reglerar vad som får uttryckas på Facebook. De förbjuder hat, bland annat rasism. Vi tar bort allt innehåll som bryter mot våra regler när det rapporteras till oss. Ibland händer det att vi gör ett misstag. När det händer fixar vi det så snart vi blir medvetna om det.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


jess

sonia

Till Expressens startsida

Mest läst i dag