Trots lärarbrist och stora ansträngningar att utbilda fler lärare är det färre som sökt till höstens lärarutbildningar. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBLTrots lärarbrist och stora ansträngningar att utbilda fler lärare är det färre som sökt till höstens lärarutbildningar. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Trots lärarbrist och stora ansträngningar att utbilda fler lärare är det färre som sökt till höstens lärarutbildningar. Foto: HENRIK ISAKSSON/IBL / /IBL
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att både skola och utbildning kräver fortsätta satsningar för att kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra yrkesval. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERGUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att både skola och utbildning kräver fortsätta satsningar för att kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra yrkesval. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att både skola och utbildning kräver fortsätta satsningar för att kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra yrkesval. Foto: CHRISTIAN ÖRNBERG

Trots bristen – färre vill utbilda sig till lärare

Publicerad

Trots lärarbrist och stora ansträngningar att utbilda fler lärare är det färre som sökt till höstens lärarutbildningar. Olyckligt, anser Universitets- och högskolerådets generaldirektör Karin Röding.

Nedgången är störst för förskollärarutbildningen, med 13 procent färre sökande jämfört med hösten 2017, enligt UHR:s rapport. I absoluta tal innebär det 1 536 färre sökande.

Totalt minskade andelen sökande till de olika lärarutbildningarna med 5,4 procent.

– Det är en väldigt olyckligt utveckling eftersom vi har stort behov av kvalificerade lärare på alla nivåer i skolan, säger Karin Röding.

"Fortsätta investera"

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) påpekar att både skola och utbildning kräver fortsätta satsningar för att kunna vara ett konkurrenskraftigt alternativ till andra yrkesval.

– Vi har haft stigande söktryck under flera år, vilket också har gjort att vi kunnat bygga ut lärarutbildningar. Men det här visar att vi måste fortsätta investera i förbättrad arbetsmiljö och höjda lärarlöner, så att unga människor och andra väljer att utbilda sig också när det är högkonjunktur och det finns fler jobb att ta.

Att människor, när samhällsekonomin är god, väljer att arbeta istället för att studera medför generellt en minskad tillströmning till landets utbildningsplatser på ungefär två procent. Men högkonjunkturen kan inte ensam förklara varför studenterna i så stor utsträckning ratar lärarutbildningen – och förskoleutbildningen i synnerhet. Det kan heller inte UHR svara på, då statistiken ännu inte analyserats tillräckligt.

Liberalernas partiledare Jan Björklund hävdar att antalet sökande till lärarutbildningen ökade med 70 procent under Alliansens tid vid makten.

– Det är oroande att det nu går nedåt igen. Det är dessutom ett vansinne att nu bygga ut lärarutbildningen, som regeringen gör. Effekten blir att man kommer få ta in väldigt många studenter med mycket låga studieresultat, säger han och tillägger att statusen behöver höjas i både utbildning och yrke.

Finland föregångsland

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, har under onsdagen mött nordiska ministerkollegor för att diskutera utbildningsfrågor. Hon framhåller Finland som ett land där söktrycket till lärarutbildningen motsvarar det för läkare och jurister.

– Det är också kopplat till att yrket har en hög status och frihet i att senare utforma undervisningen.

Vad gör Finland som Sverige misslyckas med?

– I Sverige har vi haft en tradition av att ofta riva upp lärarutbildningen och ha väldigt mycket politisk detaljstyrning i hur skolan ska fungera. Det har gjort att statusen i läraryrket sakta men säkert minskat eftersom man känt sig väldigt styrd av politiken, säger Helene Hellmark Knutsson.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag