Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young får Nobelpriset. Foto: CHINESE UNIVERSITY OF HONG KONG HANDOUT / EPA TT NYHETSBYRÅNJeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young får Nobelpriset. Foto: CHINESE UNIVERSITY OF HONG KONG HANDOUT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young får Nobelpriset. Foto: CHINESE UNIVERSITY OF HONG KONG HANDOUT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Trion forskade på bananflugan. Foto: G. OPHIR / AP UNIVERSITY OF CALIFORNIA, SAN FRANCISCOTrion forskade på bananflugan. Foto: G. OPHIR / AP UNIVERSITY OF CALIFORNIA, SAN FRANCISCO
Trion forskade på bananflugan. Foto: G. OPHIR / AP UNIVERSITY OF CALIFORNIA, SAN FRANCISCO

Trion löste mysteriet med vår inre klocka

Publicerad

Äntligen får den förhatliga bananflugan ett erkännande.

Årets tre Nobelpristagare i medicin har alla forskat på det lilla krypet – och gjort banbrytande rön om den biologiska klockan som också gäller människan.

Deras upptäckter hjälper oss att bättre förstå sjukdomar som sömnlöshet, depression och hjärtfel.

Alla levande organismer har en inre biologisk klocka som gör att de kan anpassa sig till dygnets växlingar. Däggdjur, växter, till och med plankton är utrustade med detta urverk. Därför kan också studier av ett litet irriterande knott som bananflugan ge värdefulla insikter i hur allt annat levande fungerar.

Och det är just vad årets tre Nobelpristagare i medicin har gjort. Amerikanerna Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young har ägnat många år åt flugforskning – och "lyckades lyfta på locket till cellernas inre klocka och kunde visa hur den fungerade", som Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet skriver i sin prismotivering.

Avgörande för alla livsformer

De tre forskarna får dela på nio miljoner kronor för sina "upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm", alltså hur växter, djur och människor regelbundet anpassar sig efter dygnets ljusa och mörka timmar. 

– Förmågan att förbereda sig för de regelbundna dagliga förändringarna är avgörande för alla livsformer. Årets Nobelpristagare har studerat detta grundläggande problem och löste mysteriet med hur den inre klockan i våra kroppar kan förutse de dagliga skiftningarna mellan natt och dag, sade Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén, till media efter det att han kungjort namnen på pristagarna i går.

LÄS MER: Följ Nobelpriset i Expressen TV och Di TV 

Michael Rosbash.Foto: SUZANNE KREITER / THE BOSTON GLOBE / EP / EPA TT NYHETSBYRÅN

 

Tävlade om vem som skulle bli först

Redan på 1970-talet upptäckte forskare att förändringar i en okänd gen gjorde att bananflugors cirkadiska rytm, alltså deras biologiska klocka, rubbades. Genen fick namnet "period". Först 1984 kunde årets pristagare isolera genen och förstå hur den fungerade. Sedan hittade de fler gener och lyckades genom åren nå en allt djupare förståelse av urverkets mekanism.

I dag är de tre goda vänner, men i början av deras forskarkarriärer var det en dramatisk kamp mellan dem. De tävlade om vem som först skulle upptäcka den mystiska genen.

Det var en väldigt otrevlig tävling i början

Jeffrey Hall och Michael Rosbash verkade båda vid Brandeis-universitetet i Boston. De var goda vänner och samarbetade. Deras bittre fiende var Michael Young som forskade på Rockefeller-universitetet i New York. De båda forskarlagen gjorde allt för komma först – och till slut lyckades båda isolera period-genen samma år, 1984.

– Det var en väldigt otrevlig tävling i början av 1980-talet. Men vi lugnade oss. Det är möjligt att vi bara började uppföra oss mer som vuxna eftersom vi blev äldre, säger Jeffrey Hall till Guardian.

– Tävlingen mellan de två forskarlagen var intensiv i början. Sedan mognade de. Nu är de bra kompisar, säger professor Charalambos Kyriacou vid Leicester-universitetet i Storbritannien till AP.

LÄS MER: De får nobelpris i medicin för att ha avslöjat vår inre klocka 

Michael W. Young.Foto: JUSTIN LANE / EPA / TT


Han är god vän med alla tre och beskriver dem så här för Guardian:

– Jeff Hall är excentrisk, lysande men excentrisk. Michael Rosbash går det inte att stoppa, han går in 100 procent, han kommer att dö med stövlarna på i labbet. Michael Young är den mest charmerande, han är trevligast för han artig och vänlig. De två andra är bara tokiga.. 

Efter det första genombrottet fortsatte de båda teamen att forska var för sig. De upptäckte fler gener och proteiner, bland dem timeless-genen och doubletime-genen, som ökade deras kunskap om den biologiska klockan.

Han kommer att dö med stövlarna på i labbet

De ägnar sig åt grundforskning som ännu inte fått klinisk tillämpning. Men tack vare deras upptäckter kan forskare och läkare bättre förstå störningar i den cirkadiska rytmen. Störningar som kan kopplas till sömnproblem, depression, bipolaritet, kognitiva problem, minnesrubbningar och vissa neurologiska sjukdomar, enligt Nobelkommittén.

– Vi lär oss mer och mer om vilken inverkan det får när man inte följer sin klocka. Vad händer om man konsekvent struntar i sin klocka? Den medicinska forskningen fortsätter att studera detta, säger professor Christer Höög, medlem av Nobelförsamlingen, till Reuters.

LÄS MER: 

Jeffrey C. Hall.Foto: ROBERT F. BUKATY / AP TT NYHETSBYRÅN

Är bästa vänner

I dag är de tre pristagarna i 70-årsåldern och bästa vänner. De har under senare år fått en rad ansedda medicinpriser tillsammans. Därför är de inte förvånade över att de nu också får dela på den finaste utmärkelsen av dem alla.

Och så den eviga frågan: Vad ska de göra med pengarna? Jeffrey Hall är den enda som ger ett tydligt svar. Han säger till Guardian att han ska göra stora donationer till välgörande ändamål, bland dem en organisation som räddar husdjur som drabbats av översvämningarna efter orkanen Harvey.

– Jag har alltid älskat och brytt mig om djur. Jag trodde aldrig att jag skulle leva så här länge, så jag har lite pengar över. Och nu får jag ju en full skattkista, säger han.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag