Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tre delar på
årets fysikpris

Årets fysikpristagare är professorerna Isamu Akasaki, Hiroshi Aman och Shuji Nakamura.

Deras uppfinning av blå lysdioder - LED - har möjliggjort ljusstarka  och energisnåla ljuskällor, enligt Nobelkommittén.

– Vi betonar verkligen användbarheten av den här uppfinningen, säger Anne L'Huillier, ledamot i Nobelkommittén för fysik under presskonferensen.

Förra året gick det till favorittippade britten Peter Higgs och belgiske François Englert för deras - av varandra oberoende - upptäckt av partikeln som fick namnet efter sin brittiske upptäckare.

I år handlar det om ljus.

Klockan 11.45 presenterades de av Staffan Normark, ständig sekreterare vid Kungliga Vetenskapsakademin.

För sin uppfinning av effektiva blå lysdioder mottar Isamu Akasaki, Hiroshi Aman och Shuji Nakamura nu priset.

De tre pristagarna belönas i dag för att ha förändrat belysningstekniken.

Miljövänliga ljuskällor

Deras upptäckt har nämligen möjliggjort miljövänliga ljuskällor.

– Blått led-ljus var något som tidigare saknades. Om man kombinerar det med grönt och rött får man vitt ljus som har bra energieffektivitet, säger Per Delsing, ordförande i Nobelkommittén för fysik.

Det fungerar så att de blå dioderna kan blanda röda, gröna och bli till vitt ljus - och genom upptäckten finns nu ett effektivare och mer hållbart alternativ, menar man i motiveringen.

– Det här är ett uppfinningspris. Vi betonar verkligen användbarheten av den här uppfinningen, säger Anne L'Huillier under presskonferensen.

De tre forskarna som delar på priset är födda i Japan, och Akasaki och Aman är verksamma vid universitet i Nagoya. Nakamura arbetar vid University of California i Santa Barbara, USA.

"Fantastiskt, otroligt"

Enligt Staffan Normark har man dock inte lyckats få tag i Hiroshi Aman, som för tillfället är ombord ett plan på väg till Frankrike.

Och professor Nakamura väcktes bara femton minuter innan tillkännagivandet då Normark lämnade besked om den glada nyheten.

– Fantastiskt, otroligt, säger Nakamura över en sprakande linje under presskonferensen.

Staffan Normark berättar att de nu lyckats nå två av de tre pristagarna.

– De är naturligtvis överlyckliga att få priset. Jag tror inte de var beredda på det. De hade inte väntat hela natten och dagen på samtalet, säger Normark om samtalen med professorerna och fortsätter:

– Det är självklart fantastiskt att få vara de första att väcka dem eller ringa dem på natten och gratulera dem till Nobelpriset. Det är en stor ära.

Fysikupptäckter som vi använder i vår vardag

1901. Wilhelm Conrad Röntgen mottar det första Nobelpriset i fysik för sin forskning om den fotonstrålning som kom att döpas efter hans namn till röntgenstrålning. Upptäckten har revolutionerat vården och används än i dag på allt i från flygplatser till sjukhus.

1956. William Bradford Shockley, John Bardeen och Walter Houser Brattain delade på Nobelpriset för sin forskning om transistorer. Trions upptäckter kom sedan att användas i allt i från hörapparater till datorer.

1964. Charles Hard Townes, Nicolay Gennadiyevich Basov och Aleksandr Mikhailovich Prokhorov mottog Nobelpriset i fysik för sin forskning om laser. Deras forskning har bidragit till att vi i dag kan använda laserpekare respektive lyssna på cd-skivor och har underlättat vid hjärnkirurgi och möjligheten att ta bort tatueringar.

(Källa: Nobelprize.org)

Förhandstippade

I årets spekulationer inför tillkännagivandet nämndes bland annat Peidong Yang vid amerikanska Berkeley University för sina upptäckter "laser av nanotrådar och dess kvantmekaniska effekter".

Yang har bland annat skapat den första lasern som använder nanotrådar.

Enligt nyhetsföretaget Thompson Reuters "Science watch" förhandstippades även "ferroelektriska minnesenheter" - och då forskarna Yoshinori Tokura, Ramamoorthy Ramesh och James F. Scott.

Även "teoretisk och experimentell forskning kring de kvantmekaniska Halleffekten" nämndes i förhandssnacket.

Bakom den forskningen står Charles L. Kane, Laurens W. Molenkamp och Shoucheng Zhang.

Det här är deras uppfinning:

"Pristagarna har uppfunnit en ny energisnål och miljövänlig ljuskälla – den blå lysdioden LED. Tack vare den kan vitt ljus skapas på ett nytt sätt, och vi har fått mer hållbara och effektivare alternativ till äldre ljuskällor. När pristagarna gjorde uppfinningen i början av 1990-talet öppnades vägen till att förändra belysningstekniken från grunden. Den vanliga glödlampan lyste upp hela 1900-talet, LED-lampan kommer att lysa upp 2000-talet", heter det i motiveringen.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademin (TT)

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.